ÅRSMÖTE2018: Amanda Jackson har ordet
Vid årsmötet i Göteborg valdes Amanda Jackson på söndagen till ny ordförande för Amnestys svenska sektion. Amanda Jackson har ett mångårigt engagemang i Amnesty och ser fram emot att axla det ansvar som ordföranderollen innebär. Amnesty Press har träffat henne.
artiklar | 2018-05-06 Av: Marina Henrikson Även publicerad i AmnestyPress #2/2018 |
Amanda Jackson vid Järntorget i Göteborg. Foto: Annie Beckman
På söndagen valdes Amanda Jackson till ny ordförande för svenska Amnesty.
Varför har du engagerat dig så starkt för Amnesty och kampen för mänskliga rättigheter?
– Jag har varit engagerad i Amnesty sedan jag var ganska ung. Jag kommer från en familj där man pratat väldigt mycket om globala frågor. Det har alltid varit en självklarhet för mig att engagera mig i denna typ av frågor – både när det gäller miljöfrågor och mänskliga rättigheter.
Varför ville du bli ordförande?
– Det är inget som varit någon specifik plan. Jag har suttit i styrelsen i fyra år, och nu kom den här möjligheten och frågan upp och då tänkte jag att det vore roligt att fortsätta engagemanget i styrelsen i en ny roll.
Hur skulle du vilja beskriva ordförandens roll i Amnesty?
– Rollen innebär att leda styrelsen och tillsammans med styrelsen vara medlemmarnas representant och sektionens högst beslutande organ mellan årsmötena. Det innebär också att driva den svenska sektionens frågor i den internationella rörelsen samt såklart ett arbetsgivaransvar gentemot generalsekreteraren.
Vilken är din främsta styrka?
– Jag är nog en diplomatiskt aktivist och är van vid att jobba med komplexa frågor. Sedan har jag ett starkt inre driv, jag brukar ligga i och ger inte upp så lätt utan har tålamod att fortsätta - även i motvind.
Amanda Jackson valdes in i styrelsen år 2014. Foto: Annie Beckman
Du har ju en del erfarenhet från bolagsvärlden. Finns det en vilja hos företagsledare att arbeta för mänskliga rättigheter? Också om det påverkar lönsamheten?
– Det är svårt att uttala sig generellt för hela näringslivet, men det jag kan säga är att jag ser en positiv utveckling på många håll. Jag har jobbat med de här frågorna i många år inom näringslivet och MR-frågorna är väldigt mycket mer på agendan nu inom stora företag och organisationer. Sedan finns det också såklart många utmaningar, kopplat till exempelvis globala komplexa leverantörskedjor i länder med ibland svagt skydd för mänskliga rättigheter.
Vilken är ordförandens viktigaste uppgift de kommande två åren?
– Vi har flera stora viktiga processer på gång nu inom rörelsen, såsom medlemsdemokratiöversynen och jämlikhetsarbetet, och de kommer vara viktiga uppgifter den närmaste tiden. Att vara den svenska sektionens röst i den internationella rörelsen är en annan viktig del. Sedan tror jag vi bör titta på styrelsens arbetsbörda. Styrelsen består också av ideella krafter och det får inte bli för tungt att engagera sig i styrelsen, för då får vi på sikt svårt att hitta kompetenser till det arbetet.
Amnesty har både en ordförande och en generalsekreterare. Finns det en konkurrens mellan de två?
– Absolut inte.
Styrelsen satsar på att utveckla medlemsdemokratin. Hur vill du se att den svenska sektionen av Amnesty utvecklas?
– En av Amnestys viktigaste bitar är att vi samlar människor som vill stå upp för mänskliga rättigheter. Aktivister, medlemmar och personal samverkar för att sätta press på de som kränker mänskliga rättigheter, och det är vår styrka. Vi behöver ständigt se över hur vi kan stärka möjligheten för medlemmar att påverka rörelsen, och på olika sätt skapa arenor för människor att engagera sig.
Vilka är de största utmaningarna för Amnesty i en svensk kontext?
– Det allt mer polariserade samhällsklimatet är en utmaning. Men det är också det som gör att vi verkligen behövs, även i en svensk kontext.
Amanda Jackson valdes på söndagen till ordförande för svenska Amnesty. Foto: Annie Beckman
I juli ska du åka till Global Assembly, Amnestys nya högsta styrande organ. Vad är dina tankar inför det mötet?
– Det kommer bli jättespännande. Vi är ju en liten delegation som åker så jag tror att det kommer att bli en del jobb men också väldig intressant.
Är du orolig för motsättningar kring den narkotikakontrollpolicy som ska tas upp på Global Assembly?
– Jag tror absolut att det kan finnas olika syn på såväl policyn i sin helhet som på sakfrågor i policyn. Men, jag är inte orolig.
Finns det några människorättsfrågor du känner extra starkt för?
– Jag är av övertygelsen att dessa frågor hänger ihop. Med det sagt så är diskriminering en fråga som omöjliggör många andra rättigheter, så därför är det ju ett extremt viktigt perspektiv att ha med i alla diskussioner.
Ditt bästa Amnestyminne hittills?
– Jag gillar när vi får många motioner. Det är jättekul att se ett engagemang kring viktiga människorättsfrågor eller organisatoriska frågor. Att ta del av alla motioner brukar vara lite av en höjdpunkt.
Marina Henrikson
En något kortare version publiceras i nummer 2/2018.
AMANDA JACKSON
Ålder: 42 år
Bor i: Stockholm
Utbildning: Har studerat företagsekonomi vid Stockholms universitet samt internationell rätt vid Nottingham University i Storbritannien.
Yrke: Arbetar som hållbarhetschef på ett europeiskt bolag.
Amnestyerfarenhet: Sammanlagt cirka sju år. Varit engagerad i en lokalgrupp och Amnesty Business Group, samt suttit i sektionsstyrelsen sedan år 2014.
Amnesty Press på årsmötet 2018
ÅRSMÖTET2018: Aktivismen, civilsamhället och politiken (6 maj 2018)
ÅRSMÖTE2018: Olivia Bergdahl inledde Amnestys årsmöte (5 maj 2018)
ÅRSMÖTE2018: Skapandet av ”Vi och Dom” (5 maj 2018)
ÅRSMÖTE2018: Den svåra situationen för utsatta EU-medborgare (5 maj)
artiklar | 2018-05-06 Av: Marina Henrikson Även publicerad i AmnestyPress #2/2018 |