Efter nästan tre år: Nu väntas rättegång mot Ola Bini i Ecuador

Sedan april 2019 har den svenske programmeraren Ola Bini varit indragen i en rättsprocess i Ecuador och har förbjudits att lämna landet. Den 19 januari väntas fallet efter snart tre år tas upp i domstol. Ola Binis advokater och över 100 organisationer runt om har kritiserat rättsprocessen och anser att Ola Bini utsätts för politisk förföljelse. Sverige har kritiserats för att inte ha uttalat sig med kraft för den svenske medborgaren.

reportage | 2022-01-18
Av: Diego Cazar Baquero och Lise Josefsen Hermann
María Paula Romo talar om jakten på ryska hackare.

María Paula Romo talar om jakten på ryska hackare.

Den 10 april 2019 greps svensken Ola Bini på flygplatsen i huvudstaden Quito strax innan han skulle gå ombord på ett plan till Japan. Där skulle Bini enligt egen utsago delta i ett kampsport-event.

Samma morgon hade dåvarande ministern María Paula Romo tillkännagivit att Ecuador hade beslutat att dra tillbaka den diplomatiska asylen till Julian Assange, australisk medborgare och grundare av Wikileaks. Julian Assange hade sedan i juni 2012 vistats på Ecuadors ambassad i London för att undgå utlämning efter att ha anklagats för sexualbrott i Sverige.

María Paula Romo sade på en presskonferens att ”två ryska hackare” befann sig i Ecuador och arbetade tillsammans med Wikileaks för att ”destabilisera” landets regering.

Polisen grep Ola Bini under spaning av de påstådda hackarna, vilka fram tills nu inte har hittats. Efter 70 dagar i häkte beslöt provinsdomstolen för Pichincha den 20 juni 2019 att Bini skulle försättas på fri fot. Advokaterna hade pekat på att Bini hade gripits utan arresteringsorder och att myndigheterna inte presenterat bevis för något brott.

Ola Bini beordrades dock att vara kvar i Ecuador och att anmäla sig hos åklagarmyndigheten en gång i veckan i väntan på rättegång.

Åklagarmyndighetens kontor anklagade Ola Bini, som sades vara schweizare, för att ha angripit datorsystem men då bevis för detta saknades ändrades anklagelsen till att han utan samtycke skulle ha lyckats få åtkomst till ett privat datasystem hos det offentliga telekommunikationsföretaget CNT.

CNT stöttade bland annat det statliga oljeföretaget Petroecuador och Senain, den dåvarande nationella underrättelsetjänsten i Ecuador. Det var alltså allvarliga anklagelser som riktades mot Ola Bini när han påstods ha hackat sig in i dessa viktiga nationella system.

Skärmdumpen från 2015.

Skärmdumpen från 2015.

Åklagarmyndigheten har använt en skärmdump i jpg-format som uppges ha tagits 2015. Vid den tiden hade Ecuador en annan regering och president, Rafael Correa, än när Ola Bini greps 2019. Skärmdumpen skulle alltså bevisa att Ola Bini hade haft som avsikt att destabilisera Ecuadors regering 2019.

Bilden uppges ha skickats mellan Ola Bini och en leverantör till CNT i en chatt via WhatsApp. Leverantören ska ha sålt en server till Ola Bini fyra år innan han greps. Åklagaren Fabián Chávez använder bilden som bevis för att svensken har begått cyberbrott.

Lenín Moreno, som var Ecuadors president maj 2017 till maj 2021, sade i ett internationellt forum att Ola Bini ”har gripits för att ha hackat statskonton, personliga konton och hackande av telefoner”. Till CNN sade Lenín Moreno att ”Ola Bini har intervenerat inte bara i Ecuadors politik, utan också i hela världens politik”. Enligt Lenín Moreno skulle också Ola Bini ha blandat sig i valprocessen i USA 2016.

Både dåvarande ministern María Paula Romo och dåvarande presidenten Lenín Moreno har erbjudit sig att framlägga bevis men efter efter snart tre år har de ännu inte vittnat. Skärmdumpen från 2015 är det enda kända bevismaterialet från den ecuadorianska staten.

Processen kring Ola Bini har fått aktivister för digitala rättigheter att ifrågasätta rättssäkerheten i Ecuador.

Carlos Soria, en av Ola Binis advokater, försäkrar att hans klient är ”kidnappad av staten” och anser att detta är ett av de mest allvarliga fallen av politisering av rättvisan i det sydamerikanska landet.

Carlos Soria har också sagt att kriminiella personer fick tillgång till Ola Binis mobiltelefon, överträdde häktningsrestriktionerna och då manipulerade telefonen.

– Det är lätt att fastslå att det inte handlar om ett brott (från Ola Bini) men det är mycket svårt att avtäcka de politiska krafterna bakom denna rättssak, har Carlos Soria sagt.

Ola Bini måste sedan 2019 anmäla sig en gång i veckan hos åklagarmyndigheten i Ecuador.

Ola Bini måste sedan 2019 anmäla sig en gång i veckan hos åklagarmyndigheten i Ecuador. Foto: Omar Arregui Gallegos

Åklagaren Fabian Chávez erkänner att han vet väldigt lite om programmering eller databehandling.

– Jag är inte expert, jag är jurist, har han sagt.

Han spekulerar i att Ola Bini letade efter ”information från presidentskapet där han önskade ta sig in bakvägen”.

Å ena sidan är Ola Binis fall förmörkat av politiska intressen och okunskap. Å andra sidan är anklagelserna mot Ola Bini av teknisk karaktär.

Danny O'Brien, rådgivare på Electronic Frontier Foundation, en internationell organisation som arbetar för digitala rättigheter, förklarar att en bild som den som CNT och den ecuadorianska åklagarmyndigheten använder inte kan användas som indikation på att det har förekommit cyberkriminalitet.

– Det är snarare ett tecken att någon gör något på internet som motsvarar att titta ut genom ett fönster utan att gå igenom det, säger Danny O'Brien. Tusentals människor runt om i världen gör det samma varje dag. De vill kontrollera vad som händer med deras internetförbindelse för att se varför deras hemsida har besökts av en bestämd dator.

John Matherly är grundare av Shodan, en sökmotor designad för att spåra alla offentliga IP-adresser.

Han har lokaliserat IP-adressen på den dator som Ola Bini, enligt den ecuadorianska staten, skulle ha försökt att få tillträde till. John Matherly bekräftar att det inte handlar om ett privat nätverk.

Ola Bini är besviken på den svenska regeringen.

Ola Bini är besviken på den svenska regeringen. Foto: Omar Arregui Gallegos

Danny O'Brien från EFF förklarar att bilden ”visar någon som går in på login-sidan och därefter loggar ut:

– Det är vad en god internetanvändare skulle göra.

Han undrar varför den ecuadorianska åklagarmyndigheten inte har visat beviskedjan för bilden:

– Jag skulle ha förväntat mig en omsorgsfull och fullständig dokumentation om hur bilden har kommit till.

Ola Bini säger att hans fall inte bara handlar om honom själv:

– När staten använder politiska motiv för att förfölja forskare och använder en extrem brist på förståelse av tekniska problemställningar som huvudorsak till att handla så skickar det en stor varning till alla som är intresserade av datorsäkerhet: Det är inte och kommer inte vara säkert att utföra den slags forskning i Ecuador. Och detta betyder att det kommer fler och fler cyberangrepp som kommer att drabba både regering och företag liksom vanliga medborgare.

Ett möte förra året: Mikael Gustafsson, bror till Ola Bini, advokaterna Carlos Soria och Pablo Zabala samt Ola Bini.

Ett möte förra året: Mikael Gustafsson, bror till Ola Bini, advokaterna Carlos Soria och Pablo Zabala samt Ola Bini. Foto: Omar Arregui Gallegos

Luis Enríquez, samordnare vid Observatoriet för cyberrättigheter och Technosociety vid Universidad Andina Simón Bolívar i Quito, är en av få experter i Ecuador som har specialiserat sig på IT-forensik. För honom visar fallet med Ola Bini på staten och dess institutioners bristande kapacitet i frågor om teknologi, säkerhet och skydd av deras datorsystem.

– Staten är mycket sämre än den privata sektorn i Ecuador. Staten är en katastrof, inte på grund av den nya regeringen, den har alltid varit en katastrof, säger Luis Enríquez, med hänvisning till att ett foto, en jpg-fil, används för att bevisa ett fall av datorbrottslighet.

– Ecuador behöver fler personer som Ola Bini. Fallet mot honom är pinsamt, tillägger Luis Enríquez.

Det offentliga telefonbolaget i Ecuador, CNT, har vägrat att uttala sig för pressen för att förklara de tekniska orsakerna bakom anklagelserna. De har förklarat att de inte kommer att delta vid rättegången som nu är planerad att hållas 19-21 januari.

I arbetet med artikeln försökte vi få en intervju med tidigare ministern María Paula Romo men hon svarade bara via Whatsapp.

– Jag hänvisade till herr Bini vid ett par tillfällen i förbindelse med de bekymmer vi hade om Wikileaks möjliga aktiviteter i Ecuador, skrev María Paula Romo.

Ola Bini har i snart tre år anklagats för cyberbrott i Ecuador.

Ola Bini har i snart tre år anklagats för cyberbrott i Ecuador. Foto: Omar Arregui Gallegos

Den svenska regeringen har fått kritik för att ha varit alltför passiv i fallet med Ola Bini.

– Någonstans går en gräns för den tysta diplomatin, skrev Thomas Bodström i Expressen den 19 oktober 2021 i samband med att rättegången då förväntades inledas i Quito.

Den tidigare svenske justitieministern är Ola Binis svenska ombud. Thomas Bodström skrev att han förstår att ”regeringen inte kan uttala sig i skuldfrågan, men att reagera när svenska medborgare får sina mänskliga rättigheter kränkta kan inte vara så svårt”. Han konstaterade att den svenska utrikesministern till sist hade agerat:

”I sista sekunden, två dagar innan rättegången startar, får jag nu meddelandet att utrikesministern skickat ett brev till utrikesministern i Ecuador och påpekat att Ola måste få en rättvis rättegång. Det är bra, men alldeles för sent. Det krävs mer än så.”

Ola Bini är alltså sedan 2019 förbjuden att lämna Ecuador och måste anmäla sig varje vecka. Hans bankkonto är spärrat och han utsätts för permanent övervakning.

– Över hundra väldokumenterade kränkningar av mina mänskliga rättigheter har redan ägt rum, säger Ola Bini. Detta utan att den svenska regeringen har sagt något offentligt om det medan civilsamhällesorganisationer runt om i världen konstant har uttryckt sin oro och har fördömt vad som har hänt. Jag hade hoppats att Sverige skulle vara först att fördöma detta orättfärdiga beteende.

Organisationer runt om i världen, liksom FN-instanser och Interamerikanska människorättskommissionen har kritiserat behandlingen av Ola Bini. Och en global kampanj kräver rättvisa för Ola Bini och skadestånd till den svenske programmeraren.

Text: Diego Cazar Baquero
och Lise Josefsen Hermann
lise.hermann@gmail.com
Foto: Omar Arregui Gallegos

Läs också
When Digital Rights and Cybercrime Collide. A Trial to Watch in Ecuador (Human Rights Watch 10 november 2021)

Risken finns att svensken Ola Bini – efter en förfelad och orättvis rättsprocess – får tillbringa åratal i något av Ecuadors ökända fängelser. Någonstans går en gräns för den tysta diplomatin, skriver Binis svenska ombud Thomas Bodström. (Expressen 19 oktober 2021)

Pre-trial hearing för Ola Bini i Ecuador i dag (Amnesty International 3 december 2020)

Ecuador: Authorities must monitor trial against digital defender Ola Bini (Amnesty International 3 mars 2020)

Ecuador: Violent raid jeopardizes Ola Bini’s right to a fair trial (Amnesty International 6 september 2019)

Ecuador: Government interfered in criminal case against Ola Bini (Amnesty International 26 augusti 2019)

Internationellt upprop – Löfven måste agera för fängslade Ola Bini (Aftonbladet kultur 23 april 2019)

reportage | 2022-01-18
Av: Diego Cazar Baquero och Lise Josefsen Hermann