Fest och folkbildning av stora mått

reportage | 2004-01-18

Igår öppnade det fjärde World Social Forum i Mumbaiförorten Goregaon. Sedan dess har tiotusentals människor irrat runt och letat efter program som ännu inte finns upptryckta. Idag på eftermiddagen delades det äntligen ut, men bara mot signatur till de lyckligt lottade som innehar presskort. På något sätt lyckades forumets närmare 100 000 deltagare ändå hitta till sina favoriter bland de hundratals seminarier, debatter och workshops som ständigt pågår på scener och i tält runt om på området.

Överallt pågår utbyten mellan delegater från de 132 länder som finns representerade. Det råder delade meningar om vad World Social Forum egentligen kan åstadkomma, men efter att ha sett det på nära håll kan jag iallafall intyga att här pågår folkbildning av stora mått. Från Sverige har ett hundratal delegater kommit, de flesta ovetandes om varandra, eftersom detta är just ett öppet forum där även enskilda aktivister är välkomna. Anmälningsavgiften är solidarisk på en skala mellan 50 USD för svenska deltagare och 100 rupies (ca 20 kr) för indiska.

Bild: Amnesty International

Stämningen är uppsluppen, smått kaotisk och man skulle kunna tro att man befinner sig på Roskildefestivalen. Utomhusscenerna, matstånden, plastmuggarna, folkklungorna som sakta rör sig mot ett odefinierat mål på grusgångarna, känslan av att vara täckt av ett tjockt lager svettblandad smuts, de oändliga köerna för att fylla på vattenflaskan eller gå på “toaletten” är alla välkända festivalattribut. Vackra indiska saris i alla tänkbara färger, den mulitkulturella känslan, en betydligt högre medelålder och alla politiska slagord gör dock att man förstår att detta är något
annat, något stort och viktigt.

Under öppningstalen på fredagskvällen infinner sig ett lugn i folkhavet. När Indiens, och förmodligen en av världens, mest folkkära aktivister (tillika författare till boken “De små tingens gud”), Arundathi Roy börjar tala sänker sig en näst intill andlig tystnad över området. För ett ögonblick – efter några minuter störs hennes tal av en demonstration. Det är de handikappades rörelse som protesterar mot att World Social Forum inte är handikappanpassat!

Arundathi Roy manar till handling och påminner om att förra årets forum lade grunden för de världsomspännande demonstrationerna mot invasionen av Irak. Hon föreslår att man på konferensens sista dag ska välja ut två multinationella företag att bedriva kampajer mot så att de tvingas stänga “för att visa att vi menar allvar”. Med hänvisning till att demokratin hotas av storföretagens makt avslutar hon med orden “we must consider ourselfes at war”. Metaforen kan tyckas märklig med tanke på konferensens fredsbudskap, men den enorma publiken stöttar hennes ord med ett jubel och World Social Forum 2004 har öppnat.

Mia Lehndal
Mumbai
17 januari

reportage | 2004-01-18