Irakiska Kurdistan: Federation eller självständig stat?

Mellan åren 1980 och 1988 raserades många byar i den kurdiska delen av Irak. Befolkningen fördrevs och för att hindra människorna att återvända, gav Saddam Hussein order om att fylla de naturliga vattendragen med cement. Som ett led i den psykologiska krigsföringen lät Saddam Hussein även besätta de små citadell som finns utspridda på bergstopparna så att han kunde kontrollera den resterande befolkningen. Nu har nya byar börjat växa upp och det kurdiska folket i Irak kommer allt närmare självständighet.

Ove Bring (t h) anser att Turkiet bör dra tillbaka sina styrkor från de kurdiska delarna av Irak. Här tillsammans med Kurdo Baksi vid seminariet den 5 februari.

Den 10 januari i år åkte folkrättsprofessor Ove Bring på en 10 dagar lång resa till de kurdiska delarna av Irak. Uppdraget, som han fått av Kurdistan Regional Government (KRG), var att studera den politiska situationen och kurdernas krav på någon sorts självständighet. Tillsammans med konstitutionsexperten Brendan O'Leary och statsvetaren Khaled Salih, besökte Ove Bring framförallt städerna Arbil och Sulaymaniya. I Arbil, som ska ses som huvudstad, styr Kurdistan Democratic Party (KDP) med premiärminister Nechirvan Barzani i spetsen och i Sulaymaniya styr Patriotic Union of Kurdistan (PUK), med Barham Salih som premiärminister.

I ett framtida självständigt Kurdistan, kommer KDP att inneha premiärministerposten, medan PUK tilldelas talmansposten i parlamentet. Dessutom kommer assyrier och kristna att inneha fem platser i det framtida parlamentet. Att minoriteterna på det här sättet får en röst i det politiska rummet, är ett resultat av den deklaration om minoriteters rättigheter som kurdiska regeringen ratificerat. Förutom nämnda konvention, har Bazrani arbetat hårt för att föra fram de mänskliga rättigheterna och i synnerhet kvinnors rättigheter, där en deklaration framtagits.

– Denna vilja att stärka de mänskliga rättigheterna bör visas upp för omvärlden, eftersom det skulle stärka det internationella stödet för en självständig kurdisk stat, framhöll Ove Bring vid ett seminarium i ABF-huset i Stockholm den 5 februari, arrangerat av KRG.

Förutom Nechirvan Barzani, träffade Ove Bring två andra personer som gjorde mycket starkt intryck på honom; Sami Abdulrahman, vice premiärminister i KRG i Arbil samt Neriman_ _Abdul-Hamid, polischef i Arbil. Båda dödades i attentaten mot KDP:s och PUKs högkvarter den 1 februari i år.

– Abdulrahman var en varm och älskvärd person och Abdul-Hamid införde ett modernt polisiärt tänkande där det humanitära engagemanget var viktigt. Han ansåg att en polis ska vara tuff, men även visa omsorg, respekt och medkänsla för till exempel en misstänkt förövare, berättar Ove Bring.

Attentaten i Arbil riktades mot de politiska partierna KDP och PUK och över 100 människor dödades. Misstankar riktades mot den fundamentalistiska organisationen Ansar al-Islam, men det är gruppen Ansar al-Sunna som har tagit på sig skulden. Det är inte första gången gruppen Ansar al-Sunna dyker upp. I höstas tog den på sig skulden för flera attentat mot amerikanska soldater i Irak, men det finns tvivel på att den verkligen existerar eller om det endast är ett namn skapat för att förvilla polisen i jakten på förövarna. Ove Bring menar dock att det finns andra krafter som ligger bakom attentatet:
– Det finns en politisk och religiös fraktion i Irak som inte ser positivt på kurdernas framgångar när det gäller självbestämmande. I ett självständigt Kurdistan kommer minoriteter att erhålla skydd, något som bekymrar till exempel Turkiet, där minoriteter hittills inte har haft några minoritetsrättigheter.
Turkmener i den kurdiska delen av Irak kommer att få minoritetsrättigheter, men idag används turkmenernas situation som en förevändning för en aktiv inblandning från turkisk sida i norra Irak.

I Arbil har turkarna ett högkvarter för fredsbevarande styrkor. Deras uppgift är att skapa fred mellan KDP och PUK, som i mitten av 1990-talet utkämpade ett inbördeskrig.

– Men idag är det fred mellan de båda politiska partierna och därmed borde turkarna avsluta sitt uppdrag och lämna Arbil, säger Ove Bring

Möjligheterna till ett självständigt Kurdistan är goda utifrån ett folkrättsligt perspektiv. Det handlar om ett folk som upplever sig som ”vi”. De har en gemensam kultur, religion och historia och har varit delvis autonoma tidigare. Enligt FN-stadgan finns det tre olika grader av självständighet: helt oberoende stat, federal stat och autonomi. KDP är inte främmande för att bryta sig loss och bilda en helt oberoende stat, medan PUK mer är för en Irakvänlig federalism.
Om frågan skulle avgöras genom en folkomröstning, skulle troligtvis alternativet helt oberoende stat vinna. Den 28 februari kommer ett utkast till en provisorisk irakisk konstitution och Ove Bring menar att kurderna dessförinnan bör ha sagt hur de vill ha det.

Text och bild: Anna Thulin