Ellecer Carlos reser runt för att väcka opinion mot Dutertes politik i Filippinerna

Människorättsaktivisten Ellecer Carlos är oroad över Filippinernas framtid och åker runt i Europa för att mobilisera filippinare som är bosatta utomlands. Han menar att det som skett i landet under president Rodrigo Dutertes tid är en avhumanisering av en grupp utsatta människor.

reportage | 2018-04-17
Av: Anna Kristiansson

Ellecer Carlos, filippinsk människorättsaktivist, på besök i Sverige i slutet av mars. På hans Pin står det ”Stop the killings” för att uppmärksamma de utomrättsliga avrättningar som har pågått under nuvarande president Rodrigo Dutertes tid. Foto: Anna Kristiansson

Ellecer Carlos kommer från en familj av aktivister. Båda hans föräldrar var aktiva mot Ferdinand Marcos diktatur som varade från 1972 till det folkliga icke-våldsupproret 1986.
År 1978 blev Ellecer Carlos pappa tillfångatagen och torterad. Amnesty International tog upp fallet med hans pappa, Sixto Carlos, och när han frigavs bestämde sig familjen för att fly till Nederländerna.

Ellecer Carlos var då 11 år och föräldrarna fortsatte kampen för ett fritt Filippinerna i Nederländerna. Efter att familjen bott i Nederländerna bara några år åkte Ellecer Carlos tillbaka till Filippinerna för att sedan återvända igen till Nederländerna och sedan komma tillbaka till Filippinerna för gott.

Efter att ha studerat på universitetet följde Ellecer Carlos i sina föräldrars fotspår och började jobba med mänskliga rättigheter på heltid inom olika ideella organisationer. Hans fokusfrågor då var bland annat rättigheten att slippa bli torterad men också att fängelsesystemet i Filippinerna borde ändras.

Nu är han en av talespersonerna för den filippinska paraplyorganisationen iDEFEND - In Defense of Human Rights and Dignity Movement. Det är en relativt ny paraplyorganisation som samlat 70 filippinska organisationer som på olika sätt jobbar för mänskliga rättigheter.

Tillsammans dokumenterar de bland annat det utomrättsliga dödandet som pågår i landet just nu under president Rodrigo Duterte. Ellecer Carlos menar att Filippinerna tidigare var på väg åt ett håll där de mänskliga rättigheterna respekterades och förbättrades, men att utvecklingen gått åt ett annat sedan Rodrigo Duterte valdes till president:

– Det är svårare att arbeta med mänskliga rättigheter idag. Många aktivister är rädda och det finns en stor hotbild. Både miljöaktivister och journalister har blivit dödade. Tidigare fanns det ett utrymme för aktivister att jobba med dessa frågor, men detta har minskat betydligt och många känner sig mer och mer rädda.

Filippinernas president Rodrigo Duterte presenterar narkotikasyndikatens uppbyggnad. Foto: King Rodriguez/Wikimedia

Inför presidentvalet 2016 var Rodrigo Duterte populär och vann överlägset över de andra kandidaterna. Hans kampanj kom att präglas av att han ville få stopp på knarket i Filippinerna, ett problem han lovade skulle upphöra om han blev president.

– Dutertes popularitet bygger på många saker. Men en av dem var också att det finns en idé som har spridit sig bland filippinare att om man inte avsatt den tidigare diktatorn Marcos hade landet befunnit sig i samma riktning som Sydkorea. Nu finns det någon slags förhoppning att Duterte ska lyckas få landet i den riktningen, säger Ellecer Carlos.

Rodrigo Duterte har som president gett polisen makt att döda personer som tros ha någon koppling till knarkligorna, utan att det sker någon rättegång. Detta är något som starkt har kritiserats internationellt av olika människorättsgrupper.

Hur många som har dödats i det som i pressen kommit att kallar “ Kriget mot knarket” är oklart. Human Rights Watch har uppskattat att 12 000 personer kan ha dödats. Ellecer Carlos menar själv att ungefär 20 000 personer har blivit dödade i kontexten av kriget mot narkotikan, men att det samtidigt finns många odokumenterade fall:

Ellecer Carlos vill nå de många filippinare som jobbar utomlands. Foto: Anna Kristiansson

– Vad som sker i Filippinerna nu under Duterte är en avhumanisering av människor. Hans retorik är anti-mänskliga rättigheter. Det han har lyckats med är att effektivt definiera och avhumanisera en viss grupp av människor och sedan säga att dessa personer ska elimineras från samhället.

Genom sitt arbete som aktivist vill Ellecer Carlos försöka nå den stora tysta majoriteten som stöttar Duterte. Han menar att det är viktigt att nå dem för att skapa en förändring i landet.

– Det kan vara svårt att nå den stora massan av människor, delvis eftersom att mycket information sprids via sociala medier. Om en människa har bestämt sig för att Duterte är bra, då kommer den personen bara få information till Dutertes fördel. Samtidigt kan man se att i de stora fattiga områdena, där mycket våld har ägt rum, har många människor ändrat åsikt, påpekar Ellecer Carlos.

Detta är andra gången inom två år som Ellecer Carlos är på resa utanför Filippinerna på vad han kallar en “Solidarity Tour.” Förra året var han borta i fem månader och reste bland annat i USA och Australien. Nu ligger hans fokus främst på europeiska länder. Filippinerna har ett stort antal av sina medborgare som bor utanför landet, och nu försöker han organisera dessa människor till att också jobba för mänskliga rättigheter:

– Jag försöker förmedla att vi borde skapa ett annat sätt att tackla problematiken kring knarket. Vi måste stoppa avhumaniseringen av människor och istället jobba med evidensbaserad strategi som inkluderar mänskliga rättigheter för knarkproblematiken. Sedan försöker jag också understryka att vi måste måste jobba med grundorsakerna till att Filippinerna ser ut som det gör idag, och inte bara jobba på ytan. Det är då vi kan uppnå verklig förändring.

Anna Kristiansson
[email protected]

Bakgrund/ Rodrigo Dutertes styre

Ferdinand och Imelda Marcos var nära allierade till USA. Här tillsammans med USA:s president Ronald Reagan utanför Vita huset år 1982. Foto: U.S. government photographer/Reagan Presidential Library/Wikimedia

Efter att diktatorn Ferdinand Marcos tvingades avgå efter ”People Power”-revolutionen 1986 blev Rodrigo Duterte vice borgmästare och sedan borgmästare i Davao City på ön Mindanao i södra Filippinerna. Under hans styre i Davao City uppges cirka 1 400 personer ha dödats i utomrättsliga avrättningar. Duterte har omväxlande under årens lopp både uttalat sitt stöd för dessa utomrättsliga avrättningar och förnekat att han personligen bar ansvaret.

Under presidentvalskampanjen år 2016 gjorde Duterte många kontroversiella uttalanden och i vissa fall bad han om ursäkt efteråt. Utspelen och det hårdföra språkbruket mot misstänkta brottslingar och narkotikaproblemen gick hem bland väljarna.

Den 9 maj 2016 vann Rodrigo Duterte presidentvalet med 39 procent av rösterna, långt före tvåan i valet; Mar Roxas från det liberala partiet som fick 23,4 procent.

Den 30 juni 2016 tillträdde Rodrigo Duterte presidentposten.

Därefter inleddes brutala attacker mot personer som utpekades som narkomaner eller narkotikahandlare ofta utförda av poliser. Tusentals personer mördades. Internationell kritik bland annat från FN avvisades och Duterte gjorde sig också känd för hätska utfall mot andra länders ledare.

Filippinerna har sedan slutet av 1960-talet haft flera pågående väpnade konflikter. I muslimska delar av Mindanao har olika rebellrörelser kämpat för självstyre eller självständighet. En bräcklig fredsprocess med de större rörelserna har pågått de senaste åren.

År 1969 inledde det maoistiska kommunistpartiet CPP ett uppror för att störta regeringen. NPA, den nya folkarmén, har försvagats men något fredsavtal har inte ingåtts.

I början av sitt styre gjorde Duterte ett försök att inleda förhandlingar med CPP:s frontorganisation NDF, nationella demokratiska fronten. En vapenvila inleddes sommaren 2016, politiska fångar frigavs och samtal fördes i Norges huvudstad Oslo.

Vapenvilan bröt dock samman och i februari 2017 avbröt Duterte försöken att nå en politisk lösning och kallade CPP-NPA-NDF för en ”terroristgrupp”.

Rodrigo Duterte. Foto: Presidential Communications Operations Office/ Philippine News Agency/ Wikimedia

Den största militära utmaningen under Dutertes styre kom i maj 2017 då en grupp från IS, Islamiska staten, tog kontroll över Marawi, en stad med över 200 000 invånare, på Mindanao. Striderna som följde blev det längsta militära slaget i stadsmiljö i Filippinernas historia. Först i slutet av oktober 2017 kunde den filippinska armén förklara att IS hade besegrats. Stora delar av staden hade då lagts i ruiner. Enligt officiella siffror dödades 920 rebeller, 165 soldater och 47 civila i striderna. Fler än 1 780 civila som hade tagits som gisslan av IS befriades.

Amnesty International riktade i en rapport den 17 november 2017 kritik både mot IS-rebellerna och armén.

Den 8 februari 2018 meddelade Fatou Bensouda, chefsåklagare vid ICC, internationella brottmålsdomstolen, att en preliminär undersökning har inletts kring ”kriget mot narkotika” i Filippinerna. År 2011 anslöt sig Filippinerna till Romstadgan varför ICC har möjlighet att väcka åtal mot individer i landet.

President Duterte svarade med att den 17 mars 2018 lämna in Filippinernas utträde ur ICC. Han uppmanade också andra länder att lämna domstolen. ICC beklagade detta men påpekade att det tar ett år innan ett utträdet blir giltigt. ICC har jurisdiktion att beivra brott i Filippinerna från år 2011 tills utträdet blir giltigt i mars 2019.

Den 13 april hotade Duterte att han ska gripa Fatou Bensouda och han hävdade samtidigt att Filippinernas inträde i ICC var ogiltigt då beslutet att ansluta sig till Romstadgan år 2011 aldrig hade tillkännagjorts i Filippinernas officiella gasett, det nyhetsblad där nya lagar ska meddelas.

Ulf B Andersson

Läs mer

We can help stop torture in the Philippines (Ellecer Carlos, Amnesty International Australien 22 december 2014)

Läs också

Justice May Be Coming for Philippine Strongman (Human Rights Watch 17 mars 2018)

Philippines: Detained Duterte critic must be freed immediately (Amnesty International 23 februari 2018)

Philippines: Hold police to account for unlawful killings in “war on drugs” (Amnesty International 30 januari 2018)

Philippines: Attempts to shut down media outlet a blatant attack on free press (Amnesty International 15 januari 2018)

Philippines: Police reinstatement in “drug war” threatens catastrophic return to mass killing (Amnesty International 5 december 2017)

Läs mer om Filippinerna från Amnesty Press

Filippinerna – ett livsfarligt land för journalister (15 januari 2018)

Filippinerna: Ett år med Duterte som president (20 maj 2017)