ÅRSMÖTE 2025: ”Folk lyssnar mer på Amnesty än på samiska grupper”

Att samers rättigheter kränks när marker exploateras i den gröna omställningens namn slås fast i Amnestyrapporten "Just transition or Green colonialism?". Under årsmötet var Aili Keskitalo, tidigare sametingspresident i Norge och nu rådgivare på Amnesty Norge i frågor om urfolk, klimat och miljö, på plats för ett panelsamtal med avstamp i rapporten. Amnesty Press fångade henne i en paus.

artiklar | 2025-05-12
Av: Anna Dahlqvist
I panelsamtalet om rättvis omställning deltog Aili Keskitalo, rådgivare på Amnesty Norge, Eva Forsgren, ordförande för Amnesty Sápmi och Tor Tuorda, filmare, fotograf, skribent, aktivist och folkbildare.

I panelsamtalet om rättvis omställning deltog Aili Keskitalo, rådgivare på Amnesty Norge, Eva Forsgren, ordförande för Amnesty Sápmi och Tor Tuorda, filmare, fotograf, skribent, aktivist och folkbildare. Foto: Ira Mallik

Varför är den här rapporten så viktig?

– Om den samiska kulturen överhuvudtaget ska ha en framtid måste vi skydda naturen. Jag hoppas att rapporten ska fungera som en varningsklocka och ge kunskap om det som sker, både inom Amnesty och för andra som vill bidra till förändring.

Vad betyder det att det är Amnesty International som släpper rapporten?

– Det är den första Amnestyrapporten om samiska rättigheter och det har ett stort värde. När Amnesty säger något är det fler som lyssnar än när det kommer från en samisk organisation. Det får ett annat genomslag.

Aili Keskitalo, tidigare sametingspresident i Norge och nu rådgivare på Amnesty Norge i frågor om urfolk, klimat och miljö.

Aili Keskitalo, tidigare sametingspresident i Norge och nu rådgivare på Amnesty Norge i frågor om urfolk, klimat och miljö. Foto: Ira Mallik

I rapporten granskas Norge, Sverige och Finland – vad finns det för skillnader mellan Norge och Sverige när det kommer till samiska rättigheter och markexploatering?

– Det framkommer bland annat i rapporten att den norska processen med konsultation, samråd mellan olika parter, ser annorlunda ut än i Sverige och Finland. I Norge är det uttalade målet att uppnå enighet, så är inte den svenska lagen formulerad och det är en svaghet.

– Sverige har inte heller ratificerat ILO 169, Internationella Arbetsorganisationen ILO:s konvention om ursprungsfolks rättigheter. Det gjorde Norge redan i början av 1990-talet och det har präglat erkännande av samiska rättigheter i Norge.

Kan du se att den här granskningen har betydelse för urfolksrätt även utanför Norden och Sápmi?

– Jag tror det. Norden kan vara ett gott exempel. Det är också viktigt att visa att det finns urfolk i alla delar av världen, och att vi kan lära av varandra.

Text: Anna Dahlqvist


LÄS MER:

Rapporten Just transition or Green colonialism? lanserades av Amnesty International i januari 2025. Rapporten har tagits fram av Amnesty i Norge, Sverige och Finland i samarbete med Samerådet.

Möten på mötet: Amnestys Palestinagrupp ville gärna hitta sätt att utbyta erfarenheter med Amnesty Sápmi.

Möten på mötet: Amnestys Palestinagrupp ville gärna hitta sätt att utbyta erfarenheter med Amnesty Sápmi. Foto: Ira Mallik

artiklar | 2025-05-12
Av: Anna Dahlqvist