Kurdfrågan hett ämne inför Turkiets EU-förhandlingar
reportage | 2005-02-22 |
Demokratiseringen i Turkiet har kommit långt och ett medlemskap i EU kan snart bli verklighet. Men först måste kurdernas situation lösas.
Censur eller frihet? Det var frågan som Reportrar utan gränser ställde under det seminarium som nyligen hölls i Stockholm. Diskussionerna handlade om yttrandefrihet och mediernas villkor i Turkiet, med anledning av höstens EU-förhandlingar.
Den 3 oktober är det tänkt att förhandlingarna om Turkiets framtida medlemskap i EU ska börja.
- Om Turkiet så småningom skulle bli medlem kommer landet att vara EU:s näst största medlemsland och kommer naturligtvis att påverka mycket. Men än är det långt kvar, berättade Cecilia Malmström (fp), ledamot i EU-parlamentet, som har granskat Turkiet på nära håll.
Yavuz Baydar, Ingmarie Froman och Cecilia Malmström
diskuterade press- och yttrandefrihet i Turkiet och var
överlag positiva till den demokratiska utvecklingen i landet.
Övriga närvarande på seminariet, som ägde rum i UD:s pressrum, var den turkiske journalisten och läsarombudsmannen Yavuz Baydar och Ingmarie Froman, styrelsemedlem i Reportrar utan gränser, som agerade moderator.
Panelen var överens om att Turkiet har mycket att ta itu med innan landet kan bli aktuellt som EU-medlem.
- Den tidigare utvidgningkommissionären Verheugen har sagt att det kommer ta minst tio till femton år innan Turkiet kan bli medlem, sa Cecilia Malmström.
Yavuz Baydar har ett förflutet i Sverige. På 1980-talet gick han journalisthögskolan här och jobbade därefter ett antal år på Sveriges Radio. Nu är han läsarombudsman på tidningen Sabah i Turkiet och har god inblick i mediernas villkor i landet. Själv förlorade han jobbet som läsarombudsman på dagstidningen Milliyet efter att kritiserat en artikel i tidningen för att den byggde på felaktig information. En respekterad utrikeskorrespondent hade skrivit om ett NATO-möte som skulle ha ägt rum vid USA:s utrikesdepartement. De samlade ledarna uppgavs ha diskuterat hur Ankara skulle reagera om Kirkuk, i norra Irak, skulle falla under kurderna. När Baydar synade saken närmre visade det sig att mötet aldrig hade ägt rum och att uppgifterna troligtvis hade planterats av den militära underrättelsetjänsten.
- När jag började som läsarombudsman på Milliyet 1999 hade tilltron till medierna nått botten. Korruptionen var stor. Och maktkampen mellan tidningsägarna som försökte skydda sina ekonomiska tillgångar skadade förtroendet, sa Yavuz Baydar. Läsarna avskydde rapporteringen.
Yavuz Baydar glädjer sig över att antalet läsarombudsmän
ökade från två till tre tack vare att han fick sparken.
Tidningen Milliyet anställde nämligen en ny efter att
han själv fått foten.
Fastän han kände sig styvmoderligt behandlad och mer eller mindre fick sparken, som han själv uttrycker det, ser Yavuz Baydar ljust på det mediala och demokratiska klimatet i Turkiet.
Cecilia Malmström höll med om att det har skett en stor utveckling den senaste tiden, speciellt sedan den nya regeringen tillträdde i november 2002. Hon var dock inte lika positiv som Baydar.
-
Vi vet att det förekommer mycket censur av press och övriga medier. Yttrandefriheten och tryckfriheten respekteras inte fullt ut, sa Malmström.
-
Turkiet har genomfört många reformer som att man avskaffat dödsstraffet, förbjudit tortyr och hedersrelaterat våld. Just nu pågar arbetet med att granska hur Turkiet förhåller sig till de så kallade Köpenhamnskriterierna, sa hon.
Kriterierna, som arbetades fram under det Europeiska rådets toppmöte 1993, består av tre delar. Den första delen gäller de politiska kriterierna, som ställer krav på en fungerande demokrati med respekt för de mänskliga rättigheterna och respekt för minoriteter. Den andra handlar om de ekonomiska kriterierna, rörande framstegen mot marknadsekonomi och konkurrenskraft. Den sista delen är ett krav på att kandidatlandet lyckas införliva EG:s regler i sitt rättssystem och i stort klarar att möta kraven som ett medlemskap innebär.
Baydar var mycket positiv till att förhandlingarna ska påbörjas. På en direkt fråga från Ingmarie Froman om en journalist kan kritisera exempelvis Turkiets armé och regering svarade han tveklöst ja. Men han menade samtidigt att landet har mycket att ta itu med innan de uppfyller alla krav som EU ställer.
- Det är en demokratisering som kommer att ta lång tid. Irak och Cypern är stora utrikespolitiska faktorer som spelar stor roll i utvecklingen, sa Yavuz Baydar. Det råder brist på fackföreningar inom pressen och ingen vågar kritisera en tidning internt av rädsla för att bli av med jobbet.
En av knäckfrågorna är den som gäller kurdernas situation.
-
Det är den enskilt största frågan och det har skett förbättringar, sa Cecilia Malmström.
-
Det finns kurdpress och sändningar i den statliga tv-stationen, Trt, sa Baydar som inte ansåg att kurder behandlas annorlunda än turkar i medierna.
-
Trt lever upp till Köpenhamnskriterierna på den punkten, konstaterade Baydar, som ansåg att problemet var att de privata kurdiska tv-bolagen inte har råd att sända.
- Kurderna är fattigare än turkarna, och efterfrågan på kurdisk kultur är inte så stor. Enda chansen att få en fri tv är att driva en public service utan statlig inblandning enligt svensk modell, sa Baydar.
65 procent av turkiska medier ägs av Dogan-gruppen och Baydar berättade att mellan 20 och 25 procent är konfiskerade av staten, efter omfattande korruption. EU kräver att korruptionen ska upphöra. Ett bra sätt skulle enligt panelen vara ett större internationellt utbyte av kunskap.
Baydar menade att Turkiet behöver öka samarbetet med svenska och europeiska journalistorganisationer. Det behövs framför allt ett utbyte om EU, då kunskapen i Turkiet är mycket dålig, ansåg Baydar.
- Få vet vad som väntar och tyvärr ser jag inga förberedelser alls. Det största orosmomentet är att det saknas demokratisk debatt om kurdernas situation. Många saknar civilkurage att tala om problem, sa Yavuz Baydar.
Några åhörare var kritiska till det som sas om det demokratiska läget i landet. Man ville bland annat veta hur många journalister som sitter fängslade i Turkiet. En kurdisk kvinna som var utbildad journalist från Turkiet var kritisk till hur hennes folk behandlas. Hon hade arbetat flera år i Turkiet, men bodde nu i Sverige. I maj var hon i Turkiet för att bevaka en kulturfestival och upplevde att hon möttes av misstänksamhet.
- Hedersmedlemmar från det turkiska journalistförbundet har synen att kurder i Europa utgör ett hot och måste bevakas, sa hon.
- Min erfarenhet från Turkiet är att de bara publicerar kurdiska nyheter, oavsett om de är positiva eller negativa, om de själva tjänar på det.
Efter flera kritiska debattinlägg avslutades seminariet ändå i ett positivt konstaterande att den demokratiska processen och pressfriheten har kommit väldigt långt i Turkiet.
- Men väldigt många problem återstår, tillade Cecilia Malmström snabbt.
Text och bild: Josef Björklund
praktikant Amnesty Press och media
reportage | 2005-02-22 |