Georgien: Hatet tvingar hbtqi-rörelsen att hålla en låg profil

Den 17 maj 2013, på Internationella Dagen mot Homo-, Bi- och Transfobi, höll den georgiska hbtqi-rörelsen sin första offentliga manifestation i huvudstaden Tbilisi. Tusentals motdemonstranter uppviglade av ortodoxa kyrkan gick till attack. I Tbilisi kommer hbtqi-rörelsen att hålla låg profil den 17 maj liksom under sommarens Pridevecka. Attacken mot Pride 2021, då 53 personer skadades, finns färskt i minnet.

reportage | 2023-05-16
Av: Bengt Sigvardsson

27-årige Miko Shakhdinarian är queer och dragqueen. Han var den första personen som kom till Pride Tbilisis kontor efter att det hade attackerats av högerextremister under Pride 2021. På bilden ses även hans hund Pusita. Foto: Bengt Sigvardsson

På eftermiddagen den 5 juli 2021 smög sig Miko Shakhdinarian försiktigt in på Pride Tbilisis kontor i de centrala delarna av Georgiens huvudstad Tbilisi. Som queer, välkänd dragqueen och medorganisatör till Prideveckan i Tbilisi var han ett eftertraktat byte denna dag.

– Jag hade klätt mig i svart och vitt för att se så heterosexuell ut som möjligt när jag gick ut, säger han.

Miko Shakhdinarian möttes av en enorm förstörelse på kontoret.

– Jag var den första personen som kom dit efter attacken. Jag gick dit för att hämta en kollegas hund som hade varit i lokalen när den angreps, säger han.

Förödelsen var ett verk av den högerextrema och hbtqi-fientliga gruppen Alt-Info . Deras mål var att stoppa den första Prideparaden i Georgiens historia. Och de lyckades. Det har gått nästan två år när jag träffar Miko Shakhdinarian i en park i Tbilisi. Årets Pridevecka, som ska hållas 1- 8 juli, närmar sig. Av säkerhetsskäl kommer ingen parad att hållas.

– Jag anser att det skulle vara möjligt att ha en Prideparad, men myndigheterna hävdar att de inte kan garantera vår säkerhet, säger han.

Regnbågsflaggan pryder balkongen till Tbilisi Prides kontor i centrala Tbilisi. Gatan utanför brukar kallas ”100 meters frihet” eftersom där finns flera gaybarer och andra hbtqi-vänliga ställen. Foto: Bengt Sigvardsson

Myndigheternas agerande, eller snarare icke-agerande, under Pride 2021 har fått internationell kritik bland annat från Amnesty International, likaså det rättsliga efterspelet. Alt-Info hade öppet lovat att stoppa paraden som skulle hållas på Rustaveli Avenyn i centrala Tbilisi. Miko Shakhdinarian, som jobbade hemifrån med logistiken, berättar att redan på morgonen samlades Alt-Infos anhängare runtom i Tbilisi och blockerade bland annat Rustaveli Avenyn utan att polisen reagerade. På eftermiddagen tågade cirka 500 av dem till Tbilisi Prides kontor.

– De klättrade uppför fasaden och tog sig in på kontoret via balkongen, säger han.

Pridearrangörerna hade tagit det säkra före det osäkra och lämnat kontoret. De hade i stället samlats i partnerorganisationen Shame Movements lokaler . Den aggressiva mobben lyckades spåra dem och attackerade ett medieuppbåd utanför lokalen. 53 journalister skadades. En av dem som attackerades, Aleksandre Lashkarava, avled senare i sitt hem. Enligt myndigheterna dog han av en överdos.

Miko Shakhdinarian anser att det som hände hade kunnat förhindras.

– Det var max 500 personer som angrep kontoret och journalisterna. Polisen hade resurser som de inte använde för att stoppa dem. Polisen brukar aldrig tveka att använda tårgas vid till exempel regeringskritiska demonstrationer, säger han.

Paraden ställdes in. Händelsen ledde till att man inte vågade arrangera en parad under Prideveckan 2022. Miko Shakhdinarian anser att det är skitsnack att myndigheterna inte kan skydda paraderna.

– När premiärministern, Natorepresentanter och andra viktiga personer tar sig fram genom Tbilisi är säkerhetsarrangemangen förträffliga. Vi skulle kunna få samma beskydd, säger han.

Mariam Kvaratskhelia är medgrundare och ordförande för Tbilisi Pride. Foto: Bengt Sigvardsson

En stor regnbågsflagga pryder balkongen till Tbilisi Prides kontor i en byggnad i centrala Tbilisi. Organisationens ordförande, Mariam Kvaratskhelia, menar att synlighet är viktigt.

– Våra röster blir inte hörda om vi inte syns. Pride får enorm medial uppmärksamhet som gör att vi når ut till allmänheten. Genom våra diskussioner med ministrar och andra beslutsfattare inför Pride får vi politisk kraft. Synlighet är ett verktyg för att få våra rättigheter och bekämpa homofobi, säger hon.

Den georgisk-ortodoxa kyrkan är enormt inflytelserik i Georgien och uttalat trans- och homofobisk. Foto: Bengt Sigvardsson

Den 17 maj 2013, under den Internationella Dagen mot Homo-, Bi- och Transfobi, IDAHOTB, gjorde den georgiska hbtqi-rörelsen sin första offentliga manifestation i Tbilisi. Deltagarna attackerades då av tusentals motdemonstranter som hade uppviglats av den georgisk-ortodoxa kyrkans högste ledare, patriark Ilia II. Efteråt utlyste patriarken den 17 maj till Familjens Renhetsdag. Sedan dess har hbtqi-rörelsen inte lyckats återerövra dagen. I stället grundades Tbilisi Pride i början av 2019. Samma år hölls landets första Pridevecka i juni.

– När Prideveckan närmade sig protesterade högerextrema grupper. De leddes av affärsmannen Levan Vasadze som uppmanade dem att bilda informella polisgrupper som skulle gripa, binda och föra bort hbtqi-personer, säger Mariam Kvaratskhelia.

Attack mot IDAHOTB den 17 mars 2013. Foto: VoA/Wikimedia

2019 ställdes Prideparaden dock in av andra anledningar. Sedan 2008 har Ryssland politisk och militär kontroll över de georgiska utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien, något som Georgien ser som rysk ockupation. Under Prideveckan utbröt stora demonstrationer mot att en rysk politiker hade bjudits in till Georgiens parlament och paraden fick ställas in. Året därpå satte pandemirestriktioner stopp för den och 2021 stoppades den med våld.

– Under Prideveckan 2022 orkade vi inte att organisera en parad. Vi var traumatiserade efter händelserna 2021, säger Mariam Kvaratskhelia.

Av säkerhetsskäl har man alltså även i år valt att inte ha någon parad under Prideveckan.

– Men vi kommer att ha en massa andra aktiviteter, bland annat den Internationella hbtqi-konferensen. Vi hoppas på många utländska besökare. Då lägger myndigheterna mer resurser på säkerheten, säger hon.

Prideveckan i Tbilisi ska hållas från 1 till 8 juli i år, men av säkerhetsskäl kommer den inte att innefatta en Prideparad. Foto: Bengt Sigvardsson

4 000 personer förväntas delta.

– De som vill delta måste registrera sig. Vi gör bakgrundskoll på dem och ställer en rad frågor innan de kan köpa biljetter. Det kommer att finnas många poliser kring Prideområdet. Det låter kanske inte så trevligt, men det är nödvändigt för vår säkerhet, säger Mariam Kvaratskhelia.

31 personer greps för attacken under Pride 2021. 26 av dem dömdes till fängelse.

– Men ingen har åtalats för att ha organiserat attacken. Vi har därför gått vidare till Europadomstolen för att få rättvisa, säger hon.

Tbilisi har en aktiv hbtqi-rörelse, men det råder delade meningar inom den om synlighetspolitiken. Foto: Bengt Sigvardsson

Hon menar att regeringen, som sedan 2012 leds av partiet Georgisk Dröm, behandlar Alt-Info med silkesvantar. Gruppen som är uttalat pro-rysk grundades som en konservativ online-plattform 2019.

– Strax efter attacken mot Pride 2021 beviljades Alt-Info tillstånd för nationella TV-sändningar https://oc-media.org/extremist-group-behind-tbilisi-pride-violence-granted-national-broadcaster-status/ och i november, samma år, bildade medlemmar ur gruppen det politiska partiet Conservative Movement, säger hon.

Cirka 80 procent av georgierna vill gå med i EU. Mariam Kvaratskhelia tror att ett medlemskap skulle sätta hårdare press på regeringen att värna om mänskliga rättigheter och hbtqi-rättigheter. I slutet av 2023 ska EU-kommissionen fatta beslut om landet ska få status som EU-kandidatland.

– Men i detta historiska ögonblick försöker regeringen att införa ryssinfluerade lagar som äventyrar vår kandidatstatus, säger Mariam Kvaratskhelia.

I början av mars hölls stora protester utanför parlamentet i Tbilisi mot den så kallade ”agentlagen” eller ”den ryska lagen”. Hbtqi-rörelsen fanns representerad bland demonstranterna. Foto: Bengt Sigvardsson

I februari lades ett lagförslag fram i parlamentet om att medier och frivilligorganisationer som får mer än 20 procent av sin verksamhet finansierad från utlandet måste registreras som ”utländska agenter”. Lagen kritiserades för att vara en kopia av en liknande rysk lag från 2012.

– Regeringen har den ortodoxa kyrkan och affärsmännen på sin sida, men den kan inte kontrollera frivilligorganisationer och medier. Därav kom detta lagförslag, menar Mariam Kvaratskhelia.

Parlamentet godkände förslaget i dess första beaktande, men efter stora demonstrationer samt kritik från EU och USA annullerades det. Mariam Kvaratskhelia säger dock att rysk propaganda har stor påverkan på den georgiska regeringen.

– Ryssland använder hbtqi-rätt som geopolitiskt slagträ för att avskräcka georgierna från att närma sig väst. Man brukar använda samkönade äktenskap som exempel på hur västerländsk kultur hotar kristendom och georgiska värderingar. Tyvärr kör vår regering med liknande retorik, säger hon.

Många demonstranter anklagade regeringen för att avvika från vägen mot EU och för att gå i Rysslands ledband. Foto: Bengt Sigvardsson

Påstått samröre med hbtqi-rörelsen är ett populärt vapen att ta till för att smutskasta politiska opponenter. 2021 hävdade till exempel premiärministern Irakli Garibashvili att oppositionen, med den numera fängslade expresidenten Mikheil Saakashvili i spetsen, låg bakom Prideparaden för att skapa oro i samhället.

– Georgierna över lag har blivit mindre homofobiska, men det gäller inte politikerna, säger Mariam Kvaratskhelia.

I en annan del av Tbilisi huserar Equality Movement som är den största hbtqi-organisationen i södra Kaukasus. Det finns inga skyltar eller annat på husfasaden som skvallrar om organisationens närvaro.

Ana Aptsiauri är projektsamordnare på södra Kaukasus största hbtqi-organisation Equality Movement i Tbilisi. Foto: Privat

– Vi vill att detta ska vara en trygg plats för de som kommer hit. Därför har vi inga regnbågsflaggor eller annat som synliggör oss, säger Ana Aptsiauri som är organisationens projektsamordnare.

Equality Movement bistår med olika typer av service till hbtqi-personer. Många kommer för att göra hivtester, få bromsmediciner mot hiv eller få juridisk rådgivning. Equality Movement organiserade bland annat IDAHOTB 2013, men sedan 2018 deltar man inte i offentliga hbtqi-evenemang. Man ser dem som kontraproduktiva. Statistik visar att hatbrott mot hbtqi-personer ökar före och efter offentliga manifestationer. För att skydda och lobba för hbtqi-personers rättigheter samarbetar man i stället med i princip alla georgiska människorättsorganisationer.

– Och så jobbar vi med internationella organisationer. Georgien är fortfarande är en famlande demokrati. Internationella organisationer spelar därför en viktig roll i att pusha regeringen till förändringar, säger hon.

Georgiens lagstiftning är progressivast i södra Kaukasus när det gäller hbtqi-personers rättigheter. Hatbrott är kriminaliserat sedan 2014, likaså diskriminering baserad på sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Diskriminering mot hbtqi-personer är dock utbrett, men Ana Aptsiauri menar att det georgiska samhället inte är trans- och homofobiskt i ordets rätta bemärkelse. Folk är snarare förvirrade. Sexuella läggningar eller könsidentitet tas till exempel inte upp under sexualundervisningen i skolor.

– Regeringen gör inget för att bistå med information. Och så har vi den ortodoxa kyrkan och propagandistiska medier som förmedlar galen information, säger hon.

Sedan 2018 deltar inte hbtqi-organisationen Equality Movement i offentliga hbtqi-tillställningar. Foto: Bengt Sigvardsson

Equality Movement har kurser om hbtqi-rättigheter för personal på skolor, sjukhus och andra samhällsinstitutioner. Samtidigt sänder det rättsliga efterspelet efter attacken mot Pride 2021 fel signaler i samhället.

– Under veckorna efter attacken var där flera fall då misstänkta queermän jagades på gatorna. Folk hade sett i livesändningar att polisen inte reagerade när journalister attackerades under Pride. Homofoba personer såg det som grönt ljus för att ge sig på hbtqi-personer, säger hon.

Europaplatsen i Tbilisi. Cirka 80 procent av Georgiens befolkning vill gå med i EU. Foto: Bengt Sigvardsson

Hon är kritisk till att organisatörerna bakom attacken inte har ställts till svars.

– Vi känner till deras ansikten och namn. Även Georgiens Ombudsman bad den allmänna åklagarmyndigheten att inleda en utredning mot en av organisatörerna, men inget har hänt, säger hon.

Bengt Sigvardsson
[email protected]

Fakta/Georgien

Georgien är en republik med knappt 4 miljoner invånare. Landet har en yta på 69 700 km² och ligger i västra Kaukasus på gränsen mellan Europa och Asien.

1921 invaderades Georgien av ryska Röda Armén och från 1936 till 1991 var landet en av sovjetrepublikerna i Sovjetunionen. Josef Stalin kom från den georgiska staden Gori, där det finns ett Stalin-museum. Foto: Bengt Sigvardsson

Georgien gränsar till Svarta havet i väst och till Ryssland i norr och nordost. I söder gränsar landet till Turkiet och Armenien samt till Azerbajdzjan i sydöst.
Cirka 20 procent av ytan utgörs av utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien som kontrolleras militärt och politiskt av Ryssland sedan 2008.
Från 1921 till 1991 var landet en del av Sovjetunionen. Efter självständigheten har Georgien varit i krig med Ryssland tre gånger.
Sedan 2011 är landet ett aspirantland till NATO, något som Ryssland starkt motsätter sig.
2014 undertecknades ett associeringsavtal mellan EU och Georgien som trädde i kraft 2016. Våren 2022 ansökte Georgien. Ukraina och Moldavien om status som EU-kandidatländer. De sistnämnda länderna fick det, men inte Georgien. EU-kommissionen menade att fler reformer måste genomföras innan det kan bli aktuellt. Frågan ska tas upp igen i slutet av 2023.

Filmer

Se film från attacken 2021 (RFE/RL på Youtube, OBS! Läs kommentarerna under filmen!)

Se film från 17 maj 2013 på Youtube: Extremist Orthodox vs LGBT right defenders in Tbilisi

Läs också
Georgian Government Pins Recent Protests On 'Satanists' Funded By The U.S. (RFE/RL 16 mars 2023)

Läs mer från Amnesty Press

Levan Akins film om manligt danspar gör succé men utmanar i Georgien (5 september 2019)

Georgien: Hbtq-rörelsen stannade hemma 17 maj – medan familjemarsch gick genom Tbilisi (21 maj 2019)

Lagar mot diskriminering – bra men sedan ska de genomföras (24 februari 2016)

Georgien: Ska hbtq-rörelsen kunna manifestera utan angrepp 17 maj? (16 maj 2014)

Georgien: Ny lag mot diskriminering tandlös enligt hbtq-personer (13 september 2014)

Konflikten som världen har glömt (25 oktober 2013)

Fem år efter kriget – nu finns optimism i Georgien (25 oktober 2013)