Kvinnors vittnesmål inifrån fängelser i Iran

I ”Vit tortyr” ger Narges Mohammadi, en veteran i kampen för mänskliga rättigheter, röst åt kvinnors erfarenheter av fängelser och häkten i Iran. Narges Mohammadi frigavs själv i oktober 2020 men fick en ny fängelsedom i slutet av maj.

Narges Mohammadi har varit vice ordförande för Irans center för människorättsförsvarare. År 2011 fick hon det svenska Per Anger-priset. I oktober 2020 frigavs hon efter sitt senaste fängelsestraff. Foto: Privat/Amnesty International

Bok: Vit tortyr
Författare: Narges Mohammadi
Översättning: Reza Talebi
Förlag: Mafan förlag

Narges Mohammadi är en iransk människorättsaktivist som tillbringat många år i fängelse. Hon har varit viceordförande i Centre for Human Rights Defenders, en organisation som bland annat förser politiska fångar med försvarsadvokater, och en av grundarna till Iranian National Peace Council. Hon arbetar också aktivt mot dödsstraffet i Iran. År 2011 tilldelades hon svenska regeringens Per Anger-pris.

I oktober 2020 frigavs hon från den senaste fängelseperioden men risken är antagligen stor att hon hamnar bakom galler igen eftersom hon envist fortsätter kampen för mänskliga rättigheter i Iran. I slutet av maj 2021 dömdes hon till 30 månaders fängelse och 80 piskrapp för bland annat ”propaganda mot systemet”.

I en nyligen utkommen bok, Vit tortyr, har hon intervjuat tretton kvinnliga politiska fångar om förhållandena i häkten och fängelser. Hon berättar även vad hon själv varit med om. De fjorton kvinnorna är inte siffror i en statistik om hur många politiska fångar det finns i Iran, de är döttrar, hustrur, mammor, systrar med namn: Nigara Afsharzadeh, Atena Daemi, Zahra Zehtabchi, Nazenin Zagheri, Mahvash Shahriari, Hengameh Shahidi, Reyhane Tabatabaei, Sima Kinai, Fatemeh Mohammadi, Sedigheh Moradi, Nazila Nouri, Shokoufeh Yadollahi, Marzieh Amiri, Narges Mohammadi.

Vit tortyr. Foto: Mafan förlag

De kommer från olika delar av samhället, tillhör olika religiösa åskådningar, har olika politiska och ideologiska uppfattningar men har det gemensamt att de fängslats just för sin uppfattning.

Det är skakande berättelser om förtryck och förnedring, utstuderade trakasserier, fysisk och psykisk tortyr, hot mot familjen och barnen att även de ska fängslas och utsättas för tortyr. Det är berättelser om vad de vidriga förhållandena i fängelserna gör med en människas psyke, där förhörsdagarna blir till händelser då de bryter isoleringen. Men det är också berättelser om hur de trots allt inte låter sig knäckas utan fortsätter att drömma och tro att det finns en bättre framtid.

De fjorton kvinnornas berättelser är viktiga och därför är det tråkigt att förlaget inte satsat mer på översättningen och granskningen av boken. Den är tyvärr mycket bristfällig med bland annat syftningsfel, särskrivningar och ibland helt obegripliga stycken. Flera gånger önskade jag att jag kunnat persiska för att se vad det står i originaltexten. Det finns en hel del fotnoter och det är bra för det är många namn och företeelser som man som svensk läsare inte alltid känner till men de är inte helt konsekventa och gör inte alltid att läsförståelsen blir bättre.

Andrea Bodekull
[email protected]

Läs också

Prominent activist accuses Iran interrogators of sexual abuse (al-Monitor 27 maj 2021)

In Or Out Of Jail, Veteran Iranian Human Rights Defender Narges Mohammadi Won't Be Silenced (RFE/RL 7 mars 2021)

Läs mer från Amnesty Press

Kvinnorättsförsvarare protesterar mot tortyr och fängslanden i Iran och Saudiarabien (12 april 2019)

Sorg och glädje vid utdelningen av Per Anger-priset (17 november 2011)