Ukrainas hbtqi-rörelse om kriget: ”En kamp om hbtqi-rättigheter”

Det är mycket som står på spel för Ukrainas hbtqi-rörelse. Hotet om rysk ockupation väcker både rädsla och ilska, men kanske framför allt beslutsamhet. Kyiv Prides ordförande Lenny Emson tänker inte lämna huvudstaden.

Lenny Emson. Foto: Privat

Den ukrainska hbtqi-rörelsen har under de senaste åren präglats av stark framtidstro. Det finns flera hbtqi-organisationer i landet och rörelsens företrädare har blivit allt mer synliga. Den 19 september 2021 marscherade 7 000 personer i Kyivs prideparad, som kunde genomföras utan störningar.

− Om vi blir ockuperade av Ryssland förlorar vi allt vi har vunnit. Vi brukar säga att vi ”kämpar” för hbtqi-rättigheter. Nu kämpar vi bokstavligt talat, på marken, säger Lenny Emson över videolänk från sin nedsläckta lägenhet i Kyiv (Kiev).

Alla som bor i staden har uppmanats att släcka lampor och täcka för sina fönster under kvällar och nätter för att skydda bostadshusen från attacker.

När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion för drygt en månad sedan ställde hbtqi-organisationerna i Ukraina snabbt om verksamheten.

− Tidigare kampanjade vi för politiska reformer och erbjöd juridiskt stöd åt hbtqi-personer. Nu jobbar vi med krishantering, säger Olena Shevchenko, ordförande för organisationen Insight.

Både de och Kyiv Pride jobbar nu dygnet runt med att hjälpa människor att ta sig från de värst drabbade städerna till säkra platser antingen utomlands eller inom landet. De ordnar tillfälliga boenden för hbtqi-personer som har tvingats lämna sina hem och för in mat och mediciner med hjälp av partners i övriga Europa.

− Många transpersoner får till exempel inte tag i hormoner, säger Olena Shevchenko.

På RFSL, i Sverige, har man sedan tidigare nära samarbeten med flera hbtqi-organisationer i Ukraina och kontakterna har stärkts den senaste månaden. För att stötta sina partners startade RFSL en insamling och i dagsläget har omkring 4 000 personer bidragit med sammanlagt nästan en miljon kronor.

Olena Shevchenko (i mitten). Foto: Privat

− Det kommer hjälpa 100-tals hbtqi-personer i Ukraina både på kort och lång sikt, säger verksamhetschef Pär Viktorsson Harrby.

Han tycker att det är viktigt att synliggöra hbtqi-personers särskilda utsatthet i kriget:

– Det handlar till exempel om att många hbtqi-personer saknar stöd från sin familj och har allmänt sämre ekonomisk situation än andra grupper. Hbtqi-personer riskerar också att utsättas för olika typer av trakasserier. Som transperson kan man till exempel ha svårt att korsa gränsen om det står fel juridiskt kön i passet.

Pär Viktorsson Harrby. Foto: RFSL

Pär Viktorsson Harrby ser också att hbtqi-personer är särskilt utsatta genom att man riskerar att göras till måltavlor i konflikten.

Den farhågan delas av Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och tidigare kulturråd vid Sveriges ambassad i Moskva. Han ser att synen på kriget som en kamp mellan civilisationer har gjort att hbtqi-rörelsen hamnat i skottlinjen.

Den rysk-ortodoxe patriarken Kirill vill inte ha Prideparader. Foto: Kremlin.ru/Wikimedia

Det märktes till exempel nyligen då den rysk-ortodoxa kyrkans överhuvud, patriarken Kirill, under en av sina predikningar skyllde kriget på att västvärlden inte kan acceptera att det inte hålls Prideparader i Donbass.

Donbass är den östligaste delen av Ukraina och här ligger regionerna Donetsk och Luhansk som utropades som självständiga "folkrepubliker" av proryska separatister efter Rysslands annektering av Krim år 2014.

Stefan Ingvarsson tycker inte att det är fel att, som Lenny Emson, beskriva kriget i Ukraina som en kamp om hbtqi-rättigheter.

− Om Rysslands inflytande ökar i Ukraina är risken uppenbar att processen mot ökad öppenhet stoppas, säger han.

Medan den ukrainska hbtqi-rörelsen nu kämpar för att behålla sina rättigheter riskerar den ryska hbtqi-rörelsen att bli ännu mer utsatt i krigets spår, befarar han.

− Den tilltagande repressionen i Ryssland slår mot hela civilsamhället men hbtqi-organisationer är särskilt utsatta.

Stefan Ingvarsson. Foto: UI

Han beskriver det som att homo- och transfobin har politiserats i Ryssland. Han ser hur man från Kreml framställer hbtqi-rörelsen närmast som en underjordisk motståndsrörelse som hotar det ryska samhället.

− Hbtqi-personer, och i synnerhet bögen, har börjat definieras som den huvudsakliga ”andre” och har fått lite samma funktion som judar i tredje riket, säger han.

Olena Shevchenko berättar att hotet om en rysk ockupation eller ökat ryskt politiskt inflytande i Ukraina väcker rädsla inom den ukrainska hbtqi-rörelsen.

− I en sådan situation kommer vi vara de första man ger sig på, säger hon.

Insight har sitt kontor i Kyiv men Olena Shevchenko befinner sig för tillfället i Lviv i västra Ukraina där Ryssland hittills bara har genomfört ett mindre antal beskjutningar.

− Det är lättare att jobba härifrån. Flyglarmet går inte hela tiden. Det är relativt säkert här men det finns hela tiden en rädsla eftersom man aldrig vet vad som ska hända härnäst, säger hon.

Olena Shevchenko är särskilt oroad över situationen för de hbtqi-personer som kan befinna sig i städer som är helt eller delvis under rysk kontroll, som Mariupol och Cherson. Varken från Insight eller Kyiv Pride har man information om hur läget ser ut i dessa städer, men man är oroad över uppgifterna om att tusentals civila ska ha förts ut härifrån till Ryssland mot sin vilja.

− Vi vet inte vad som händer med dem. Hamnar de i fängelse? Förs de vidare? Vart? Till Sibirien? Vi vet inte om det finns hbtqi-personer bland de här människorna, och vi vet inte heller om de i så fall är extra utsatta, men vi befarar det, säger Lenny Emson.

Jämlikhetsmarschen som Kyiv Pride arrangerade 19 september 2021 blev en succé med 7 000 deltagare, däribland internationella gäster. Foto: Helen Angelova/Amnesty International Ukraine

I februari, innan Ryssland gick till angrepp mot Ukraina, varnade USA för att Ryssland ska ha upprättat en lista över personer som kommer dödas eller fängslas vid ett maktövertagande. Där ska bland annat hbtqi-personer och andra minoritetsgrupper pekas ut. Ryssland förnekar att någon sådan lista existerar.

Både Olena Shevchenko och Lenny Emson är kända ansikten inom den ukrainska hbtqi-rörelsen, men ingen av dem vill dröja kvar vid frågan om hur de ser på sin egen personliga säkerhet.

− Jag försöker att inte tänka så mycket på det. Vad som hjälper mig är att tro på vår armé och på att vi inte kommer ge upp Kyiv, säger Lenny Emson.

Stora delar av den belägrade staden Mariupol har lagts i ruiner sedan kriget började. Foto: Mvs.gov.ua/Wikimedia

Under den senaste tiden har det uppstått diskussion i Sverige om att staden Mariupol försvaras av Azov.

Det är ett regemente inom den ukrainska armén som har sina rötter i en bataljon som samlade frivilliga högerextrema på Ukrainas sida när Ryssland annekterade Krim år 2014 och upproren inleddes i Luhansk och Donetsk. Att Azov deltar i det ukrainska försvaret menar vissa riskerar att spela i händerna på Ryssland och Kremls försök att legitimera kriget med att man vill ”avnazifiera” Ukraina.

Azov har utöver regementet också en politisk gren som vid upprepade tillfällen har angripit den ukrainska hbtqi-rörelsen. Den politiska rörelsen och regementet har idag ingen formell koppling till varandra, men de delar historia.

Ett bostadshus på Bohatyrska-gatan i huvudstaden Kyiv har träffats av rysk beskjutning den 14 mars. Foto: State Emergency Service of Ukraine/Wikimedia

Stefan Ingvarsson vill inte förminska problemet med organiserade högerextremister i Ukraina men han ser samtidigt inte att det finns belägg för att utmaningarna skulle vara större där än i andra centraleuropeiska eller västeuropeiska länder.

− Väst har i viss utsträckning hoppat på idén om att Ukraina skulle ha extra stora problem med högerextremister, säger han.

Lenny Emson tycker att det är lite märkligt att omvärlden lägger fokus på Azov just nu, med tanke på situationen i Mariupol. Enligt stadens borgmästare har minst 5 000 människor i staden dött under kriget, uppgifter som i nuläget inte har kunnat bekräftas av oberoende källor.

− Azov är inga vita kaniner men jag skulle säga att vi i den situationen vi är i nu inte precis har något val. Vi behöver att någon försvarar staden, säger Lenny Emson.

Ukrainska Amnesty International deltar i Pridefirandet 19 september 2021. Foto: Helen Angelova/Amnesty International Ukraine

Både från Kyiv Pride och Insight upplever man ett starkt stöd från hbtqi-rörelsen i resten av Europa och Lenny Emson hoppas att omvärldens engagemang mot kriget ska hålla i sig.

− Jag är rädd att världen kanske börjar vänja sig nu, men vi kämpar fortfarande. Vi kämpar för att få ha kvar Ukraina som det är. Även om allt inte är perfekt har vi möjlighet att arbeta för våra rättigheter. Om Ryssland ockuperar är det borta.

Charlie Olofsson
[email protected]

Fotnot: En kortare version publiceras i nummer 2/2022.

Läs tidigare artiklar med Olena Shevchenko från Insight i Amnesty Press

BOKMÄSSAN2018: ”Våldet ökar mot hbtq-personer i Ukraina” (28 september 2018)

Lagar mot diskriminering – bra men sedan ska de genomföras (24 februari 2016)

EUROPRIDE: Riga – inte vilket Pride som helst , intervju med Olena Shevchenko (18 juni 2015)

Läs mer om Ukraina från Amnesty Press

”Inget land i världen kan påverka vår dröm om ett fritt Ukraina” – Sergels torg fylldes till stöd för Ukraina (27 mars 2022)

Nu har över tre miljoner flytt från Ukraina – stor oro bland flyktingar i Slovakien (17 mars 2022)

Ukrainakriget: Rysslands roll inom FN ifrågasätts (7 mars 2022)

Tempo: 74 minuter av rå känslostorm i krigets Ukraina (12 mars 2021)

Jakten på sanningen i Ukraina (26 mars 2020)

Vitalina Koval har blivit ett ansikte utåt för hbtqi-rörelsen i Ukraina (10 april 2019)

Korruptionen – den inre fienden i Ukraina (31 december 2018)

Oleg Sentsov får Sacharovpriset (26 november 2018)

BOKMÄSSAN2018: ”Våldet ökar mot hbtq-personer i Ukraina” (28 september 2018)

5 000 deltog i Pride i Kiev – 57 högerextremister greps av polis (18 juni 2018)

Angrepp från högerextrema oroar Amnesty i Ukraina (Amnesty Press 3 maj 2018)

Över 5 000 poliser skyddade rekordstort Pridetåg i Kiev mot högerextremt angrepp (18 juni 2017)

Ukrainadagarna: ”Makteliten har alltid strävat efter sina egna intressen” (12 juni 2017)

Vem mördade Pavel Sheremet? (3 juni 2017)

I östra Ukraina fortsätter striderna (13 maj 2017)

Ukraina: ”Straffriheten måste få ett slut” (6 april 2017 – också i nummer 1/2017)

Ukraina: Hemliga fångar släppta (1 november 2016 – också i nummer 3/2016)

På flykt från Krim (31 oktober 2016 – också i nummer 3/2016)

Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati” (27 oktober 2016)

Krimtatarernas ledare: ”Regimen är värre än under Stalintiden” (Amnesty Press 20 maj 2016)

Amnesty i Ukraina: ”Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor” (4 april 2016 – också i nummer 2/2016)

Högerextremister till attack mot hbtq-evenemang i Lviv – polisen anklagas för passivitet (20 mars 2016)

Lagar mot diskriminering – bra men sedan ska de genomföras (24 februari 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

En underbar berättare – recension av Kalle Kniiviläs bok ”Krim tillhör oss” (Nummer 3/2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Putin gjorde en felbedömning när han annekterade Krim" (6 oktober 2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Den som vågar opponera sig blir uthängd som landsförrädare” - hårdare klimat i Ryssland (28 september 2015)

Ukraina: Flera döda i strider mellan polis och Högra sektorn i Transkarpatien, poliser skadade i Lviv (14 juli 2015)

EUROPRIDE: Riga – inte vilket Pride som helst , intervju med Olena Shevchenko (18 juni 2015)

Nytt format – samma värld. Propaganda, förtigande och censur blir vardag i krig och konflikt. (nr 2/2015)

Ukraina: Skuggan från andra världskriget – den nya lagen förbjuder kritik mot OUN och UPA (7 juni 2015)

2 000 poliser skyddade Pride i Kiev – ändå blev det våldsamma attacker (6 juni 2015)

Möten i Kiev våren 2015 - krigsslut firades i skuggan av det nya kriget (6 juni 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj 2015)

Soldatmodern som vågade tala ut om ryska soldater i Ukraina (24 december 2014)

Polen och Ukraina försonas över historisk skamfläck (15 maj 2006)