Urfolk i Brasilien gör motstånd mot Bolsonaro och uppmanar till bojkott
– President Bolsonaro har förklarat krig mot oss urfolk. Därför måste vi reagera, organisera oss och få omvärlden att förstå vad som händer i Brasilien. Det sade urfolksledaren Sônia Guajajara när hon besökte Sverige. Amnesty Press träffade henne för ett samtal om politisk kamp, det dödliga våldet mot urfolk och miljöaktivister, och internationell bojkott av produkter som bidrar till att förstöra Amazonas och Brasiliens urfolk.
reportage | 2020-01-17 Av: Clara Lee Lundberg |
Sônia Guajajara tillsammans med Marco Armiero, verksam vid KTH i Stockholm och medarrangör av Marx2019. Foto: Clara Lee Lundberg
Sônia Guajajara är på blixtvisit i Stockholm. Hon är inbjuden som en av huvudtalarna på konferensen Marx2019 med temat Klimatförändringar och kapitalismens slut. Hennes besök är en del av kampanjturnén “Inte en droppe spilld urfolksblod till”, som hon tillsammans med nio andra representanter från olika brasilianska urfolk genomför i tolv europeiska städer under oktober och november.
Kampanjen “Inte en droppe spilld urfolksblod till” startade i början av 2019 som ett svar på Brasiliens nyvalda president Jair Bolsonaros uttalande där han deklarerade att “inte en enda centimeter till ska avgränsas till urfolk”.
– Redan första januari började Bolsonaro omsätta sina idéer i praktik. Han började med att flytta FUNAI (Nationella organet för Brasiliens urfolks rättigheter) från Justitieministeriet till Ministeriet för Kvinnor, Familjen och Mänskliga Rättigheter, som styrs av konservativa moralister. Sedan gav han ansvarsområdena som rör markavgränsning till urfolk och miljölicenser till Jordbruksministeriet – som styrs av företrädare för jordbruksindustrin och markägare. Hans åtgärder var en krigsförklaring mot oss urfolk, och vi bestämde oss direkt för att göra motstånd. Kampanjen “Inte en droppe spilld urfolksblod till” är en del av det motståndet, berättar Sônia Guajajara.
Hon är ledare för urfolksrörelsen APIB (Articulação do Povos Indígenas do Brasil) som driver kampanjen.
Sônia Guajajara tillsammans med Ângela Kaxuyana (vänster) och Dinamam Tuxà (höger). Foto: Ana Pessoa
Under den pågående Europa-turnén försöker Sônia Guajajara tillsammans med sina allierade från olika brasilianska urfolk att väcka opinion för att sätta internationell press på Bolsonaros regering, och informera om den akuta situationen när det gäller mänskliga rättigheter och miljöfrågor i dagens Brasilien.
Målet är att träffa och försöka påverka företag som tillverkar eller importerar produkter med ursprung i Brasilien, och man har bland annat träffat representanter från Siemens i Tyskland.
– Men vi vill också att politiker, studenter och andra medborgare i Europa ska förstå konsekvenserna av att köpa produkter från områden i Brasilien där urfolkens rättigheter inskränks och ekosystemet skadas, påpekar hon.
Det goda köttet, den vackra italienska handväskan i läder, den läckra belgiska chokladen – vi vill att konsumenterna ska förstå på vilket sätt råvarorna i dessa produkter orsakar allvarliga och oåterkalleliga skador i Brasilien, säger Sônia Guajajara som tillhör guajajara-stammen - en av Brasiliens 305 urfolksgrupper som existerar idag.
Hon menar att en internationell bojkott av vissa produkter är ett bra sätt för omvärlden att visa sitt missnöje mot Bolsonaros politik.
– Vi har fokuserat på vissa råvaror; soja- bönor, kött och läder, metall från gruvnäringen och trä från skogsskövling. Vi tycker också att EU ska sätta press på Brasilien och inte skriva på några handelsavtal så länge skövlingen av Amazonas fortskrider och urfolk och miljöaktivister mördas, säger Sônia Guajajara.
Flygbild över regnskog i Amazonas nära Manaus, huvudstad i delstaten Amazonas. Foto: Neil Palmer/CIAT/Wikimedia.
Till skillnad från Brasiliens president Jaír Bolsonaro, som uttryckte sitt stora missnöje när Frankrikes president Emmanuel Macron riktade kritik mot honom för hans agerande och menade att Europa borde ingripa, tycker Sônia Guajajara att det är bra att omvärlden reagerar. Hon menar att det är alla länders ansvar att skydda Amazonas, eftersom alla är beroende av luften och vattnet som produceras där.
– Enligt mig är det er skyldighet att hjälpa oss. Det kan inte vara bara Brasiliens ansvar att skydda och bevara världens största regnskog. När bränderna härjade som värst i Amazonas och på andra platser i Brasilien tidigare i år var det många människor runt om i världen som blev både chockade och upprörda. Att det brann så mycket och länge beror främst på att skogslagar och miljölicenser har monterats ner i stor utsträckning under Bolsonaros styre, säger hon.
Brasilien toppar listan, tillsammans med Colombia, Mexico och Guatemala, över länder där flest miljöaktivister mördas per år. Enligt Global Witness är Brasilien det farligaste landet i världen för miljö-aktivister, människorättsaktivister och naturskyddare att verka i. Bara under 2018 mördades 20 personer i Brasilien.
Demonstration mot Bolsonaro i Porto Alegre den 29 september 2018 medan valkampanjen pågick. Foto: CPERS Sindicato/Wikimedia
– Tyvärr kommer nog antalet bara att öka med den politik som Bolsonaro för. Presidentens hatiska, våldsamma diskurs och rasistiska uttalanden sporrar folk att öppet visa sitt hat och sina fördomar, han tar fram det sämsta hos människor. Hans regering ignorerar mänskliga rättigheter och avfärdar det som “vänsterpolitik”. Vi har sett en enorm tillbakagång när det gäller både mänskliga rättigheter, miljöpolitik, naturvård och urfolksrättigheter sedan han blev president. Det är väldigt oroande, säger Sônia Guajajara.
Hon ställde själv upp som vice presidentkandidat för socialistpartiet PSOL inför presidentvalet 2018, och menar att en av urfolkens nya strategier är att i större utsträckning delta i partipolitiken för att öka inflytandet och kunna påverka inifrån.
– Det finns väldigt få urfolkspolitiker i Brasilien. Inför valet lyckades vi lansera 131 urfolkskandidater i 24 av Brasiliens 26 delstater. Av dem blev endast en vald – advokaten och urfolkskvinnan Joênia Wapichana, som fick en plats i kongressen. Hon är den första urfolkskvinnan någonsin som blivit kongressledamot, och är en väldigt viktig röst, säger Sônia Guajajara.
Clara Lee Lundberg
[email protected]
Nytt mord
Den 1 november, kort efter Sônia Guajajaras besök i Sverige mördades hennes vän och kollega Paulo Paulino Guajajara av illegala skövlare som invaderat reservatet för att hugga ner värdefulla träd som exporteras illegalt. Paulo Paulino Guajajara var aktiv i gruppen Skogsbeskyddarna, som bekämpar illegal skogsavverkning i urfolksreservatet Arariboia i nordöstra Amazonas.
Sônia Guajajara under sitt föredrag på konferensen Marx2019 i Stockholm i slutet av oktober 2019. Foto: Ana Pessoa
Sônia Guajajara publicerade en video på sina sociala medier där hon sade:
– Jag är Sônia Guajajara och kommer från urfolksterritoriet Arariboia.Jag spelar in den här videon i djup sorg och stort raseri över mordet på Paulo Paulino Guajajara den 1 november. Han mördades för att han försvarade vårt territorium, för att han försvarade våra skogar, våra hus, våra vatten. Ytterligare en beskyddare har lämnat oss, precis som många andra beskyddare från guajajara-folket som har dödats för att de har kämpat mot den illegala exploateringen i vårt territorium. Men det kan inte få fortsätta såhär.
– Det är dags att sätta stopp för den här situationen, fortsatte hon. Det är precis därför vi är i Europa, för att rapportera om den här sortens hot, våld och mord som sker allt oftare i hela Brasilien, i alla territorier. Vårt folk hotas, dödas och kriminaliseras. Alla som försöker försvara territoriet hamnar i skottlinjen. I den ekonomiska maktens skottlinje, som endast tänker på att göra vinst, medan vi urfolk tänker på vår identitet, vårt sätt att leva, vår överlevnad.…
Clara Lee Lundberg
Läs också
Brasiliens kulturminister citerar Goebbels (Sveriges radio 17 januari 2020)
One Year of Ruinous Anti-Rights Policies in Brazil (Human Rights Watch 15 januari 2020)
Brazil: Facts and figures behind illegal cattle farms fuelling Amazon rainforest destruction (Amnesty International 26 november 2019)
Brazil: Criminal Networks Target Rainforest Defenders (Human Rights Watch 17 september 2019)
Brazil: Amnesty International laments authorities’ lack of receptiveness to requests for meetings to debate human rights (Amnesty International 23 maj 2019)
Brazil: Risk of bloodshed in the Amazon unless government protects Indigenous peoples from illegal land seizures and logging (Amnesty International 7 maj 2019)
reportage | 2020-01-17 Av: Clara Lee Lundberg |