Stort stöd för Amnestys ”valkrav”

reportage | 2006-07-16

Under Almedalsveckan i Visby 2-8 juli drev Amnesty sin egen ”valkampanj”. En rad politiker från alla partier fick svara på om de stödjer Amnestys krav när det gäller tortyr, arbetet när det gäller våld mot kvinnor och vapenexporten. Amnesty Press rapporterar om en vecka då frågor om mänskliga rättigheter fick ett stort utrymme, dock i skugga av partiernas valrörelsefrågor.

Hanna Roberts ledde debatten med ungdomsförbunden.
Foto: Aurora Samuelsson

Ett 40-tal personer kom till det seminarium Amnesty arrangerade den 5 juli med representanter för riksdagspartiernas ungdomsförbund under rubriken ”Fullständiga rättigheter. Ett samtal om mänskliga rättigheter inför 2006 års val”. Där fick ungdomsförbunden ge sin syn på Amnestys krav om en nationell handlingsplan för att motarbeta våldet mot kvinnor, ett stopp för vapenexport till länder som kränker mänskliga rättigheter och en respekt för det absoluta förbudet för tortyr.

Under ledning av Hanna Roberts, Amnestys internationella ordförande, blev det ett livligt samtal med slipad skara unga politiker som pendlade mellan ideologiska skiljelinjer och verbal pajkastning.

Laila Naraghi, internationellt ansvarig i SSU:s förbundsstyrelse, betonade att alla rättigheter är lika viktiga och att det är viktigt att hitta mekanismer för att se till att konventioner och resolutioner efterlevs.
Fredrick Federley, ordförande i CUF, ansåg däremot att de medborgerliga och politiska rättigheterna har en annan status än de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, ESK-rättigheter.
- Dessa rättigheter hör inte hemma här. De kom till genom eftergifter, sade han och syftade på kalla krigets diskussioner i FN.

Carl Johan Swanson från MUF:s förbundsstyrelse betonade att det inte är något fel med vackra ord om mänskliga rättigheter, men att de också måste följas upp med konkreta handlingar.
– Amnesty och Riksrevisionen har visat hur statliga företag är urusla när det gäller mänskliga rättigheter medan privata företag är bättre, sade han.
Carl Johan Swanson sade också att rättsväsendet har kapitulerat, vilket gör att rätten att röra sig fritt på gator och torg har blivit inskränkt, då rädslan ökar. ”Vi vill ha fler poliser och hårdare tag” sade han och pekade på att det bara är 16 procent av våldtäkterna som klaras upp.
Carl Johan Swanson anklagade också socialdemokrater för att ”åka världen runt och gulla med diktaturer”:
– Det är ingen slump att Jan Emanuel Johansson (socialdemokratisk riksdagsledamot) åker till Kuba_ _och Göran Persson och Annica Billström (finansborgarråd i Stockholm) till Kina.

Alexander Chamberland, ett av två språkrör för Grön Ungdom, pekade på rätten till mat och vatten som de viktigaste mänskliga rättigheterna och varnade för storföretagens jakt på naturtillgångar och exemplifierade med privatiseringen av vattnet i den bolivianska staden Cochabamba och Monsantos jakt på grödor i Indien.
– Rätten till profit går före rätten till liv, sade Alexander Chamberland. Mänskliga rättigheter, miljö och rättvisa måste gå före företagens kortsiktiga vinster.
Alexander Chamberland menade också att fattiga länder måste tillåtas skydda sig med tullmurar och pekade på att de så kallade tigerekonomierna i ett inledningsskede hade skyddat sin produktion mot utländsk konkurrens.

Dags att visa färg för ungdomsförbunden.
Foto: Aurora Samuelsson

Fredrick Federley, ordförande i Centerns Ungdomsförbund, ansåg att mänskliga rättigheter inte bara är en internationell fråga utan också handlar om Sverige.
– Det handlar om rätten till liv och sin egen kropp, sade han. För kvinnor är hemmet den farligaste platsen och homosexuella utsätts för hatbrott. Vi ser också hur muslimer utsätts för en tilltagande fientlighet.
Fredrick Federley menade att det inte storföretagen som är problemet i dagens värld:
– Det är bristen på demokrati som är det stora problemet. Länder som är demokratier och respekterar mänskliga rättigheter har också bättre ekonomisk utveckling.

Ida Gabrielsson, ordförande i Ung Vänster, vände sig mot idéerna om att slopa biståndet till fattiga länder som är diktaturer då detta drabbar befolkningen.
– Vi ser en oroväckande utveckling att mänskliga rättigheter sätts på undantag. Företagens intressen går före människors rätt till liv. Kriget mot terrorismen har gjort att demokratiska rättigheter inskränks även i Sverige. Demokrati ska nu skapas genom att vi bombar sönder fattiga länders infrastruktur.
Ida Gabrielsson ansåg att det var ”ett fullständigt förfall” när det gäller svensk vapenexport - som idag tillåts till krigförande länder som USA - trots att sådan export enligt lag är förbjuden.
Regeringens svar på kritiken mot vapenexporten under Almedalsveckan blev att skicka fram vikarierande försvarsminister Sven-Erik Österberg som i en intervju med TT den 6 juli förklarade att ”När det gäller USA så är inte vår bedömning att de är i krig”.

Ida Gabrielsson tog också upp våldet mot kvinnor, som hon beskrev som ett av de absolut största folkhälsoproblemen idag.
– Det här drabbar alla kvinnor på ett eller annat sätt. Det är ett hån mot varje kvinna när moderaterna vill ha fler poliser som lösning på problemet. Ska det stå en polis i varje garderob för att skydda kvinnor i hemmet eller ska det vara en polis i varje buske när kvinnor går hem?

Ella Bohlin, ordförande i KDU, sade att trafficking är ett enormt problem som växer.
– Det här är vår tids slavhandel, sade hon. Jag tror att Alliansen har bättre förutsättningar att lyfta den här frågan, inte minst för att miljöpartiet och vänsterpartiet vill lämna EU och kampen mot trafficking kräver ett internationellt samarbete.
Ella Bohlin sade att svenska Rikskriminalen uppskattar att mellan 400 och 600 kvinnor och barn varje år förs till Sverige för att utnyttjas sexuellt. Enligt henne förs varje år 500 000 kvinnor till Europa. Det är en högre siffra än vad IOM (International Organization for Migration) **numera anger. IOM uppskattar att totalt utsätts omkring 200 000 människor för trafficking till eller inom Europa varje år. Största delen av denna människohandel handlar enligt IOM om kvinnor och barn som utnyttjas för sexuell exploatering.
Ella Bohlin ville att straffen för trafficking skulle skärpas och jämställas med terroristbrott och grovt rån.

Fredrik Malm, ordförande i Liberala ungdomsförbundet, LUF, berättade att han vid en resa till Kuba 2003 hade tagit med sig ett antal exemplar av Amnestys årsrapport som hade beslagtagits i tullen.
– Både demokratier och diktaturer kan begå övergrepp, men vi måste arbeta för att sprida demokratin. Och det går faktiskt framåt i världen. Om man tittar på mätningarna från Freedom House så blir det allt fler länder i världen som är demokratier.
Fredrik Malm krävde ett stopp för vapenexporten till Kina och tyckte det var skandal att moderatledaren Fredrik Reinfeldt efter tre minuters telefonsamtal med Göran Persson gått med på att lyfta EU:s vapenembargo mot en kommunistisk diktatur. Han krävde också att eritreaner i Sverige ska slippa betala betala skatt till diktaturen i Eritrea.
– Jag tycker också att islamiska republiken Irans ambassad i Stockholm ska stängas. Ambassaden ligger bakom tre politiska mord i Sverige. Det handlar om yrkesmördare som praktiserar där, sade Fredrik Malm.

Från vänster Carl Johan Swanson, Alexander Chamberland och Ida Gabrielsson. Foto: Aurora Samuelsson

I den fortsatta debatten valde debattörerna att lyfta fram olika hjärtefrågor. Laila Naraghi pekade på att EU borde använda sina associationsavtal med Israel och Marocko för att utöva påtryckningar i Palestinafrågan och Marockos ockupation av Västsahara.
– Avtalen sägs ju bygga på mänskliga rättigheter och internationell rätt. Följs inte det kan avtalet först suspenderas och sedan sägas upp, påpekade hon.
Fredrik Malm dömde ut diplomati och sade att det handlar om ”att skaka hand med skurkar” och Fredrick Federley efterlyste debatt om hur Sverige kan fortsätta att skicka tillbaka flyktingar där de riskerar att avrättas.
När Ida Gabrielsson talade om respekt för nationell självbestämmanderätt kontrade Carl Johan Swanson med att detta har använts som argument för att kunna förtrycka det egna folket.
– Vänsterpartiet är ensamma om att fördöma övergrepp mot mänskliga rättigheter oavsett var de förekommer, replikerade Ida Gabrielsson. Vi kritiserar inskränkningar av organisations- och yttrandefriheten på Kuba och vi kritiserar USA:s massmord i Irak och att USA har bombat sönder hela infrastrukturen i Afghanistan utan att hitta en enda taliban.
– Det här visar hur USA-hatet skiner igenom, sade Ella Bohlin. Medan Europa tittade på mördades 8 000 män i Srebrenica och det var först när USA ingrep som kriget i Bosnien tog slut genom freden i Dayton.

När det gäller våldet mot kvinnor ville Alexander Chamberland se utbildning av poliser och åklagare, diskussioner om könsroller och genus långt ner i åldrarna men också behandling av män som har begått brott.
– Behandling har varit framgångsrik och nio av tio män har då slutat använda våld, hävdade han.
Ida Gabrielsson sade att hon blev upprörd när folk inte tar hänsyn till de strukturella problemen:
– På område efter område är kvinnor underordnade och män har ansvar för detta – som enskilda och som grupp. Vi måste arbeta med samhällsstrukturer som helhet.
Fredrik Malm konstaterade att ”det är klart som sjutton att det finns en könsmaktsordning” medan Laila Naraghi också efterlyste regler för medier och reklamen när det gäller bilden av hur kvinnor förväntas vara.

Till sist var det dags för handuppräckning med röda och gröna kort då debattörerna skulle svara på frågorna från Hanna Roberts om hur de ställer sig Amnestys valfrågor. Alla sju svarade ja på ett stopp för svensk vapenexport till länder som kränker mänskliga rättigheter. Alla var också positiva till ett internationellt bindande avtal som reglerar internationell vapenhandel.
Samtliga ungdomsförbund ville också ha en svensk lagstiftning där tortyr skrivs in som ett specifikt brott.
Amnestys krav på en nationell handlingsplan mot våldet mot kvinnor fick till sist stöd, även om flera påpekade att det beror på vad en handlingsplan innehåller. Handlingsplaner är också ”osexigt” och inte så mycket rock 'n'roll **ansåg Carl Johan Swanson. Att kvinnor ska ha samma möjligheter till skydd oavsett var i landet de bor var dock alla överens om.

På en publikfråga om ESK-rättigheter så svarade både MUF och CUF att de inte stödjer dessa.

Under årets Almedalsvecka hade en silo nere vid hamnen av bl.a. Sida och Röda korset förvandlats till Östersjötorget.
Målet var att skapa en global oas med fokus på medmänsklighet, humanitet, rättvisa och kulturella gränsöverskridanden.
Här hade en rad frivilligorganisationer utställningsmontrar och på scenen hölls ”förhör” varje dag i internationella stolen där representanter för partierna fick svara på frågor som annars lätt glöms bort när det pågår en valrörelse. Bakom internationella stolen stod Diakonia, Röda korset, Rädda Barnen, Svenska kyrkan, Svenska Naturskyddsföreningen, Amnesty, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, SNF, Lutherhjälpen och Kristna Fredsrörelsen.

Peter Eriksson andas ut efter att ha suttit i Internationella stolen.
Foto: Ulf B Andersson

Peter Eriksson, språkrör för miljöpartiet, utfrågades inför ett 40-tal personer av Karin Lexén från Svenska kyrkan och Mikael Karlsson, SNF, och ställdes till svars hur det kom sig att svenska vapenexporten slagit rekord och förra året uppgick till 8,6 miljarder kronor medan miljöpartiet varit ett av regeringens samarbetspartier.
– Vi har en relativt bra lagstiftning när det gäller vapenexport, svarade Peter Eriksson. Men detta är ett område där vi inte samarbetar med regeringen. Jag tycker det är hyckleri från regeringens sida i denna fråga och jag vill se hårdare tag.
Peter Eriksson ville se ett stopp för vapenexport till krigförande länder, diktaturer och länder som kränker mänskliga rättigheter.
Mikael Karlsson försökte få reda på om det fanns en ”bortre gräns” för miljöpartiet när det gäller att få igenom krav vid kohandeln inför ett regeringsunderlag. Peter Erikssons svar var att partiet gör en helhetsbedömning och att han inte offentligt ville gå ut med ultimativa krav.

Den svenska regeringen använde sig i december 2001 av diplomatiska försäkringar när CIA-agenter skulle hämta de egyptiska medborgarna Ahmed Agiza och Muhammed El Zari på Bromma. Egypten, som är ökänt för att tortera fångar, lovade svenska regeringen att just dessa två män inte skulle torteras. Senare har den svenska regeringen försökt driva frågan om diplomatiska försäkringar i Europarådet, men detta har inte fått stöd.
– Det är en stor skandal att Sverige utvisade egyptierna och att en av dem blev torterad. Det är ett tydligt exempel på att detta med diplomatiska försäkringar inte fungerar, svarade Peter Eriksson. Vi säger tvärnej till diplomatiska försäkringar och har tagit upp fallet med egyptierna och vi har kritiserat regeringen. Sverige måste stå upp för mänskliga rättigheter i dessa frågor, börjar man acceptera tortyr är man på ett sluttande plan.

När det den 6 juli var Lars Ohlys tur att ta plats i internationella stolen förklarade han att vänsterpartiets linje när det gäller vapenexport är entydig; vapen ska inte exporteras till länder i krig eller som kränker mänskliga rättigheter. Vänsterpartiet vill dessutom med Israel som aktuellt exempel ha regler kring import av vapen till svenska krigsmakten.
– Diplomatiska försäkringar är inte värda pappret de är skrivna på, sade också Lars Ohly.

Cecilia Malmström möter Ola Mattsson och Bo Forsberg.
Foto: Ulf B Andersson

Folkpartiets ledare Lars Leijonborg meddelade förhinder och i stället blev det den liberala EU-parlamentarikern Cecilia Malmström som den 7 juli satte sig i stolen, denna gång förflyttad till Metodistkyrkan, för att svara på frågor från Ola Mattsson från Svenska Freds och Bo Forsberg från Diakonia.
När det gäller vapenexporten betonade hon att folkpartiet tillsammans med miljöpartiet krävt ett demokratikriterium, där diktaturer skulle förhindras att köpa svenska vapen. Hon tog också upp den svenska importen av krigsmateriel från Vitryssland som blir ett indirekt stöd till Lukasjenkos regim
– Jag är inte emot vapenexport, men jag skulle vilja ha ett bättre regelverk, förklarade hon.

När det gäller avvisningen av egyptierna så ansåg Cecilia Malmström att det var ”ett solklart brott” mot svensk och internationell lagstiftning att skicka dem från Sverige till Egypten. Och hon pekade på Guantánamo och Abu Ghraib och Storbritanniens förändrade regelverk kring fängslanden utan rättsliga processer som exempel på uppluckringar i rättstänkandet under kriget mot terrorismen.
– Jag skäms över att Sverige har använt sig av diplomatiska försäkringar, sade hon. Det är en svart fläck i kampen för mänskliga rättigheter. Och det är pinsamt att Sverige försökte få igenom detta i Europarådet.
Cecilia Malmström har under våren suttit i det utskott i EU-parlamentet som har försökt utreda CIA:s hemliga flygningar och uppgifterna om hemliga fångläger i Europa i samband med ”renditions”, olagliga bortföringar där misstänkta terrorister försvinner in i ett hemligt amerikanskt system av fängelser. Under hösten kommer arbetet fortsätta och EU-parlamentariker på plats ska försöka söka klarhet i uppgifterna om läger i Östeuropa,_ _berättade Cecilia Malmström.

En påminnelse om forna tiders konflikter: En av de vita bussarna från 1945. Foto: Ulf B Andersson

När Folke Bernadotteakademin på kvällen den 4 juli arrangerade ett sent kvällsseminarium i S:t Nicolai-ruinen samlades ett hundratal personer för att höra Maud Olofsson (c), Gunilla Carlsson (m), Alice Åström (v) . Birgitta Ohlsson (fp), Veronica Palm (s), Birgitta Ohlsson (fp), Rosita Runegrund (kd) och Annika Nordgren-Christenssen (mp) svara på frågor från ideella organisationer om ”möjligheter och hinder i aktuella freds- och säkerhetsfrågor”. Bland utfrågarna fanns Fredrik Kron från Amnesty som sökte svar om inställningen till diplomatiska försäkringar, mot bakgrund av avvisningen av egyptierna och den kritik FN:s kommitté mot tortyr har riktat mot Sverige.
– Sverige borde betala skadestånd till egyptierna, sade Alice Åström. Sverige ska inte använda sig av diplomatiska försäkringar.

Veronica Palm uttryckte viss förståelse för den svenska regeringens agerande i december 2001. Beslutet att avvisa egyptierna och att lita på Egyptens garantier fattades i ”en triggad stämning”, några månader efter 11 september 2001.
– Däremot ska vi inte fortsätta att ha en sådan politik, sade hon.
Sedan urskuldrade hon sig med att hon i denna fråga ändå var ”rätt ärlig för att vara socialdemokrat”.
Rosita Runegrund sade att kristdemokraterna starkt har kritiserat avvisningen av egyptierna och beklagade att det var så svårt att få fram alla fakta.
Gunilla Carlsson pekade på den svåra balansgången i kampen mot terrorismen:
– Men man måste vara glasklar och frågan om egyptierna är en skamfläck. Att svenska regeringen försökte få in mekanismerna om diplomatiska försäkringar i Europarådet är skamligt.
– För mig är denna fråga inte komplicerad, sade Birgitta Ohlsson. Det finns inga undantag: Tortyr och dödsstraff är alltid fel.

På frågan från Ola Mattsson om partierna vill arbeta för en begränsning av en den svenska vapenexporten blev svaren skiftande.
Annika Nordgren-Christenssen från miljöpartiet, som arbetar som sakkunnig i försvarsdepartementet, förklarade att partiet vill ha svensk trupp i fredsbevarande operationer och att Sverige då behöver köpa vapen.
– Men jag anser att vi måste följa våra egna regler.
Maud Olofsson pekade på att Sveriges alliansfrihet förutsätter en svensk vapenproduktion och därmed också en export. Gunilla Carlsson ville inte driva en ensidig svensk politik, utan ansåg att EU:s uppförandekoder för vapenexport var den väg man borde gå.

Veronica Palm förklarade att den socialdemokratiska partikongressen tagit ställning för att inte näringspolitiska avväganden i Sverige ska styra vapenexporten.
– Jag är därför övertygad om att en proposition från en s-regering kommer handla om att vapen inte ska exporteras till länder där grova eller omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer, sade hon.
Birgitta Ohlsson sade att hon inte är pacifist:
– Därför kan jag inte säga att det generellt sätt är fel att sälja vapen. Men jag tycker inte att Sverige ska sälja till länder som Saudiarabien eller köpa från ett land som Vitryssland. Däremot tycker jag att etablerade demokratier ska få köpa vapen från Sverige. Taiwan är ett litet demokratiskt land under hot som borde få köpa vapen från Sverige.

Gotländska riksdagskandidater utfrågas av Amnesty. Från vänster Christer Engelhardt, Barbro Ronsten och Rolf K Nilsson.
Foto: Ulf B Andersson

Även lokala Gotlandspolitiker fick ta ställning till frågor från Amnesty. Vid ett torgmöte på Donnersgatan på eftermiddagen den 5 juli stod tre riksdagskandidater från Gotland i stekande sol och svarade på frågor från Fredrik Kron.
Rolf K Nilsson (m) ansåg att det var en skrämmande våldsnivå i samhället och vilel ha hårdare straff för våldsverkare.
– Däremot tycker jag det är fel att plocka ut kvinnor som grupp. Det är unga män som är mest utsatta för våld, sade han.
Christer Engelhardt (s) tyckte att regeringen har en rak och tydlig jämställdhetspolitik där stödet till kvinnojourer har ökat. Och han pekade på att det nu kommit en utredning om en förändring i socialtjänstlagen som kommer att påverka kommunernas ansvar för våldsutsatta kvinnor.
Barbro Ronsten (c) påpekade att Amnesty rapporterat att tortyr förekommer i 104 länder. Att då lita på diplomatiska försäkringar var enligt henne ytterst tveksamt.

Hundratals arrangemang och värmebölja präglade Visby första veckan i juli. Det kunde nästan bli för mycket av det goda...
Foto: Aurora Samuelsson

Årets politikervecka i Visby var större än någonsin i antalet arrangemang. En Almedalsvecka under ett valår gör att den massmediala uppmärksamheten koncentreras på utspel om fastighetsskatt, algblomning eller åldern på dokusåpadeltagare. Och i partiledarnas tal hade inte mänskliga rättighetsfrågor någon framskjuten position, även om själva ordet ibland nämndes.
– Det är ingen mänsklig rättighet att bli försörjd av andra om man kan arbeta själv, sade folkpartiledaren Lars Leijonborg i sitt tal inför drygt 1 000 personer.
Men vid sidan av partiernas vecka pågick alltså en vecka där mängder av ideella organisationer försökte lyfta fram andra frågor. För Amnesty var det premiär i Almedalen. Slutfacit av veckan var att Amnesty ”tvingade” en rad politiker att deklarera hur de ställer sig till frågor om vapenexport, våld mot kvinnor och arbetet mot tortyr.

Text: Ulf B Andersson

Läs mer om Almedalen:

Medan bomberna faller (7 juli)

Med kortbyxor i Visby (6 juli)

Amnestys kampanj ”En aktiv röst”

reportage | 2006-07-16