Läsvärt om rättsfall
Advokaten Sten De Geer har samlat ihop en rad rättsfall från sin långa advokatkarriär och på ett läsvärt och ofta pedagogiskt sätt berättar han om framgångar och bakslag.
böcker | 2019-02-02 Av: Ulf B Andersson Även publicerad i AmnestyPress #1/2019 |
Bok: I skärningspunkten mellan juridik och politik – nio rättsfall
Författare: Sten De Geer
Förlag: Vulkan
Foto: Vulkan
För den som är juridiskt bevandrad är ”I skärningspunkten mellan juridik och politik” en guldgruva. Advokaten Sten De Geer har samlat ihop en rad rättsfall från sin långa advokatkarriär och på ett läsvärt och ofta pedagogiskt sätt berättar han om framgångar och bakslag.
För den som inte är så insatt i juridik bör boken kunna fungera som en ingång för att visa på juridikens möjligheter och de fall De Geer har valt ut påminner om att det handlar om vanliga människor och deras möjligheter att få upprättelse.
Det handlar också om fackföreningar som svikit sina medlemmar, som i fallet med den finsktalande intendenturpersonalen i färjetrafik mellan Sverige och Finland som 1982 inte fick hjälp av Sjöfolksförbundet och sikhen Bhag Singh som med Kommunals stöd inte skulle få jobba som spärrvakt hos SL.
Den 18 november 2007 satt Adil Hakimjan tillsammans med sin amerikanske advokat Sabin Willett på MR-dagarna i Älvsjömässan. Jag var själv där och minns berättelsen om en uigur, som hade flytt från förtrycket i Xinjiang i Kina, hamnat i Pakistan och Afghanistan på väg till Turkiet och sålts till USA när ”terrorister” jagades efter talibanernas fall hösten 2001. Adil och andra uigurer fördes till USA:s fångläger på Guantánamo på Kuba och efter att de hade friskrivits från misstankar blev de kvar år efter år. Till sist betalade USA Albanien för att ta emot Adil och fyra andra uigurer. Att De Geer i ett starkt kapitel berättar denna bisarra historia i detalj är viktigt för framtiden och en påminnelse om att även terrorism måste bekämpas med rättssäkra former.
Ulf B Andersson
Läs också
Låt Adil Hakim stanna! (Amnesty Press 17 december 2007)
böcker | 2019-02-02 Av: Ulf B Andersson Även publicerad i AmnestyPress #1/2019 |