Amnesty och kriget i Ukraina

Amnesty har fördömt Rysslands krig mot Ukraina som ett aggressionsbrott. I flera rapporter har ryska styrkor anklagats för krigsförbrytelser.

Bostadshus som bombades i Borodjanka i Kiev Oblast den 1 mars. Foto: Amnesty International

Det är ovanligt att Amnesty International tar ställning mot ett krig. Amnesty brukar belysa brott som sker mot internationell humanitär rätt, det som kallas krigets lagar, och kräva att ansvar ska utkrävas för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

Den 1 mars gick Amnesty ut och fördömde Rysslands invasion av Ukraina som ”en aggressionshandling som är ett brott enligt folkrätten”. Amnesty krävde att ”alla som är medskyldiga till dessa brott ska hållas ansvariga”.

Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International, hänvisade till FN-stadgan och påpekade att de tillfällen när en stat har rätt att använda våld är ”när det handlar om självförsvar eller våldsanvändning som godkänts av FN:s säkerhetsråd”.

– Ryssland bryter mot sina internationella åtaganden, sade Agnès Callamard. Landets agerande går tvärs emot de regler och principer på vilka FN är grundat. Alla FN:s medlemsländer bör otvetydigt fördöma det beteendet. Vi kan inte tillåta att Rysslands flagranta likgiltighet för FN-stadgan uppmuntrar andra att agera på liknande vis, eller att FN:s möjligheter att hindra den typen av beteende undermineras.

Agnès Callamard påpekade att Ryssland kränker inte bara suveräniteten i Ukraina och dess folk, utan också utmanar den globala säkerhetsordningen och utnyttjar dess svagheter, som det dysfunktionella säkerhetsrådet i FN:

– Det här kommer att få långtgående konsekvenser för oss alla. Vi får inte låta aggression och kränkningar av folkrätten diktera utvecklingen, säger Agnès Callamard.

Amnesty protesterar den 22 april utanför ryska ambassaden i Paris mot inskränkningarna i yttrandefriheten i Ryssland där människor gripits för att ha hållit upp ett papper utan text. Foto: Benjamin Girette/Amnesty

ICC, Internationella brottmålsdomstolen, i Haag meddelade redan 28 februari att en utredning om krigsbrott och brott mot mänskligheten i Ukraina skulle inledas. I april meddelades att ICC ska samarbeta med Eurojust som är EU:s samarbetsorgan för åklagarmyndigheter. Den 17 maj meddelades att ICC kommer skicka en grupp på 42 personer som ska arbeta med att samla in bevis på plats. Även ukrainska åklagarmyndigheten utreder brott och hade i slutet av maj inlett 13 000 brottsundersökningar. Två rättegångar har redan hållits mot ryska soldater som har dömts för mord, respektive beskjutning av civila mål.

Varken Ukraina eller Ryssland är anslutet till Romstadgan, som är ICC:s grundval. ICC har dock jurisdiktion över krigsbrott som begås i Ukraina, eftersom landet 2015 accepterade detta gällande brott som begåtts inom landets gränser från 20 februari 2014.

Amnesty har uppmanat Ukraina att ansluta sig till Romstadgan.

– Amnesty uppmanar alla ICC:s medlemsländer och det internationella samfundet i stort att samarbeta med ICC:s utredning. Men ICC:s utredning kan inte vara det enda som görs. Omfattande ansvarsutkrävande i Ukraina kräver en samlad ansträngning från FN och dess olika organ, liksom initiativ på nationell nivå enligt principen om universell jurisdiktion, säger Agnès Callamard.

Den 24 mars höll Amnesty en global aktionsdag i protest mot Rysslands invasion. Här är det nederländska Amnesty som samlats utanför Rysslands ambassad i Haag. Foto: Pierre Crom/Amnesty

Möjligheterna att någon skulle åtalas för aggressionsbrott mot Ukraina är idag obefintliga. Juristen och författaren Philippe Sands har fått stöd för ett förslag om att en specialtribunal ska inrättas för att ta upp Rysslands aggressionsbrott. Amnesty har inte uttalat något stöd för detta förslag. Amnesty vill se ett framtida system där individer kan åtalas för alla typer av aggressionsbrott men utan selektivt urval och dubbelstandard.

När ICC började arbeta 2002 så var avsikten att domstolen skulle vara ett komplement till nationella domstolar och inrikta sig på de högsta ansvariga för brott. Omfattningen av brotten i Ukraina gör att Amnesty anser att det bör övervägas om en hybriddomstol, skapad i samarbete mellan FN och Ukraina, efter modell från specialdomstolen för Sierra Leone efter inbördeskriget för 20 år sedan.

Amnesty har i Ukrainakriget delvis spelat en ny roll i sitt ställningstagande i själva kriget. Aktionsdagar har genomförts av sektioner i olika länder till stöd för Ukraina. Amnesty har i afrikanska tidningar riktat hård kritik mot de många afrikanska länder som i FN valt att inte fördöma Rysslands invasion.

Samtidigt har Amnesty krävt att alla krigsbrott, oavsett vilken sida som är skyldig, ska straffas och på en presskonferens i Ukrainas huvudstad Kiev den 6 maj sade Donatella Rovera från Amnestys Crisis Response-avdelning att det verkar som videos med ryska soldater som avrättas av ukrainska soldater som har publicerats är äkta.

Donatella Rovera och Agnès Callamard på presskonferens i Kiev den 6 maj. Foto: Amnesty International

Vid presskonferensen den 6 maj presenterades Amnestys rapport om oproportionerliga och urskillningslösa ryska flygangrepp som jämnade ett helt bostadsområde med marken i Borodjanka och utomrättsliga avrättningar och andra brott i andra städer och byar nordväst om Kiev, däribland Butja.

I en rapport den 13 juni anklagade Amnesty de ryska styrkorna för urskillningslösa anfall mot Charkiv där hundratals civila dödades och klusterbomber användes.

Senare i sommar planeras en rapport om Mariupol, en stad som till stor del ödelades innan den intogs av ryska styrkor i maj.

Amnesty har också lyft fram bristen på yttrandefrihet i Ryssland. De ryska myndigheterna har sedan den 11 mars blockerat Amnestys ryskspråkiga webbplats. Den 8 april stängde myndigheterna Moskvakontoren för Amnesty, Human Rights Watch och en rad andra organisationer.

Ulf B Andersson

Läs mer från Amnesty Press

Moldavien: Nästa krigsområde? (14 juli 2022)

Ytterligare tre ryska mediekanaler blockeras inom EU (3 juni 2022)

Uppskruvad retorik mot hbtqi-rörelsen i Ryssland (24 maj 2022)

Transpersoner i Ukraina hårt drabbade av den ryska invasionen (29 april 2022)

Ryska journalister efter krigsutbrottet – tystade eller i exil (27 april 2022)

Romer på flykt från Ukraina togs emot i Göteborg (26 april 2022)

Ukrainas hbtqi-rörelse om kriget: ”En kamp om hbtqi-rättigheter” (3 april 2022)

”Inget land i världen kan påverka vår dröm om ett fritt Ukraina” – Sergels torg fylldes till stöd för Ukraina (27 mars 2022)

Nu har över tre miljoner flytt från Ukraina – stor oro bland flyktingar i Slovakien (17 mars 2022)

Ukrainakriget: Rysslands roll inom FN ifrågasätts (7 mars 2022)

Tempo: 74 minuter av rå känslostorm i krigets Ukraina (12 mars 2021)