Dystert facit ett år efter terrorattacken i USA
reportage | 2002-09-23 |
Terrorattacken den 11 september i USA för drygt ett år sedan var ett ”brott mot mänskligheten”. Denna speciella term ryms inom den nybildade internationella brottsmålsdomstolen, ICC, och när domstolen börjar fungera ska därför de skyldiga ställas inför rätta där.
Så inledde Thomas Hammarberg, generalsekreterare för Palmecentret, samtalet mellan honom och Anders Ehnmark, författare och journalist, på årsdagen efter terrorattacken. Samtalet anordnades av Palmecentret och hölls i ABF-huset i Stockholm.
Hammarberg utryckte oro över att debatten efter attacken till stor del kommit att handla om för eller mot terrorism, istället för att fokusera på hur man går tillväga för att bekämpa terrorismen.
- Vi har inte en saklig debatt idag när de som kritiserar de åtgärder som framför allt USA vidtagit efter attacken, anklagas för att stödja eller ursäkta terrorismen.
Ett annat tankefel som gjordes tidigt i diskussionerna var den om nödvändigheten att kompromissa kring de mänskliga rättigheterna för att bättre bekämpa terrorn.
Hammarberg motsatte sig detta resonemang och hänvisade till regelverket kring FNs allmänna förklaring som ger rätt att undanta vissa rättigheter i krislägen.
- För denna sak ansöker man hos FN och anger en tidsperiod för undantagen. Men denna process har man inte använt sig av.
Terrorbekämpningens konsekvenser för de mänskliga rättigheterna är allvarliga och flest törnar har folkrätten fått, enligt Hammarberg. Han uttryckte oro över FN-resolutionen som antogs redan dagen efter attacken, som handlar om en utökning av begreppet ”rätten till självförsvar”.
Resolutionen har USA använt sig av vid kriget i Afghanistan och det används i planerna på ett anfall mot Irak, menade Hammarberg.
- Resonemanget att ingripa innan någon byggt upp ett hot ger USA rätt att handla kraftfullt innan bevis finns. Istället för att ställa människor inför rätta handlar det om att undanröja eventuella hot. Och det är en allvarlig kursändring.
Hammarberg ser idag två huvudfrågor som måste lösas: Hur Europa ska återupprätta en bra dialog med USA och hur man kan säkerställa de mänskliga rättigheterna i detta krisläge.
Anders Ehnmark ville belysa de mekanismer som ligger bakom det han kallade ”paranoida tillstånd” som präglar både USA och Europa efter 11 september.
- Den grundläggande frågan är: Vad är terrorism? Man måste kunna besvara den frågan, annars träffar man inte rätt.
Och att frågan är obesvarad bevisas genom att retoriken efter 11 september blev att ”det onda” slagit till. Det har, enligt Ehnmark, lett till en stor kamp mellan det onda och det goda. Och en stämning av att det onda finns överallt och kan slå till var som helst – och därför krävs stor vaksamhet.
Denna bristfälliga bild av motståndaren får konsekvenser.
- När det ”godas arméer” ska formas så är alla som är mot terrorismen vänner. Även så kallade ”skurkstater” rättfärdigas.
En skev definition av begreppet terrorism blir principlös och alla som lyfter vapen potentiella terrorister, sa Ehnmark och hävdade motsatsen. All väpnad kamp inte är terrorism. Det finns en väpnad kamp för demokrati, för rättigheter.
- När man talar om ”det rättfärdiga kriget” måste man ha en idé om detta – då skulle man förstå det bättre. Dagens kamp mot terrorismen är en paradox: Man kränker rätten för att behålla den.
Han lyfte fram statens viktiga roll, att alltid stå över terroristernas tillvägagångssätt, att inte svara med samma mynt.
- Det läge vi har nu är att straffet kommer först – innan brottet begåtts. Och dessutom finns risken att när man åberopar allt för höga värden, nämligen kampen mellan ont och gott, blir man cynisk och det slutar med att man slår ihjäl människor.
Hela detta år har präglats av ett ”undantagstillståndstänkande”, sa Ehnmark. En farlig väg förutom för dem som har makten och kan utnyttja tillfället att dra åt tumskruvarna mot vissa grupper när större frihet ges.
- Man har på ett lagligt sätt gjort undantag från lagen, för att lagen ska komma till sin rätt igen.
Som replik på Anders Ehnmarks inlägg, lyfte Thomas Hammarberg fram en hotad fundamental rättsprincip, nämligen rätten att betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats.
- Vi ser nu på många håll en mycket allvarlig sammanblandning mellan att vara skyldig och att vara misstänkt.
Kampen mot terrorn har även lett till ökat rasism, sa Hammarberg och pekade på USA där främst araber och människor från södra Asien ingående förhörts.
- Här har Bush inte tydligt nog klargjort att kampen mot terrorism inte är en kamp mot islam.
Sverker Åström, före detta FN-ambassadör och bisittare under samtalet, summerade årsdagen av terrorattacken i USA, med en dyster prognos. Åström lyfte fram två tänkbara motiv från terroristernas sida för ett år sedan: Ett förbittrat hat mot moderniteten, mot USA och en avsikt att öka klyftan mellan islam och västvärlden. Och dels ett försök att destabilisera det amerikanska samhället och andra västerländska samhällen.
-
I båda fallen har terroristerna lyckats. Klyftan mellan islam och västvärlden har ökat. Och i försöken att stabilisera samhällen efter attacken tillgriper de styrande just de åtgärder som istället blir en destabilisering. Så terroristernas syften blir i slutänden självuppfyllande.
-
Det mest ironiska är att det inte främst är terrorn i sig utan våra reaktioner på den som sätter demokratin i fara, sa Sverker Åström.
Text: Helena Norman
reportage | 2002-09-23 |