MR-institutet: Risk för minskad rättssäkerhet i Sverige

Regeringen har, med stöd av Sverigedemokraterna, intensifierat arbetet med att förändra kriminalpolitiken för att komma åt det grova våldet och organiserad brottslighet. Vid en pressträff den 31 januari utlovade statsminister Ulf Kristersson att nya lagar och verktyg kommer att införas varje månad under 2024. Men flera myndigheter har riktat kritik mot flera av de nya lagförslagen. Institutet för mänskliga rättigheter varnar för att rättssäkerheten kan riskeras med den höga lagstiftningstakten.

Den två år gamla myndigheten Institutet för mänskliga rättigheter, (MR-institutet) har till uppgift att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige. Det gängrelaterade våldet och dess konsekvenser är en av de frågor som myndigheten uttalat sig om och den definierar skjutningarna och våldet som ett människorättsproblem i sig, bland annat då det hotar rätten till liv.

MR-institutet bevakar även förändringar på det kriminalpolitiska området, utifrån sitt uppdrag om att säkerställa att mänskliga rättigheter efterlevs i Sverige. Den har lämnat remissvar på flera av regeringens lagförslag på området och har flera invändningar mot flera av lagförslagen. MR-institut avstyrker i sina svar till exempel förslagen om vistelseförbud, utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel, vräkning av familjer där barn begått brott, visitationszoner (som bytt namn till säkerhetszoner), användning av biometri, inrättande av ungdomsfängelser och anonyma vittnen.

Fredrik Malmberg, direktör Mr-institutet Foto: Elliot Elliot

Myndigheten understryker samtidigt i sina svar att situationen med våld och kriminalitet är ett allvarligt problem som måste åtgärdas, men påpekar vikten av att lösningarna återfinnas inom ramen för mänskliga rättigheter.

– Flera förslag kan på olika sätt vara svårförenliga med viktiga rättsstatliga principer. Och när man väl inskränkt friheter är det nog svårt att ta bort reformerna när de inte längre behövs, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter på telefon.

I sitt svar om visitationszoner pekar MR-institutet till exempel på risken för diskriminering och godtyckliga ingripanden. Ingreppen i den personliga integriteten anses kunna utgöra ett brott mot Europakonventionen.

Lagförslaget om vräkning av anhöriga till barn som begått brott tillbakavisas i myndighetens remissvar, eftersom det inte tar hänsyn till om det finns andra barn i familjen. Förslaget anses riskera att bryta mot Barnkonventionen.

Fredrik Malmberg menar också att det finns en överhängande risk att flera av lagförslagen begränsar rätten till personlig integritet, rörelsefrihet och de så kallade ESK-rättigheterna (ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter).

– Förslagen testar inte bara gränserna, utan kan riskera att överskrida gränsen för vad som är förenligt med mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg.

Just förslaget om visitationszoner har fått kritik från flera myndigheter: Risken för diskriminering och rasprofilering återkommer som invändning i flera remissvar. MR-institutet uttrycker, liksom flera myndigheter som avstyrkte förslaget om visitationszoner (Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och Diskrimineringsombudsmannen), en påtaglig irritation över den korta tid myndigheterna fått på sig att svara på remisserna: Fem veckor, med jul- och nyår inräknat. En remissrunda brukar annars vara minst tre månader.

Detta är något som även Lagrådet, (som granskar att lagförslag är förenliga med andra lagar), påpekar. Lagrådet fick direktiv om att skynda på beslutet om visitationszoner och kritiserar i sitt yttrande regeringens brådska. Justitiekanslern, JK, kritiserar också den korta remisstiden. Men skriver i sitt utlåtande om visitationszoner att mängden nya lagar är en utmaning i sig. Det blir svårt att överblicka de samlade konsekvenserna när så många parallella lagstiftningsprojekt om tvångsmedel pågår samtidigt. JK efterlyser ”ett mer systematiskt angreppssätt från lagstiftarens sida”.

Även civilsamhället har riktat skarp kritik mot flera av lagarna och förslagen på det kriminalpolitiska området. I kampanjen ”Backa demokratin"tar organisationen Civil Rights Defenders upp flera av lagförslagen och varnar för ”kortsiktiga, repressiva lösningar som innebär rättighetsinskränkningar och en försvagad rättsstat”.

Amnesty är inne på samma linje och menar att flera av förslagen “urholkar förtroendet för rättsstaten och villkorar medborgerliga rättigheter, beroende på din bostadsort och etniska tillhörighet.” Organisationen har vid flera tillfällen riktat kritik mot förslaget om visitationszoner som väntas införas den 25 april.

Ülkü Holago och Ira Mallik

Lagändringar och lagförslag:

• Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel
• Vistelseförbud
• Visitationszoner/säkerhetszoner
• Ytterligare utökade hemliga preventiva tvångsmedel
• Vräkning av familjer där ett barn begått brott
• Inrättande av ungdomsfängelser
• Anonyma vittnen
• Brottsbekämpning med biometri
• Sänkt straffmyndighetsålder
• Utvidgad ungdomsövervakning
• Utökad användning av häktning av minderåriga
• Fotboja för unga
• Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng

Läs mer:

MR-institutet Årsrapport 2023, om läget för mänskliga rättigheter i Sverige under det gångna året.