Ökat stöd till våldsutsatta kvinnor
|
reportage | 2006-06-30 |
- Vår förhoppning är att utredningen ska bidra dels till att det blir en debatt och diskussion kring våra förslag, men framför allt att vi överlämnar så intressanta förslag att vi kan se ett genomförande av dem. Det sade Heléne Fritzon när hon på torsdagen presenterade utredningen om Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor.
Heléne Fritzon höll en kort presskonferens som följdes av frågor. Foto: Marika Åkermalm
- Vi har stora förhoppningar om att regeringen ska ta till sig våra förslag, sade Heléne Fritzon.
Hon har har varit särskild utredare för Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och presenterade vid en presskonferens den 29 juni betänkandet "Att ta ansvar för sina insatser - socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor" (SOU 2006:65) som överlämnades till folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson.
Den 10 mars 2006 tillsatte statsrådet Morgan Johansson en utredning med uppgift att göra en kartläggning och översyn av socialstyrelsens stöd till våldsutsatta kvinnor. Som särskild utredare förordnades Heléne Fritzon, som har lång erfarenhet av kommunalpolitik som kommunalråd i Kristianstad.
Det kommunala ansvaret för genomförandet, och vad ansvaret egentligen innefattar av stöd till våldsutsatta kvinnor, är den fråga som lyfts fram mest i utredningen. En av de viktigaste punkterna som utredningen trycker på är behovet av skärpning och förtydligande av lagtexterna beträffande kommuners ansvar. I socialtjänstlagen är det specifikt en paragraf som föreslås att förändras nämligen parafraf 11 i femte kapitlet. I den står det bland annat att: ”s_ocialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.”_
Utredningen anser att de tidigare formuleringarna har varit för ”mjuka” när man har använt sig av ord som ”verka för”, ”bör” och ”beakta”. Den nya formuleringen skulle istället lyda ”skall” ta ansvar vilket lägger ett mycket tydligare ansvar på kommunerna. Lagtexten som den ser ut idag ger också kommunerna möjlighet att prioritera andra frågor och förhandla bort ansvaret för arbetet med våldsutsatta kvinnor, som bland annat rapporter från Amnesty visat på.
Skärpningen av lagen måste fungera i alla kommuner, betonas i utredningen. Ofta beskrivs hjälpen man får av myndigheter som ett lotteri: beroende på var kvinnan bor eller vilken handläggare hon får kontakt med varierar kompetensen och kunskapen. Därför rekommenderar utredningen att ett allmänt råd skapas. Det ska säkerställa att man tolkar och tillämpar lagen lika och ger rätt stöd oavsett vilken kommun man är bosatt i.
I många kommuner är socialtjänstens insats när det gäller skyddat boende att hänvisa till kvinnojourer eller andra friviliigorganisationer. Här måste kommunerna ta sitt ansvar och verkligen följa upp de kvinnorna som skickas vidare och inte bara skjuta ifrån sig sina skyldigheter. Frivilligorganisationerna har inte övertagit kommunens uppgifter bara för att de får ekonomiska anslag från kommunen, betonade Heléne Fritzon.
Utredningen föreslår en förbättrad tillsyn där länsstyrelsen i samarbete med Socialstyrelsen ska få utarbeta tydligare bedömningskriterier. Detta skulle innebära en bättre övervakning av socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Heléne Fritzon påpekade att man lätt glömmer att många barn lider av det vanligt förekommande våldet mot kvinnor. Barn bevittnar inte bara våldet utan de upplever våldet i den egna familjen.
- För barnet är det inte "kvinnomisshandel", utan "mammamisshandel", sade hon.
Minst en tredjedel av världens alla kvinnor utsätts för allvarligt våld under sin levnad
Kunskapsbaserade riktlinjer är något som funnits länge inom medicinområdet men ännu inte letat sin väg in i socialtjänstens riktlinjer. Det skulle fungera som en sorts metodutveckling vilket skulle resultera i bedömningskriterier av socialtjänstens arbete. Det skulle också ge kommunerna bättre möjligheter att välja rätt insatser som baseras på vetenskap och beprövad kunskap.
Det finns en utveckling i riktning mot ett ökat samarbete mellan olika aktörer i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Detta arbete skulle dock kunna bli ännu bättre, menade Heléne Fritzon. En förutsättning för att våldsutsatta kvinnor ska kunna få hjälp är att de överhuvudtaget känner till sina rättigheter och var det finns möjlighet till stöd. Detta gäller inte minst kunskapen om och hos missbrukande, funktionshindrade kvinnor och kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Där skulle länsstyrelsen kunna göra en insats i utökade informationssatsningar för att öka medvetenheten. Samordningen mellan olika myndigheter ska även leda till effektivt resursutnyttjande. Små kommuner måste i framtiden i högre utsträckning kunna dra nytta av de resurser som större grannkommuner har.
Dödsfallsutredningar är något som föreslås i betänkandet. Det skulle innebära att man skulle utreda vad som gått fel när kvinnor mist livet på grund av det våld de utsatts för. Med detta hoppas man kunna komma underfund med vilka brister i systemet som leder fram till att kvinnor dödas. På så sätt kommer man att kunna utveckla bättre signalsystem som skulle förhindra det.
- Brottsförebyggande rådet har gjort en sammanställning som visar att det är 16 kvinnor som faktiskt avlider om året, sade Heléne Fritzon.
Det finns dock idag inte mycket sammanhängande statistik när det gäller våldsutsatta kvinnor. Man kan till exempelvis inte få reda på hur många skyddande boenden det finns idag utan man tvingas ringa till alla 290 kommuner om man vill ha svar. Därför anser utredningen att en förbättring av den kommunala statistiken om våldutsatta kvinnor situation är nödvändig.
Heléne Fritzon betonade att de under utredningens gång funnit många goda exempel på arbete med våldsutsatta kvinnor. Det pågår ett stort utvecklingsarbete med kriscenter, skyddade boenden och nya nätverk.
Det är dock en ganska problemfylld bild av våldsutsatta kvinnors situation som tecknas i utredningen. Heléne Fritzon menade att det inte alltid finns förutsättningar för att kunna ge det stöd som behövs. I vissa kommuner saknas möjligheter till skyddat boende, det finns brister med det ekonomiska biståndet och i akuta ärenden där hjälp behövs omedelbart ges inte alltid besked tillräckligt snabbt. Bemötandet måste också förbättras. I de handlingsplaner som alla kommuner har är det vanligt att beskriva de samarbeten man har med andra aktörer som andra kommuner, landsting, sjukvård, polis och åklagare. Här är det viktigt att våldsutsatta kvinnor bemöts på rätt sätt och får det stöd som de behöver. Det måste vara tydligt att missbrukande våldsutsatta kvinnor också måste bli sedda och bemötta som offer av misshandel inte bara som missbrukare. Kvalitén måste också säkerställas när det gäller alla grupper av våldsutsatta kvinnor oavsett om det rör funktionshindrade, missbrukare eller kvinnor som utstått hedersrelaterat våld.
- Den mest effektiva åtgärden för skydd för våldsutsatta kvinnor är att jobba så att männen som utövar våldet upphör med det, ingen tvekan om det, sade Heléne Fritzon.
Hon underströk dock att utredningen var avgränsad till endast att jobba med stödet för våldsutsatta kvinnor och inte med orsakerna men hon betonade ändå att förebyggande arbete är nödvändigt. Hon hoppades dock att utredningen skulle spela en roll i att sätta fokus på och skapa en debatt om våld mot kvinnor. Mörkertalet är stort bland de fall av våld mot kvinnor som når rättsväsendet. Socialtjänsten har därför en stor möjlighet att nå och stödja dessa kvinnor. Genom förslagen som är presenterade i utredningen hoppas man kunna öka möjligheterna till ett liv utan våld. Varje förslag är tänkt att fungera i en helhet där varje del är en viktig länk i kedjan. Konsekvensen av detta, hoppas utredningen, blir ett utökat rättskydd för kvinnor och barn.
I en avslutande kommentar anmärkte Heléne Fritzon:
- Nästan bara kvinnliga journalister här idag, kanske borde någon göra en analys av det.
Robert Udén, praktikant Amnesty Press och Media och Marika Åkermalm, praktikant Amnesty Press och Media
Läs mera
Läs hela rapporten (Pdf)
Brottsförebyggande rådet – statistik
Pressmeddelande Förstärkt stöd till våldsutsatta kvinnor föreslås
Amnestys kampanj: Stoppa våldet mot kvinnor
En aktiv röst är svenska Amnestys kampanj för att få Sveriges regering att påverka andra länder att försvara de mänskliga rättigheterna. Den jobbar även med frågor inom Sverige, och kräver bland annat ökade insatser mot våldet mot kvinnor.
Amnestyrapporter om våldsutsatta kvinnor
Amnesty (2004) Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Amnesty, Stockholm.
|
reportage | 2006-06-30 |