Irans dramatiska historia

Irans moderna historia har präglats av kungligt envälde och islamisk diktatur. Hösten 2022 har protester skakat landet och en del tror att den islamiska republikens dagar är räknade.

artiklar | 2023-01-12
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2022

Generalmajor Vasilij Novikov från den sovjetiska armén och brigadgeneral J. G. E. Tiarks inspekterar soldater inför en gemensam brittisk-sovjetisk militärparad i Teheran i september 1941 efter att Iran ockuperats. Foto: viktor3951/Wikimedia

1941 I augusti vägrar Resa shah Pahlavi utvisa tyskar i Iran. Sovjet och Storbritannien invaderar då Iran för att säkra tillgång till oljan och avsätter shahen, som skickas i exil till Mauritius. Kronprinsen, Mohammad Reza Pahlavi, övertar kungatronen och fram till 1946 är Iran ockuperat av de allierade.

Qazi Muhammad utropar 1946 republiken i Mahabad. Foto: Wikimedia

1946 Efter första världskriget hade en Sovjetrepublik 1920-1921 utropats i Gilan i norra Iran. I samband med de allierades återtåg tar den ”azerbadjanska folkregeringen” med sovjetiskt stöd makten i norra Iran och i de kurdiska områdena utropas den kurdiska ”republiken Mahabad”.

Karta över de två Sovjetstödda republikerna i Iran. Foto: Panonian/Wikimedia

Detta leder till en av kalla krigets första kriser men till sist ger Sovjet efter för USA:s påtryckningar och Iran återtar kontrollen. Ledarna för den kurdiska republiken, däribland president Qazi Muhammad, hängdes 1947 på ett torg i Mahabad och kurdiska språket förbjöds.

Irans första demokratiskt valda ledare, premiärminister Mohammad Mosaddeq ställdes inför rätta efter kuppen 1953. Han slapp dödsstraff men satt i fängelse och sedan husarrest fram till sin död 1967. Foto: Wikimedia

1953 Mohammad Mosaddeq (1882-1967) hade 1951 utnämnts till premiärminister. Han lovar sociala reformer, en jordreform och en nationalisering av Irans oljetillgångar. Det leder till konflikter med konservativa krafter och shahen. I Storbritannien och USA växer oron för kontrollen över oljan och kommunistpartiet Tudehs inflytande över regeringen. 1953 genomförs ”Operation Ajax” där brittiska MI6 och amerikanska CIA i augusti organiserar oroligheter för att störta Mosaddeq. Kuppen lyckas och shahen får oinskränkt makt.

Kungar och presidenter från hela världen samlades i Persepolis i oktober 1971. Festen ska ha kostat 100 miljoner USA-dollar. Foto: Wikimedia

1971 I Persepolis firas att 2 500 år har gått sedan Kyros II grundade det persiska riket. Det är en gigantisk storslagen fest för världens kungligheter (kronprins Carl Gustaf representerar Sverige) och statschefer. Shahen hade 1963 proklamerat ”den vita revolutionen” och reformerna beskrivs som framgångsrika. Iran genomgår en modernisering med växande välstånd och stärkta rättigheter för kvinnor. Landet är dock en hård diktatur där den fruktade säkerhetspolisen Savak förföljer oppositionella.

Den 24 juli 1973 tar USA:s president Richard Nixon emot sin gäst, shahen av Iran i Vita huset. Foto: The Nixon library/Wikimedia

1978 Under hösten ökar strejker och protester mot shahens auktoritära styre i styrka. Undantagslagar införs och militär skjuter ihjäl demonstranter.

Den iranska tidningen Ettela'ats förstasida 16 januari 1979 med rubriken ”Shahen har lämnat”. Foto: Ettela'at/Wikimedia

1979 Shahen, svårt sjuk i cancer, lämnar Iran den 16 januari. Ayatolla Ruhollah Khomeini, som levt i exil sedan 1964, återvänder från Frankrike i februari och hälsas med stora förhoppningar. Den 30-31 mars hålls en folkomröstning om landet ska bli en islamisk republik. 98 procent sägs ha deltagit och 99,3 procent röstar ja. I november ockuperas USA:s ambassad i Teheran och 52 personer hålls som gisslan i 444 dagar.

Ayatolla Khomeini på taket till sitt residens i Qom. Han styrde Iran som högste ledare 1979-1989. Foto: iichs.ir/Wikimedia

1980 Abolhassan Banisadr vinner i januari presidentvalet med 75 procent av rösterna. Under året krymper den politiska friheten, partier förbjuds, klädregler införs snart för kvinnor och frispråkiga tidningar stängs. I juni 1981 avsätts president Banisadr och flyr till Frankrike. Makten koncentreras till den ”högste ledaren”, ayatolla Khomeini.
Den 22 september 1980 går Irak till anfall mot Iran. Iraks president Saddam Hussein får stöd av USA och Storbritannien. Hundratusentals människor dör under det åtta år långa kriget.

19 000 irakiska soldater togs till fånga 1982 när Iran återtog staden Khorramshahr. Foto: Eleland/Wikimedia

1988 Tusentals politiska fångar, många från Folkets mujaheddin, avrättas under ett par månader. Den 22 juli 2022 döms Hamid Noury till livstids fängelse av Stockholms tingsrätt för mord och folkrättsbrott i samband med avrättningarna 1988. Han greps vid ett besök i Sverige 2019.

1990 Efat Ghazi, dotter till Qazi Muhammad, ledare för republiken i Mahabad 1946, mördas i ett attentat i Västerås. Hennes make, Emir Ghazi, var aktiv i det kurdiska partiet KDPI. Ingen har gripits men iranska dödspatruller misstänks för mordet i Västerås, liksom en rad andra mord i Europa på exiliranier på 1990-talet.

Mord i Västerås. VLT:s förstasida 7 september 1990. Foto: VLT

2009-2020 Konservative Mahmoud Ahmadinejad utropas i juni 2009 som segrare i presidentvalet. Reformisten Mir Hossein Mousavi, som officiellt får 34 procent, hävdar att omfattande valfusk förekommit. Stora protester utbryter men slås ned.

Grönt var symbolen för proteströrelsen mot påstått valfusk 2009. Foto: Milad Avazbeigi/Wikimedia

Under de kommande åren fortsätter Ali Khamenei styra Iran som högste ledare och väktarrådet godkänner eller avslår vilka som får kandidera vid val.
Irans kärnenergiprogram skapar spänt förhållande till USA och sanktioner införs mot Iran. Landet är en regional stormakt med stort inflytande i Irak, Libanon, Syrien och Jemen. De ekonomiska förhållandena leder till omfattande protester 2019-2020 men den islamiska republiken överlever.

Ulf B Andersson

Radiotips

”Mohammad Mosaddeq - den gråtande demokraten” är en radiodokumentär om kuppen 1953. Finns på Bildningsbyrån från UR.
I augusti 2022 gjorde P1 dokumentären ”Korrespondent Agneta Ramberg i revolutionens Iran 1979”.
På P3 dokumentär finns ett avsnitt om ockupationen av USA:s ambassad 1979.

Läs mer om Iran från Amnesty Press

Återblick på andra världskrigets tid i Iran (20 januari 2023)

Hösten som skakat Iran (11 januari 2023)

”Jag vill bara att denna mardröm ska vara över så att min familj kan återgå till en vardag” (10 januari 2023)

Kvinnors vittnesmål inifrån fängelser i Iran (31 maj 2021)

Ett liv mitt i Irans omvälvande historia (17 juni 2020)

Franske forskaren Roland Marchal fri efter nio månader i iranska Evin-fängelset (9 maj 2020)

2019: Protesternas år (9 januari 2020)

Kvinnorättsförsvarare protesterar mot tortyr och fängslanden i Iran och Saudiarabien (12 april 2019)

Vida Mehrannia kämpar för sin dödsdömde man i Iran (9 mars 2019)

Fotografier från det förtryckta Baluchistan (16 oktober 2017)

Iran i garderoben (10 oktober 2016)

Smärtsam jakt på det förflutna (17 oktober 2013)

Amnesty Press på MR-dagarna i Göteborg: "Varje sekund vinns en mänsklig rättighet, varje sekund förloras en mänsklig rättighet". (12 november 2012)

Fucking Teheran (1 december 2011)

Sorg och glädje vid utdelningen av Per Anger-priset (17 november 2011)

Ett mord i Larnaca (10 november 2011)

När kommer revolutionen till Iran? (29 juni 2011)[

Situationen för iranska journalister förvärras](https://www.amnestypress.se/artiklar/reportage/24287/situationen-for-iranska-journalister-forvarras/ "") (12 februari 2010)

Journalist fängslades efter att ha följt demonstrationerna i Teheran (18 december 2009)

Akbar Ganji: Jag tror på en demokratisk framtid i Iran (4 december 2009)

Hoppet om en ljusare framtid för kvinnorna i Iran (23 oktober 2009)

Iranska kvinnors smärtsamma frihetslängtan (16 oktober 2009)

Irans sak är vår - stödgala för mänskliga rättigheter (1 september 2009)

Tioårsdagen av studentupproret i Iran (10 juli 2009)

Amnesty protesterar mot avrättningar av minderåriga (7 maj 2009)

Fångenskap innanför och utanför fängelsemurarna i Iran (13 februari 2009)

Drottningen och Iran (11 februari 2009)

Det okända musiklivet i Iran (5 december 2008)

”Tystnaden kring massmordet 1988 måste brytas” (26 augusti 2008)

Rebell i Iran (22 november 2007)