Ukraina: Flera döda i strider mellan polis och Högra sektorn i Transkarpatien, poliser skadade i Lviv

Efter helgens blodiga strider i Mukatjeve i Transkarpatien (Karpato-Ukraina), vid Ukrainas västra gräns mot Ungern, Polen, Rumänien och Slovakien, undrar Radio Free Europe/Radio Liberty om kriget i Ukraina nu har flyttat till en andra front.

Minst tre personer dödades under helgen vid strider mellan polisen och Högra sektorn, den högerextrema ukrainska nationaliströrelsen som spelade en viktig roll vid protesterna på Majdan i Kiev vintern 2013-2014 och som uppges ha cirka 10 000 anhängare.

President Petro Porosjenko sammankallade det nationella säkerhetsrådet till möte på måndagen och enligt nyhetsbyrån Reuters sade han att illegala grupper måste avväpnas

Oroligheterna i Transkarpatien började på lördagen när tungt beväpnade medlemmar i Högra Sektorn gick till attack mot polisen. Videofilmer visar hur poliser besköts med automatkarbiner och en kulspruta monterad på en pickup-bil. Enligt Högra sektorns språkrör, Oleksiy Byk, var det dock polisens fel att det blev strider.

– Hade vi börjat skjuta först så hade det varit många fler poliser bland offren, hävdade han på en presskonferens under söndagen.

De ukrainska säkerhetstjänsten SBU skickade in förstärkningar till området medan Högra sektorn satte upp vägspärrar utanför Kiev för att förhindra att ukrainska säkerhetsstyrkor rör sig västerut. Två medlemmar i Högra sektorn rapporterades under måndagen ha tagit en 6-årig pojke som gisslan när de jagades av polisen. Pojken ska dock ha frigetts oskadad.

Högra sektorns ledare, parlamentsledamoten Dmytro Jarosj, ska enligt nyhetsbyråer ha sagt att han vill se en fredlig lösning men inget tyder på att Högra sektorn är på väg att lägga ned vapnen.

Anhängare till Högra sektorn demonstrerade på söndagen i Kiev och andra städer med krav på att inrikesminister Arsen Avakov avgår. Högra sektorn hotade också att tåga mot Kiev om inte Avakov avgår.

De flesta av gruppens medlemmar deltar i kriget i östra Ukraina där de strider mot de ryskstödda separatisterna. Högra sektorn har egna miliser vid sidan av den ukrainska armén. Amnesty International har anklagat Högra sektorn för övergrepp och krigsförbrytelser.

För den ukrainska regeringen har de högerextrema miliserna blivit ett problem då deras existens stärker den ryska propagandan om att nazister och fascister slåss mot separatisterna i de så kallade folkrepublikerna i Donetsk och Luhansk. I april meddelades att Dmytro Jarosj hade utsätts till rådgivare till den ukrainska armén.

Högra sektorn hävdar att de ville stoppa korruption i Transkarpatien där politiker anklagas för att tillsammans med poliser vara inblandade i smuggling över gränsen till EU-länder. Enligt The Guardian hade den tungt beväpnade styrkan från Högra Sektorn anlänt till en sportanläggning i Mukatjeve som kontrolleras av parlamentsledamoten Mikhail Lano, som är öppen motståndare till gruppen. Han anklagas också för att vara inblandad i smuggling över gränsen. Lano förnekar anklagelserna och har i sin tur anklagat en annan politiker, Viktor Baloga, för att finansiera Högra Sektorn i området. Enligt Kyiv Post anklagas även Högra Sektorn för att syssla med smuggling.

På tisdagen skärptes krisen i västra Ukraina då två poliser skadades, en av dem allvarligt, vid två separata incidenter i Lviv. Två polisstationer hade försåtsminerats och vid explosionerna skadades en 24-årig manlig polis och en 31-årig kvinnlig polis. Säkerhetsstyrkor rapporteras nu ha omringat Högra sektor-medlemmar i ett skogsparti nära gränsen till Ungern och en av gruppens baser i Lviv-regionen.

Transkarpatien är ett etniskt blandat län (oblast) i Ukraina. Majoriteten av befolkningen är rutener, som dock inte erkänns som minoritet av de ukrainska myndigheterna. Omkring 20 procent av befolkningen tillhör andra etniska grupper. Cirka 150 000 personer (12 procent) är ungrare och en del av dem har fått ungerska pass enligt den politik om ett Storungern som premiärminister Viktor Orban driver. Övriga större grupper är rumäner, ryssar, romer, slovaker och tyskar. Judarna i området mördades i samband med Förintelsen.

Området tillhörde fram till 1918 den habsburgska dubbelmonarkin. När Tjeckoslovakien bildades som stat blev området, då kallat Karpato-Ukraina, en del av den staten. Vid Tjeckoslovakiens delning 1938-39 tilldelades Ungern södra delen av området. När Nazityskland ockuperade Böhmen-Mähren 15 mars 1939 utropades en fascistisk stat i Slovakien. Samma dag utropades den fria republiken Karpato-Ukraina.

Republiken vädjade till Adolf Hitler om att få bli ett tyskt protektorat. En dag senare marscherade ungerska trupper in i Karpato-Ukraina och området annekterades av Ungern. Vid krigsslutet 1945 avträdde Tjeckoslovakien området till den ukrainska sovjetrepublik som då var en del av Sovjetunionen.

År 2008 utropade karpatiska rutener vid en kongress området som självständig republik. Det ukrainska nationalistpartiet Svoboda anklagade Moskva för att ligga bakom. Det finns en organisation kallad World Congress of Rusyns som samlar rutener (rusiner) över hela världen. Deras senaste möte hölls i Rumänien i juni rapporterar Novorossia Today, som stödjer separatisterna i Ukraina.

Ulf B Andersson
14 juli 2015

Se filmbilder från striderna i Mukatjeve (Kyiv Post)

Läs mer om Ukraina från Amnesty Press
EUROPRIDE: Riga – inte vilket Pride som helst (18 juni 2015)

Ukraina: Skuggan från andra världskriget – den nya lagen förbjuder kritik mot OUN och UPA (7 juni)

Möten i Kiev våren 2015 - krigsslut firades i skuggan av det nya kriget (6 juni 2015)

2 000 poliser skyddade Pride i Kiev – ändå blev det våldsamma attacker (6 juni)

Soldatmodern som vågade tala ut om ryska soldater i Ukraina (24 december 2014)

Ulf B Andersson
Amnesty Press