ÅRSMÖTE2021: ”Det är dags att stänga Guantánamo”

Mohamedou Ould Salahi satt fängslad i USA:s fångläger på Guantánamo-basen i 14 år utan rättegång. Han utsattes för tortyr och förnedrande behandling. I ett samtal med Amnestys Therése Åkerhielm på årsmötet den 3 maj berättade han om sina erfarenheter och kampen för att stänga lägret.

reportage | 2021-05-06
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #2/2021
 Mohamedou Ould Salahi satt i USA:s fångläger på militärbasen Guantánamo 2002-2016. Han frigavs och skickades till sitt ursprungsland Mauretanien där myndigheterna förvägrade honom ett pass. Efter påtryckningar från Amnesty International och andra fick han till sist ett pass i november 2019.

Mohamedou Ould Salahi satt i USA:s fångläger på militärbasen Guantánamo 2002-2016. Han frigavs och skickades till sitt ursprungsland Mauretanien där myndigheterna förvägrade honom ett pass. Efter påtryckningar från Amnesty International och andra fick han till sist ett pass i november 2019. Foto: Privat/AI

Mohamedou Ould Salahi förs bort från hemmet i Mauretanien, en stat i nordvästra Afrika, i november 2001. Transporteras med ögonbindel genom olika länder. Placeras i en mörk cell i åtta månader. Vet inte om det är dag eller natt. 2002 tas han ombord på CIA:s flygplan och förs till det nyöppnade amerikanska fånglägret på Guantánamo-basen på Kuba. Vakterna tar av hans kläder och sätter på honom en blöja.

Renbenen bryts av slagen mot hans kropp. Mohamedou Ould Salahi får svårt att andas. Han utsätts för tortyr, sexuella övergrepp och annan kränkande behandling. Han tror att han ska dö.

– Mitt liv passerade fort genom huvudet och det jag ångrade var att jag inte hade varit snällare. Jag bestämde mig för att vara en snäll person, alltid. Kanske hjälpte det mig att överleva allt det här. Därför förlåter jag också alla som har utsatt mig, säger Mohamedou Ould Salahi på Amnestys digitala årsmöte.

Amnestyaktivisten Therése Åkerhielm har precis frågat om den empati och förlåtande inställning som Mohamedou Ould Salahi visar i olika intervjuer och i sin bok ”Guantánamo – En dagbok”,som kom på svenska 2015.

En bok som han skrev under tiden i lägret och som nu har blivit till spelfilmen ”The Mauritanian”.

Mellan åren 2002 och 2016 satt Mohamedou Ould Salahi fängslad utan åtal. Amnesty International arbetade för att få honom fri. Innan dess visste han inte så mycket om organisationen, men ser nu Amnesty som sin familj:

– När jag själv fick problem såg jag hur engagerade era medlemmar är, ni gör stor skillnad. Tack för att ni hjälpte mig personligen, och hjälper dem som inte har möjlighet att tala för sig själva.

Mohamedou Ould Salahi lider fortfarande av den tortyr han utsattes för i USA:s fångenskap.

Mohamedou Ould Salahi lider fortfarande av den tortyr han utsattes för i USA:s fångenskap. Foto: Zoom

Tillsammans med Amnesty International kämpar Mohamedou Ould Salahi nu för att fånglägret på Guantánamo-basen ska stängas. Här har 775 män suttit fängslade sedan lägret öppnade i januari 2002. 40 muslimska män sitter fortfarande frihetsberövade. Den 11 januari i år publicerade Amnesty rapporten ”USA: Right the Wrong, Decision Time on Guantanamo” https://www.amnesty.org/en/latest/news/2021/01/usa-report-human-rights-violations-guantanamo/ och en aktion pågår för att få USA:s president Joe Biden att stänga lägret.

Mohamedou Ould Salahi har skrivit brev, både på egen hand och tillsammans med andra tidigare fångar, till Joe Biden:

– Jag skrev att det är dags att stänga Guantánamo. Det är en kriminell handling att kidnappa folk, tortera dem och sätta dem i fängelse. Det måste omedelbart få ett slut. Oskyldiga personer måste skickas hem och kompenseras. Personer som anklagas för brott ska få en rättegång och det är upp till rättssystemet, inte USA:s regering, att avgöra om de är skyldiga eller inte.

– Jag var också vän med flera av offren i 11 september-attackerna, de har inte heller fått någon rättvisa, eftersom ingen dömts för dessa fruktansvärda brott, konstaterar han.

Joe Biden har, liksom sin föregångare Barack Obama, lovat att stänga fånglägret. Obama, säger Therése Åkerhielm, mötte hårt politiskt motstånd i kongressen, och Biden har redan fått kraftig kritik för att ens ha uttryckt en vilja att stänga lägret.

Solnedgång över Guantánamo den 11 januari 2002. 19 år senare är fånglägret fortfarande kvar.

Solnedgång över Guantánamo den 11 januari 2002. 19 år senare är fånglägret fortfarande kvar. Foto: US DoD/AI

Mohamedou Ould Salahi citerar en rad ur en franskt dikt som lyder ungefär ”Jag måste känna hopp, för utan hopp är jag ingenting”. Berättar att han för några dagar sedan satt i en panel med en kongresspolitiker från Florida som lovordade Mohamedou Ould Salahis arbete.

Politikern berättade att tolv senatorer hade skrivit ett brev till Joe Biden med uppmaningen att stänga lägret.

– Vi har momentum nu, säger Mohamedou Ould Salahi. Att en kongressledamot ens pratar med mig, som före detta fånge, är stort. Det är ett paradigmskifte.

I dag lider Mohamedou Ould Salahi av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. För drygt en vecka sedan fick han föras till sjukhus.

– Läkaren sade att jag var nära att dö. Det var något litet som påminde mig om Guantánamo och jag blev bara kall.

Många tidigare fångar lider av fysiska och psykologiska men efter tiden på Guantánamo. Vad behöver de för stöd? undrar Therése Åkerhielm.

– Medicinsk vård, svarar Mohamedou Ould Salahi, och fortsätter:

– För några veckor sedan dog till exempel Lutfi bin Ali från Tunisien på grund av hjärtproblem. Han kunde inte få medicinsk vård och hade inte rätt att ha ett pass och resa på grund av press från USA.

Mohamedou Ould Salahi kämpar för att fånglägret på Guantánamo-basen ska stängas och ser ett ökat hopp sedan Joe Biden blev president i USA.

Mohamedou Ould Salahi kämpar för att fånglägret på Guantánamo-basen ska stängas och ser ett ökat hopp sedan Joe Biden blev president i USA. Foto: Zoom

Mohamedou Ould Salahi menar att terrorism är problematiskt som brottsrubricering. Begreppet missbrukas och används godtyckligt för att straffa människor utan rättegång. I hans del av världen, Mellanöstern och Afrika, används det för att förtrycka politiska motståndare och straffa människor som vill utnyttja sina rättigheter. Det sker också i Kina och Ryssland.

– Efter 11 september använder även demokratiska länder terroriststämpeln för att straffa oskyldiga människor. Och det gäller bara mot afrikaner och människor från Mellanöstern. Det måste få ett slut. Länder som Sverige och Tyskland måste också sluta spela med. Det finns till exempel fortfarande inte ett enda land i västvärlden som ger mig visum.

Många länder har varit inblandade i att möjliggöra Guantánamo-lägret och de brott mot de mänskliga rättigheterna som skett där, säger Therése Åkerhielm. Sverige är också ansvarigt för att ha skickat två egyptiska asylsökanden, Ahmed Agiza och Mohammed Alzery, till Egypten år 2001 där de torterades som en del av CIA:s så kallade Detention and interrogation program.

– Borde vi fokusera mer på att det inte bara är en amerikansk fråga utan en global fråga, att många länder har varit inblandade, även Sverige? undrar Therése Åkerhielm.

Absolut, svarar Mohamedou Ould Salahi, Amnesty har mycket makt i Sverige och kan bland annat påverka för att före detta fångar inte ska behandlas som kriminella.

– Sverige samarbetar också med USA i det så kallade kriget mot terrorismen, men det är fejk, det är ett sätt att straffa människor utanför rättsstatens principer. Sverige ska inte vara en del av det, säger han.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Fotnot: En kortare version publiceras i nummer 2/2021.

Amnesty Press på digitala årsmötet 2021

ÅRSMÖTE2021: Amnesty stakar ut sin framtid (19 maj 2021)

ÅRSMÖTE2021: Ansiktsigenkänning ett hot mot mänskliga rättigheter (18 maj 2021)

ÅRSMÖTET2021: ”Man går sönder inombords av så hårda ord” (11 maj 2021)

Årsmöte2021: Ett år präglat av coronapandemin (4 maj 2021)

Läs mer från Amnesty Press om Guantánamo och övergrepp under ”kriget mot terrorismen”

”Biden måste stänga Guantánamo” (19 februari 2021)

775 män har suttit i USA:s fångläger.

775 män har suttit i USA:s fångläger. Foto: US DoD/AI

MR-DAGARNA2017: ”Hur kunde de göra så här mot en annan människa?” – Steven Watt om USA:s tortyr (12 november 2017)

ICC:s åklagare vill utreda brott i Afghanistan (3 november 2017)

Tre fångar fria från Guantánamo – skickades till Serbien och Italien (14 juli 2016)

»Chockerande rapport« (7 mars 2015)

»Polen fick 100 miljoner av CIA« (6 mars 2014 – även i nummer 1/2014)

ÅRSMÖTET: Tolv år till upprättelse och frihet – Ahmed Agiza talade på årsmötet (5 maj 2013)

Trots Obamas löfte - 171 fångar kvar på Guantánamo (13 januari 2012)

Varför bråka om Bush? (15 december 2011)

Guantánamo - Obamas svikna löfte om stängning(18 november 2011)

Hård kritik mot Amnestys samarbete med Moazzam Begg (10 mars 2010)

Rättvisa eller? (9 december 2009)

EU och kriget mot terror (21 april 2009)

Ingen upprättelse för terrorkampens offer (21 september 2008)

Flygblad som delades ut av USA i exempelvis Afghanistan där det utlovades tusentals dollar i belöning för varje oidentifierad terrormisstänkt som lämnades över till amerikanska styrkor.

Flygblad som delades ut av USA i exempelvis Afghanistan där det utlovades tusentals dollar i belöning för varje oidentifierad terrormisstänkt som lämnades över till amerikanska styrkor.

Svåra år för de mänskliga rättigheterna (11 september 2008)

Läkarna som hjälper torterarna (14 maj 2008)

Fången som Tyskland ville glömma (14 mars 2008)

Rättslöshetens nya ordning – recension av filmen ”Utlämnad” (14 februari 2008)

Utlämnad - en film som skakar om (8 februari 2008)

Nästan alla vill stänga Guantánamo (15 januari 2008)

Låt Adil Hakim stanna! (17 december 2007)

Europa inblandat i CIA:s kidnappningar (29 september 2007)

När tortyrturnén kom till Växjö (9 augusti 2007)

När tortyren är på entreprenad (13 juli 2007)

Kraftfullt nej till tortyr (21 april 2007)

När ska de erkänna? (2 mars 2007)

EU: Skarp kritik mot CIA- samarbete (13 februari 2007)

En “fientlig kombattants” berättelse (2 januari 2007)

En fånge på Guantánamo förs till fängelsesjukhuset. Fotot är taget den 27 december 2007.

En fånge på Guantánamo förs till fängelsesjukhuset. Fotot är taget den 27 december 2007. Foto: USA:s försvarsdepartementet

Ett år hos torterarna (5 december 2006)

Skarp kritik i EU:s CIA-rapport (29 november 2006)

Slutspurt i Amnestys valrörelse (15 september 2006)

Amnesty öppnar valstuga (31 augusti 2006)

"Ska vi tortera henne?" (16 augusti 2006)

Stort stöd för Amnestys ”valkrav” (16 juli 2006)

Kritisk MR-kommissionär formulerar sina mål (9 juni 2006)

MR-brott i kriget mot terrorismen (3 mars 2006)

EU undersöker: Var finns CIA:s hemliga fängelser? (3 november 2005)

Fortfarande ovisst om avvisningen till Egypten (10 juni 2005)

”Kriget mot terrorismen legitimerar tortyr” (26 maj 2005)

Minsta viskning spelar roll (8 mars 2005)

Ett Gulfstream-plan som använts av CIA vid renditions. N829MG fick senare beteckningen N259SK.

Ett Gulfstream-plan som använts av CIA vid renditions. N829MG fick senare beteckningen N259SK.

Bakläxa för brittiska regeringen (8 mars 2005)

Talande tystnad (8 mars 2005)

Spökfångar, hemliga fängelser och tortyr - Kampen mot terrorismen tänjer gränserna (8 mars 2005 – även i nummer 1/2005)

Teater om en demokrati på glid (3 mars 2005)

Jakten på terrorister – tortyr blir allt vanligare (4 juni 2004)

Dystert facit ett år efter terrorattacken i USA (23 september 2002)

”Rättssäkerhet i fara”: I kampen mot terrorismen riskeras individens frihet (7 februari 2002)

reportage | 2021-05-06
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #2/2021