Svårare för hbtqi-flyktingar: ”Du flyr från ett helvete och hamnar i ett nytt”
Åtstramningen av asylpolitiken har gjort det svårare för hbtqi-personer att få skydd i Sverige. Det ansåg paneldeltagarna under ett seminarium i Stockholm. Många utsätts också för hot och trakasserier på asylboendena. – Migrationsverket lyckas inte upprätthålla säkerheten, säger Amnestyaktivisten Louise Bergetoft.
reportage | 2016-11-07 Av: Charlie Olofsson |
I panelsamtalet, som hölls den 3 november, deltog Andrés Esteche, ordförande för RFSL Stockholm, Louise Bergetoft, från Amnestys hbtqi-grupp i Stockholm och Ulrika Westerlund, tidigare ordförande för RFSL. Samtalet leddes av Madeleine Seidlitz, jurist på Amnesty. Foto: Charlie Olofsson
Ett 40-tal personer kom för att lyssna på seminariet på Kulturhuset i Stockholm, som arrangerades av Amnestys hbtqi-grupp i Stockholm. Många förbipasserande stannade till vid scenen och nya stolar fick ställas fram när bänkarna fylldes.
– Du ger dig ut på en otroligt farlig resa, och när du väl kommer hit riskerar du att utsättas för nya hot, säger Amnestyaktivisten Louise Bergetoft från scenen.
Bilden delas av Andrés Esteche, ordförande i RFSL Stockholm och engagerad i nätverket Newcomers. Under panelsamtalet berättade han att många asylsökande hbtqi-personer mobbas och trakasseras på asylboendena i Sverige.
– Du flyr från ett helvete och hamnar i ett boende där helvetet fortsätter. Det behövs ett separatistiskt boende för hbtqi-personer. Vi för samtal med Migrationsverket om det, men de har sagt nej, säger han.
För att öka säkerheten på asylboendena har Migrationsverket istället börjat arbeta med så kallade ”trygga boenden”, men den lösningen underkänns av Andrés Esteche.
– Det är först när du redan har blivit utsatt som du får möjlighet att komma till ett ”tryggt boende”. Det tycker inte vi är ett bra upplägg, säger han.
Under panelsamtalet medverkade även Ulrika Westerlund, tidigare ordförande för RFSL. Hon varnade för att asylsökande hbtqi-personer inte får en rättssäker prövning i Sverige. Huruvida du får asyl eller inte beror i stor utsträckning på vilken handläggare du har, menar hon. Vid utredningarna läggs också alldeles för mycket energi på att försöka slå fast om du verkligen är hbtqi-person, fortsätter hon.
– Du måste bevisa att du tillhör gruppen, men hur gör du det? Det blir lätt så att utredaren fastnar i sina egna fördomar, säger hon.
Det finns till exempel en bild av att hbtqi-personer känner skam över sin identitet. Du förväntas också ha gått igenom en särskilt typ av inre komma ut-process.
Författaren Oscar Wilde ställdes 1895 inför rätta i London anklagad för homosexuella handlingar i en mycket uppmärksammad process. Illustrated Police News följde förhandlingarna i Old Bailey. Foto: The Illustrated Police News (4 maj 1895).
– Om dina upplevelser inte går i linje med handläggarens fördomar riskerar du att bli ifrågasatt, säger Ulrika Westerlund och tillägger att hbtqi-organisationer i andra europeiska länder vittnar om liknande problem.
– En asylsökande i Storbritannien ifrågasattes för att han inte kände till Oscar Wilde, säger hon.
Istället för att försöka utreda om en person verkligen är hbtqi-person borde handläggarna fokusera på själva förföljelsen, menar Ulrika Westerlund. Du måste egentligen inte vara hbtqi-person för att förföljas på den grunden, förklarar hon.
– Du kan bli förföljd eller hotad för att du har tilldelats den identiteten av andra, säger hon.
I somras skärpte den svenska regering asyllagen och gjorde det svårare att få skydd. Den tillfälliga lagen är tänkt att gälla i tre år och innebär att Sverige lägger sig på EU:s miniminivå. Den nya lagen har försvårat situationen för asylsökande hbtqi-personer, säger Louise Bergetoft, från Amnestys hbtqi-grupp. Särskilt allvarligt är det att kategorin ”övriga skyddsbehövande” har tagits bort, menar hon.
– Många hbtqi-personer beviljades skydd inom den kategorin så att den togs bort får en direkt påverkan, säger hon.
I framtiden kan det bli ännu svårare att få asyl i Sverige, tror paneldeltagarna. EU-kommissionen har föreslagit gemensamma regler för alla medlemsländerna och det väcker farhågor.
– Jag tror inte på ett gemensamt regelverk, inte när ett högerextremt mörker sprider sig i Europa, säger Andrés Esteche.
Ljusmanifestation på Sergels torg efter seminariet den 3 november. Foto: Charlie Olofsson
EU-kommissionen föreslår bland annat att EU ska upprätta en gemensam lista med så kallat ”säkra länder”. Den idén ifrågasätts av Ulrika Westerlund som menar att det inte finns några självklart säkra länder. Hon är inte per definition emot idén om gemensamma regler i EU, men litar inte på att EU verkligen skulle se till att reglerna följs.
– Jag tror inte att Ungern kommer följa dem. Inte Polen heller och jag tror inte att EU kommer göra någonting åt det, säger hon.
Efter panelsamtalet hölls en ljusmanifestation på Sergels torg till stöd för asylsökande hbtgi-personer i Europa. Tal varvades med uppträdanden av slagverksgruppen Feministas Acidas och Amnestykören. För Amnestys hbtqi-grupp i Stockholm är arrangemanget starten på ett fördjupat arbete med asylfrågor.
– Vi vill få in hbtqi-perspektivet i Amnestys globala asylkampanj, säger Louise Bergetoft.
Charlie Olofsson
[email protected]
Läs också
ALMEDALEN2016: Nya vittnesmål om våld och hot på asylboenden (Amnesty Press 7 juli 2016)
reportage | 2016-11-07 Av: Charlie Olofsson |