Nej, det räcker inte
För ett år sedan vann Donald Trump presidentvalet i USA. Journalisten Naomi Klein försöker i ”Nej är inte nog. Så står vi emot Trumps chockdoktrin och skapar en ny värld.” skissera hur radikala rörelser ska kunna bli en motvikt mot högerpopulism.
böcker | 2017-11-26 Av: Christoffer Dahlin Även publicerad i AmnestyPress #4/2017 |
Naomi Klein. Foto: Kourosh Keshiri
Bok: Nej är inte nog. Så står vi emot Trumps chockdoktrin och skapar en ny värld.
Författare: Naomi Klein
Översättning: Joachim Retzlaff
Förlag: Ordfront
Det har nu gått över ett år sedan Donald Trump vann presidentvalet i USA. Världen chockades, men samtidigt följde valresultatet ett mönster: I land efter land har främlingsfientliga krafter flyttat fram sina positioner. Frågan är hur dessa rörelser ska kunna stoppas? I boken “Nej är inte nog” tar sig journalisten Naomi Klein an den frågan.
Utgångspunkten är att det inte räcker med att säga nej, utan vänstern måste också säga ja till något. Därför vill Naomi Klein formulera en ”vägkarta” som leder mänskligheten till en bättre värld. Men det går sådär. Klein fastnar snabbt i teman från sina tidigare böcker och skriver utförligt om varumärken, klimatförändringar och chockdoktriner.
Först i slutet av boken närmar hon sig sin ”vägkarta”. Naomi Klein menar att vänstern måste våga börja drömma storslagna drömmar igen. Det behövs utopier.
Nej är inte nog Foto: Ordfront
Därefter måste radikala rörelser samlas kring plattformar med djärva förslag som medborgarlön, gratis barnomsorg och en total ekologisk omställning av samhället. Utifrån plattformarna kan politikerna sedan pressas till att ta ett stort ”språng”, rakt in i Utopia.
Naomi Klein avfärdar, med lätt hand, pragmatiska mittenpolitiker och verkar inte särskilt intresserad av varken välfärdsstat eller konjunkturpolitik. Men det mest anmärkningsvärda är ändå det påtagliga ointresset för väljarna, inte minst för alla dem som röstar på högerpopulister som Trump. Och vad som talar för att Naomi Kleins radikala ja ska kunna samla en majoritet av väljarna bakom sig är inte helt enkelt att förstå. Fast det är klart: drömma kan man ju alltid göra.
Christoffer Dahlin
böcker | 2017-11-26 Av: Christoffer Dahlin Även publicerad i AmnestyPress #4/2017 |