Per Anger-priset 2020 till irakiska kvinnorättsaktivisten Intisar Al-Amyal

Varken hot eller attacker har hindrat Intisar Al-Amyal från att under nästan 20 års tid ha kämpat för kvinnors rättigheter i Irak. Nu tilldelas hon svenska regeringens Per Anger-pris för sina insatser för demokrati och mänskliga rättigheter.

Intisar Al-Amyal nominerades till Per Anger-priset av organisationen Kvinna till Kvinna. På grund av den pågående coronapandemin hölls en digital prisceremoni. Foto: Anne-Sophie Le Mauff

– Priset är väldigt inspirerande för mig och för alla flickor och kvinnor i Irak, säger Intisar Al-Amyal till Amnesty Press via länk.

Intisar Al-Amyal är en ledande företrädare för kvinnorättsorganisationen Iraqi Women’s League (IWL) och har bland annat arbetat mot hedersbrott och barnäktenskap och med att främja läskunnighet bland kvinnor och flickor på landsbygden.

– Att kunna läsa kan lösa väldigt många problem för en ung flicka, säger hon.

Hon menar också att ungdomar och kvinnor måste delta i det politiska livet om jämställdhet, demokrati och fred ska kunna uppnås i framtiden:

– Kvinnor och ungdomar är de som har betalat det högsta priset för det våld som har spritt sig i samhället.

Intisar Al-Amyal är starkt kritisk till den sekterism som har vuxit fram i Irak och anser att den största utmaningen för landets kvinnor kommer från de religiösa partierna:

– De religiösa partierna skapar flera utmaningar för kvinnor, bland annat miliserna och spridandet av vapen i samhället. De har även gett makt och styrka åt föråldrade traditioner och sedvänjor liksom en underlåtenhet att följa och tillämpa lagen när det kommer till kvinnors rättigheter.

Kvinnor håller upp bilder på kvinnliga demonstranter som dödats under demonstrationer vid en demonstration i Bagdad den 1 mars 2020. Foto: Khalid Mohammed/AP/TT

Något som hon däremot tycker har stärkt kvinnans roll i samhället är kvinnornas deltagande i de stora demonstrationer som startade i Irak den 1 oktober 2019, bland annat i protest mot den utbredda korruptionen i landet.

– Att kvinnor har varit så pass aktiva under demonstrationerna, både genom att organisera dem och att delta i dem, har gjort att muren mellan man och kvinna rivits och att kvinnor och flickor fått mer acceptans och respekt, säger Intisar Al-Amyal.

Hon har själv varit väldigt aktiv under demonstrationerna, något som har inspirerat många andra kvinnor till att våga delta.

– Den allmänna bilden är att kvinnors och flickors deltagande i demonstrationerna har gjort dem mycket starkare.

Intisar Al-Amyal har själv varit aktiv vid demonstrationerna i Irak som inleddes i oktober 2019. Foto: Anne-Sophie Le Mauff

Kraven från demonstranterna under den så kallade oktoberrevolutionen har lett till den före detta premiärministern Adil Abdul-Mahdis avgång. Nu leds Irak av en tillfällig regering under Mustafa al-Kadhimi, som har utlyst allmänna val till den 6 juni 2021, ungefär ett år innan valet ursprungligen var tänkt att hållas. Under protesterna har hundratals demonstranter enligt Amnesty International dödats av säkerhetsstyrkorna, och många problem kvarstår i landet, enligt Intisar Al-Amyal.

Iraks premiärminister Mustafa Al-Kadhimi tillträdde i maj 2020. Foto: Media Office of the Prime Minister of Iraq/Wikimedia

– De religiösa partierna vill ha kvar korruptionen i landet, de vill ha kvar makten och kontrollen och vill inte att de här kraven verkställs. Därför har vi sett kidnappningar av demonstranter och förföljelse av aktivister som har deltagit i protesterna, liksom svartmålning av den tillfälliga regeringen, konstaterar hon.

Intisar Al-Amyal riktar även skarp kritik mot Iran, som hon menar stöttar de religiösa partierna och ”för ett krig mot USA på Iraks mark”.

– Det är Iran som står bakom de beväpnade grupperingarna och miliserna. Att Iran fortsätter på det här sättet kommer att leda till instabilitet och är ett kontinuerligt hinder i demokratins väg. Ett av de första kraven som demonstranterna förde fram under oktoberrevolutionen var att Irak skulle kapa all kontakt med Iran - Iran ska inte styra Irak, säger hon.

En stad där aktivister har varit särskilt utsatta är Basra i södra Irak. Intisar Al-Amyal berättar att staden utmärkte sig redan i samband med att sekterismen uppenbarade sig i Irak.

– Många aktivister mördades och i Basra blev de kvinnliga aktivisterna en måltavla. De dödades av olika skäl; på grund av deras religion, politiska aktivitet eller yrke. Då, 2007, startade vi kampanjer för att hindra kvinnomorden i staden.

Så sent som i augusti i år dödades den unga kvinnliga läkaren och människorättsaktivisten Reham Yacoub då två beväpnade män på en motorcykel öppnade eld mot hennes bil. Den 14 augusti dödades även aktivisten Tahseen Osama - som var en uttalad kritiker av Irans inblandning i Irak - i Basra.

Reham Yacoub mördades i Basra den 19 augusti.

– I Basra är andelen fattiga och icke-läskunniga hög, vilket är en av orsakerna till att kränkningarna mot de mänskliga rättigheterna är väldigt många där. Staden har också haft ett väldigt högt antal dödade unga män, då Basra har mobiliserat det största antalet ungdomar till Folkets mobiliseringsstyrkor (PMF), som har kämpat mot IS. Allt det här beror på de religiösa partiernas kontroll och spridningen av miliser som har sitt stöd av Iran, säger Intisar Al-Amyal.

Även om Intisar Al-Amyal ser sekterismen som ett stort problem på det politiska planet menar hon att detta inte gäller för kvinnorna i Iraks olika etniska och religiösa grupper:

– Vi kvinnor har en kamp och en dröm: vi kämpar för att kunna leva i trygghet, säkerhet och stabilitet, och vi drömmer om att vårt hemland Irak ska ge oss den respekt som en kvinna förtjänar, för att vi ska ha jämlikhet och rättvisa.

– Det här är ett av de största hoten mot de religiösa partierna eftersom de vill separera oss, folket, och sprida sekterismen. Därför försöker de religiösa partierna att förminska kvinnans roll i samhället och begränsa henne.

Demonstranter på Tahrir-torget i Iraks huvudstad Bagdad i oktober 2019. Foto: Mondalawy/Wikimedia

Att vara synlig i kampen för kvinnors rättigheter har haft ett högt pris för Intisar Al-Amyal, som har utsatts för hot från 2007 fram tills idag. 2007 detonerade en sprängladdning vid hennes familjs hus i ett försök att döda alla som bodde där. Idag lever Intisar Al-Amyal gömd.

– Men jag har aldrig slutat att kämpa, istället har jag blivit starkare för varje hot jag utsatts för.

Intisar Al-Amyal, som har arbetat för kvinnors rättigheter sedan Saddam Husseins fall 2003 tycker att utvecklingen har gått svagt åt rätt håll, men att det fortfarande saknas jämställdhet på många områden i samhället.

Hur ser du på framtiden för Iraks kvinnor?

– Jag anser att hela Iraks framtid är bunden till kvinnans framtid - om den irakiska kvinnan får sin riktiga roll i samhället och får den respekt hon förtjänar som en jämlik part i byggandet av demokrati - då kommer vi också att uppnå ett samhälle som är tryggt, säkert och stabilt, svarar hon.

Vera Häggblom
[email protected]

Fotnot: En kortare version publiceras också i nummer 4/2020.

Fakta: Per Anger-priset

Per Anger-priset är en internationell utmärkelse som instiftades 2004 av den svenska regeringen. Priset delas ut för att lyfta fram humanitära och demokratifrämjande insatser.

Priset har fått sitt namn efter Per Anger som var sekreterare vid den svenska legationen i Budapest. Det var han som tog initiativet till det svenska arbetet med att rädda så många människor som möjligt undan förföljelse och avrättningar i det nazistockuperade Ungern under andra världskriget.

Juryns motivering:

”I en extremt hotfull miljö har Intisar Al-Amyal, genom sitt starka ledarskap, lyckats mobilisera stora grupper i arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter. Med mod och engagemang ger hon styrka och vägledning till dem som tvekat och som nu väljer att ingå i en förändringsrörelse.”

Källa: Forum för levande historia

Läs också

Tahseen Osama al-Shahmani dog efter att ha träffats av över 20 skott vid en attack mot hans kontor i Basra den 14 augusti. Foto: Facebook

When Will Iraq Start Protecting Journalists? (Human Rights Watch 20 oktober 2020)

Power and protest: Who ordered the killing of Basra's activists? (Middle East Eye 10 september 2020)

Iraqi women's rights campaigner latest activist killed in Basra (Middle East Eye 20 augusti 2020)

Läs mer om Irak från Amnesty Press

Basra – en stad i skräck (11 mars 2020)

Har Irak någon framtid? (2 december 2017 – också även i nr 4/2017)

Folkomröstningen som splittrar kurder och oroar omvärlden (28 augusti 2017)

Protesterna växer i irakiska Kurdistan: ”Vi har blivit visselblåsare och jag tror att de kommer vilja hämnas” (5 januari 2017)

Yazidiska Sacharovpristagare: ”Det finns ingen framtid i Irak om vi inte får skydd” (19 december 2016)

Efter Mosul – nya konflikter? (28 november 2016 – även i nummer 4/2016)

Två år efter IS attack mot yazidierna – Amnesty Press besöker Sinjar (2 augusti 2015)

Förtvivlan, hat och hopp i irakiska Kurdistan (31 december 2014)

På flykt undan IS (1 oktober 2014 – även i nummer 3/2014)

Lanja Abdulla från irakiska Kurdistan:"Hedersvåld det vanligaste kvinnorättsproblemet" (4 november 2013)

Kurdisk cyberdissident dömd till 30 års fängelse (10 januari 2006)

Irakiska Kurdistan: Federation eller självständig stat? (11 februari 2004)