Krigskritiker i Ryssland lever farligt

De som uttrycker kritik mot kriget i Ukraina får långa fängelsestraff eller böter i Ryssland. Förutom oppositionspolitiker, aktivister och journalister berör det även helt vanliga människor. En av dem som riskerar tio år i fängelse är 32-åriga Aleksandra ”Sasja” Skotjilenko från S:t Petersburg. I över ett år har hon suttit häktad.

reportage | 2023-06-18
Av: Tatiana Kireeva
Även publicerad i AmnestyPress #2/2023

Sasja Skotjilenko och flickvännen Sonja Subbotina har levt åtskilda det senaste året då Sasja sitter i häkte. Foto: Privat

– Det råkade bli hon av ren tillfällighet. Med hennes exempel ville de skrämma andra, berättar flickvännen Sonja Subbotina.

Konstnären och författaren Aleksandra ”Sasja” Skotjilenko har många vänner från Ukraina och flera somrar i rad undervisade hon i skådespeleri på ett barnläger i Transkarpatien. Vid den fullskaliga invasionen i februari 2022 skickade hennes elever klipp från skyddsrum till henne och frågade varför Ryssland attackerade dem.

Det motiverade Sasja till att den 31 mars 2022 byta ut prisetiketter i en mataffär i S:t Petersburg mot lappar med information om kriget i Ukraina. Där skrev hon bland annat att den ryska armén sprängde en skola i Mariupol och att hennes ukrainska vänner var tvungna att gömma sig i tunnelbanan från ryska bomber.

Aktionen uppmärksammades av en 76-årig pensionär som angav henne för polisen och den 11 april 2022 greps hon. Nu riskerar Sasja Skotjilenko tio års fängelse. Brottet hon anklagas för är att ha spridit ”falska nyheter” om den ryska armén – ett brott som enligt en ny lag som antogs i Ryssland i mars 2022 kan ge upp till 15 års fängelsestraff.

– Hon står för det hon skrev på lapparna. Hon ångrar det inte, säger Sonja Subbotina.

Kvinnorna har varit tillsammans i sex år. Det senaste året har Sasja tillbringat i häkte, men det som lindrar situationen är stödet från omvärlden.

Sasja Skotjilenko i rättssalen förra året. Foto: Privat/Amnesty

Amnesty International lyfte i slutet av 2022 fram Sasja Skotjilenko i sin globala kampanj ”Write for Rights” (Skriv för frihet i Sverige). I Sverige skrev 15 651 personer under påtrycknings- och solidaritetsaktioner för Sasja. I Belgien fick Amnesty stort stöd för arbetet för Sasja och tre stora påsar med vykort skickades till Sasja från lågstadieelever. Dessutom har 120 000 belgiska barn skrivit till ryska ambassaden i Bryssel med vädjan att släppa Sasja från häktet och fria henne från anklagelserna.

– Det har säkert tagit lång tid för dem på ambassaden att gå igenom alla brev, säger Sonja Subbotina och börjar skratta.

Sasja Skotjilenkos teckningar ställdes ut i Moskva men polisen ingrep. Foto: Aleksandra Skotjilenko/Privat

Flera diplomater från EU-länder, bland andra från Sverige, har löpande besökt Sasja Skotjilenkos rättegångsförhandlingar.

– Vi får mycket internationell uppmärksamhet och det gör att tjänstemän beter sig mer diskret. Jag har hört från andra att man förbjuds att prata med de häktade och misshandlas för försök att närma sig buren under rättegången. Det händer inte oss, säger Sonja.

Sasja och Sonja har varit ihop i sex år men det senaste året har de ofrivilligt bott isär. I april fick Sonja äntligen besöka sin flickvän i häktet. De får nu också ringa varandra.

– Mitt liv har förändrats drastiskt. Jag var rädd att jag inte skulle kunna säga ett enda ord och bara skulle gråta under hela besöket, säger Sonja.

Under tiden som Sasja suttit häktad samlade hennes vänner ihop hennes teckningar till en bok som de presenterade i mars i Moskva. Presentationen avbröts när ryska kravallpoliser stormade lokalen och misshandlade deltagare. Sasjas vänner arrangerade även en utställning men två dagar efter invigningen spärrade polisen av byggnaden.

– De konfiskerade alla bilder. Ändå säljs nu Sasjas bok i olika länder och teckningar ställs ut i Tyskland och Storbritannien. Sasja är jätteglad att hennes konst lever, säger Sonja.

Om några månader kommer domen. Åklagaren kräver 10 års fängelse för Sasja. Hon anklagas för spridning av “falska nyheter” om den ryska armén - en lag som infördes i Ryssland efter invasionen av Ukraina.

– Vi ger inte upp, vi har gemensamma planer. När allt är över är vår största dröm att lämna Ryssland och gifta oss, säger Sonja.

Pensionären Vladimir Rumjantsev i Vologda dömdes 22 december 2022 till tre års fängelse. Han förklarade sig oskyldig. Foto: Skärmdump från Youtube

Ett handskrivet brev på tre A4-sidor börjar vänligt:

“Hej! Jag mår bra. Något virus har spridits i fängelset och för tredje dagen i rad är jag snuvig. Annars är jag vid god hälsa, jag svälter inte. I vår cell är vi sex personer, alla är trevliga, vi umgås utan några konflikter”.

Det skriver den 62-årige pensionären Vladimir Rumjantsev från fängelset.

– Kriminalvårdare har klagat på att han får för många brev. Det skapar mycket jobb för dem med censureringen. Han försöker att svara alla, berättar försvarsadvokaten Sergej Tichonov med ett varmt leende.

Vladimir Rumjantsev har levt ett ensamt liv i staden Vologda i nordvästra Ryssland. Under hela sitt liv har han mestadels arbetat på fabriker och alltid varit intresserad av radio.

– Han har ingen högskoleutbildning, men han är en ärlig, intelligent och hederlig människa. Han är extremt artig och lugn och klagar aldrig, berättar Sergej Tichonov.

Sergej Tichonov Foto: Privat

Vladimir Rumjantsev hade ett intresse för radio och köpte FM-sändare, vars räckvidd var begränsad till grannhusen i det höghusområde där han bodde. Han sände radioteater och musik, från klassiskt till pop, där det mesta var nedladdat från gamla sovjetiska arkiv. Lyssnarskaran anses ha varit begränsad men den lokala avdelningen av säkerhetstjänsten FSB lyssnade. Efter den 24 februari ändrades innehållet och Vladimir Rumjantsev återutsände nu ljudfiler från ryska oberoende medier. Sedan han kallats till förhör hos FSB började han också posta kritiska inlägg på Vkontakte, som är den största sociala mediekanalen i Ryssland. Den 11 juli 2022 greps han.

Den 22 december förra året fick han tre års fängelse för att ha spridit “fejkade nyheter” om den ryska armén.

– Vladimir är mentalt redo för sitt öde. Han straffas med fängelse för sina ord och åsikter. Han ångrar sig inte och har gott samvete, säger Sergej Tichonov.

Även Vladimir Rumjantsev får mycket stöd. Det kan vara mat, böcker eller överföringar till hans bankkonto. Vladimirs nya brevvänner skriver att han har blivit deras förebild – hans mod ger dem hopp.

– Stödet minskar inte med tiden och det är extremt viktigt för honom, berättar Sergej Tichonov.

Nu har Vladimir Rumjantsev skickats till en straffkoloni några hundra kilometer bort från Vologda. Försvarsadvokaten Sergej Tichonov lovar att fortsätta besöka sin klient, även om det kommer att bli svårare och ta mer än tre timmar med bil:

– Tre år är mycket med tanke på de svåra förhållandena i ryska fängelser. Men Vladimir är en händig man, han kommer att hitta sin nisch och något roligt att göra även i straffkolonin.

Sasja Skotjilenkos teckningar har av hennes vänner samlats ihop till en bok. Foto: Aleksandra Skotjilenko/Privat

Under de senaste 18 månaderna har nästan 20 000 personer gripits i Ryssland för sin inställning mot kriget i Ukraina och mobiliseringen. Över 6 500 personer har fått böter för protester mot kriget, 558 personer riskerar ett fängelsestraff och bland dem har 65 personer redan dömts, enligt ryska människorättsorganisationen OVD Info. Det handlar om de som har gripits under protesterna, uttalat sig mot kriget i sociala medier eller har använt symbolik som ryska myndigheter anser vara “nazistisk”.

Till den “nazistiska” symboliken ingår bland annat Ukrainas flagga och en vit-blå-vit flagga som symboliserar kampen för fred och tankefrihet. Bilar med sådana flaggor stoppas, och barn som har profilbilder med Ukrainas flagga får besök av FSB. Alla sådana fall registreras löpande av människorättsorganisationer.

Även mer bisarra fall förekommer. I april dömdes en 70-årig kvinna från Moskva till böter motsvarande runt 5 000 svenska kronor för sin kommentar om Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj . Under ett samtal sade hon att “Zelenskyj är en snygg ung man med en bra känsla för humor”.

Anastasia Tjernysjeva från Moskva har fått böter för bilder på sina bakverk. Foto: Privat

Och 22-åriga Anastasia Tjernysjeva från Moskva har fått böter för sina tårtor som hon bakar och sedan lägger upp bilder på dem på sociala medier. På blågula tårtor har hon bland annat skrivit på ukrainska “kärlek kommer att vinna”. Om någon anger henne en gång till riskerar hon fängelsestraff istället för böter.

– Myndigheterna attackerar hela civilsamhället och försöker visa att människan i Ryssland är hjälplös, säger Violetta Fitsner, jurist på OVD Info.

Sasja Skotjilenko har suttit häktad i över ett år. Foto: Алексей Белозёров/Wikimedia

I april stängde ryska myndigheter ner en av Rysslands äldsta människorättsorganisationer; Moskvas Helsingforsgrupp. Samma månad fattade en domstol i Moskva beslut om att lägga ner den oberoende tankesmedjan Sova som undersökte frågor rörande rasism och nationalism i det postsovjetiska Ryssland. Flera människorättsorganisationer är redan nedlagda, bland annat Memorial. De flesta aktivister har flyttat utomlands. Amnesty International och Human Rights Watch tvingades stänga sin verksamhet i Ryssland i april 2022.

– Vårt civilsamhälle fortsätter att kämpa och människorättsorganisationer arbetar trots repression, säger Violetta Fitsner.

OVD Info är ett exempel på en organisation som finns tack vare solidariteten inom det ryska samhället. Organisationen försöker att dokumentera alla missförhållanden mellan den ryska staten och dess medborgare när det kommer till politisk repression; de erbjuder juridisk hjälp och betalar böter.

Violetta Fitsner. Foto: Privat

De finansieras i stort sett med insamlingar från ryssar och sedan början av kriget har antalet volontärarbetare mer än fördubblats – från 3 000 till 7 000 personer.

– Det går inte att förutspå hur det ska fortsätta. Inget förvånar oss längre. Trots det är det viktigt att fortsätta vårt arbete, hjälpa andra och tro på att vi kommer att ändra Ryssland och att mänskliga rättigheter ska respekteras, säger Violetta Fitsner.

Tatiana Kireeva
[email protected]

Fotnot: Samtliga intervjuer är gjorda digitalt på Telegram.

Läs också

Russia: Renowned human rights defender Oleg Orlov on trial for “discrediting” Russian Army (Amnesty International 8 juni 2023)

Top Russian Human Rights Defender on Trial (Human Rights Watch 7 juni 2023)

Russia, Homophobia and the Battle for ‘Traditional Values’ (Human Rights Watch 17 maj 2023)

Antikrigsaktivist i Ryssland dömd till 25 års fängelse (Amnesty International 17 april 2023)

Ryssland: Frikännande står fast (Amnesty Press 23 december 2022)

Brev ger hopp. Foto: Aleksandra Skotjilenko/Privat

Ryssland

Huvudstad: Moskva
Politik: Var en del av Sovjetunionen, som upplöstes 1991. ”Chockterapin” som genomfördes efter kommunismens fall ledde till utbredd fattigdom och minskad befolkning. När Boris Jeltsin avgick som president 1999 blev Vladimir Putin president och har sedan dess haft makten, antingen som president eller premiärminister. I mars 2014 ockuperade Ryssland Krim och en konflikt inleddes i östra Ukraina där Ryssland stödjer separatister. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina.

Yta: 17 098 246 km 2 (Sverige: 449 964 km 2).
Befolkning: 144,7 miljoner.

Läs mer om kriget från Amnesty Press

”Juridiskt tvivelaktigt” när Amnesty kritiserade Ukraina (5 juni 2023)

Journalisten som fängslades i Donetsk – en fasansfull beskrivning av tortyrens helvete (9 mars 2023)

Stockholm 24 februari 2023: ”Ryssland får inte vinna” (25 februari 2023)

Ett år sedan Rysslands invasion: ”Putin måste ställas till svars” (20 februari 2023)

Kvinnorna i det ukrainska motståndet (16 februari 2023)

”Krigsfångar torteras” (6 januari 2023)

Ryssland anklagas för tvångsförflyttning (5 januari 2023)

Teatern i Mariupol: Amnesty anklagar Ryssland för krigsbrott (9 september 2022)

Pressmeddelandet som skakar Amnesty (8 september 2022)

Krigets lagar gäller alla (7 september 2022)