ÅRSMÖTE 2025: "Högtidshelg i en tid av akut samhällsdepression"

Det är mörka tider. Det måste konstateras när en organisation som kämpar för mänskliga rättigheter håller årsmöte. Hot mot demokrati, skenande klimatkris och folkmord i Gaza. Samtidigt sker framgångar i både det stora och det lilla. Och att samlas ger kraft för fortsatt kamp, konstaterade flera deltagare.

Amnesty Årsmöte 2025 hade extra fokus på en rättvis omställning i Sápmi. Foto: Ira Mallik

När Sebastian Björkman, iklädd traditionell samisk kolt, inledde årsmötet med en dansperformance sattes tonen för ett av mötets teman – rättvis omställning i Sápmi. Återkommande var också behovet av att tillsammans samla kraft för att fortsätta kampen för mänskliga rättigheter i en alltmer orolig värld.

Sebastian Björkman drog igång lördagen med en dansperformance. Foto: Ira Mallik

– En högtidshelg och ett firande, sade styrelsens ordförande Ylva Löwenborg om årsmötet, och ett viktigt stöd i en tid av ”akut samhällsdepression”.

För återigen backade mänskliga rättigheter. Det var den mörka sammanfattningen av året som gått.

Amnesty backar inte

Runtom i världen ökade det auktoritära förtrycket, regeringar övergav den internationella rätten, och klimatkrisen fortsatte att skena. 2024 präglades också av kriget i Gaza, där Amnesty International i december slog fast att Israel begår folkmord.

– Minst 50 000 människor har dödats och Gaza ligger i ruiner. Vår uppgift är att markera mot grova folkrättsbrott, sade svenska Amnestys generalsekreterare Anna Johansson och fortsatte: Till skillnad från de mänskliga rättigheterna så backar inte Amnesty.

Civilsamhället står inför stora utmaningar runtom i världen, bland annat som en konsekvens av växande auktoritära krafter. Ett ekonomiskt underskott inom Amnesty International globalt 2024, motsvarande 225 miljoner svenska kronor, påverkar möjligheten till praktiskt människorättsarbete och 160 tjänster försvinner på det internationella sekretariatet.

Anna Johannsson, generalsekreterare, berättade om hur Amnestys arbete globalt. Foto: Ira Mallik

– Det är inte lika enkelt att mobilisera och samla in resurser, sade Anna Johansson och manade samtidigt till uppmärksamhet när lagförslag i alltmer auktoritära stater kopieras från land till land.

Urfolks rättigheter och klimatomställning

I Sverige har Amnesty under 2024 fokuserat på att bevaka mötes- och yttrandefrihet, flyktingrätt med säkra och legala vägar in i EU och respekt för urfolksrättigheter i samband med klimatomställningen. I januari 2025 kom Amnesty Internationals utredning Just Transition or Green Colonialism om kränkningar av samers rättigheter i samband med exploatering i Sápmi.

– Det enkla svaret på om det sker kränkningar är ja, konstaterade Anna Johansson.

Under årsmötet fördjupades frågan om rättvis omställning i ett panelsamtal med utgångspunkt i rapporten.

Amnesty Årsmöte öppnades lördagen 10 maj i Hallunda Folkets Hus Foto: Ira Mallik

Och trots ett mörkt år fanns det framgångar att fira, bland annat flera frisläppanden av människor som fängslats för fredlig aktivism, som influencern med Tiktok-namnet Neth Nahara i Angola och Amnesty Turkiets tidigare ordförande Taner Kılıç. Global Assembly, Amnesty Internationals högsta beslutande organ, klubbade i augusti med stor enighet beslutet om en mer jämlik fördelning av resurser inom organisationen, det så kallade Lumen-projektet. Och Sverige fick en ny könstillhörighetslag som ska förenkla byte av juridiskt kön.

Medlemsantalet ökar

Svenska Amnesty vände också trenden med förlorade medlemmar som pågått under flera år. Med 8 011 nya medlemmar under året ökade det totala antalet till 81 352, jämfört med 78 483 året innan.

En ekonomiskt utmanande situation lättade något med ökade intäkter, från 134 miljoner till 144 miljoner, som en följd av fler medlemmar och givare samt höjd medlemsavgift. Samtidigt gick svenska Amnesty back med 2,7 miljoner. Både kostnader för insamling och människoarbete har ökat.

Den nya fördelningsmodellen, där de rikare sektioner finansierar en större del av de mer resurssvaga sektionerna har inneburit neddragningar på svenska sekretariatet. Från och med i år ska 65 procent av svenska Amnestys intäkter fördelas om, nästa år höjs det till 67,5 procent.

Få röstande deltagare

På plats i Folkets hus i Stockholmsförorten Hallunda när årsmötet inleddes den 10 maj var 108 personer, varav 88 röstberättigade. Det var en lägre uppslutning än vid förra årets årsmöte, en trend sedan flera år tillbaka. Anders Helm från Beredningskommittén lyfte att tre motioner till årsmötet är alldeles för lite och uppmanade medlemmarna att vara med och påverka mer aktivt. Det var också något som diskuterades under en workshop om ”People power och aktivt deltagande året runt”.

Till Amnesty Press säger styrelsens ordförande Ylva Löwenborg att det är en utmaning som Amnesty delar med andra delar av civilsamhället, att hitta sätt att locka fler medlemmar till årsmötet.

– Årsmötet är det högsta beslutande organet och en låg närvaro blir ett hot mot den inre demokratin, säger hon och lägger till att det också är mycket kunskap och ”pepp” man missar genom att inte delta.

Ylva Löwenborg, ordförande i svenska Amnesty, var glad över att antalet medlemmar ökar. Foto: Ira Mallik

Motion om migration

Deltagarna hade tre motioner att ta ställning till, däribland en motion om att stärka kompetens och ansvar på sekretariatet i asyl- och flyktingfrågor. Förslaget ska ses i ljuset av neddragningarna på sekretariatet då två tjänster inom det området försvunnit.

– Ingen vet vad som händer på förvaren om inte vi åker dit. Och vi behöver stödet från sekretariatet nu, inte senare, sa Kerstin Olsson, en av de aktivister som besöker Migrationsverkets förvar.

– De människor vi möter på förvaren är de som flyr under brott mot mänskliga rättigheter, Det kan vara unga tjejer som demonstrerat mot regimen i Iran eller människor från Ryssland som protesterat mot kriget i Ukraina. Avslag kan innebära fängslanden, tortyr, till och med döden, fortsatte Kerstin Olsson.

Styrelsen hade yrkat på avslag av motionen. Amnesty Press kunde inte närvara under beredningsmötet som var stängt, men enligt uppgifter var oenigheten stor. Årsmötets ordförande föreslog vid omröstningen att representanter från styrelsen och gruppen bakom motionen skulle försöka hitta ett gemensamt förslag. Med gemensamma ansträngningar lyckades man enas i en kompromiss. Förslaget röstades igenom av årsmötet, om att styrelsen till nästa årsmöte ser över prioriterade områden för att undersöka stödet i asyl- och migrationsfrågor, i samarbete med den nationella flykting- och migrationsgruppen.

Valberedningens förslag till styrelse för Amnesty gick igenom utan ändringar. Flera nya kandidater valdes in.

Solidaritet med Joakim Medin

Och när mötet avslutades av Ylwa Löwenborg konstaterade hon ännu en gång att världen står inför en global kris för mänskliga rättigheter.

– Men om vi ska förändra kan vi inte vara ensamma, utan vi måste göra det tillsammans. Och ibland kan besluten gå snabbt, la hon till, efter att årsmötet utan tvekan enats om att ställa sig bakom ett uttalande om att stå i solidaritet med den fängslade journalisten Joakim Medin.

Text: Anna Dahlqvist

Linda Ibrahim, Dalarna, och Anna Walfridsson, Göteborg, i lunchpausen.. Foto: Ira Mallik