Amnesty kräver vapenembargo

Franska Amnesty demonstrerar och aktrisen Jane Birkin var en av många deltagare. Foto: Amnesty

Den 17 oktober tillkännagav militärjuntan i Burma att 2 927 personer hade gripits sedan myndigheterna i slutet av september slog ned protesterna. Det var en kraftig ökning av antalet gripna sedan militären senast gav en siffra.
Närmare 500 personer uppgavs fortfarande vara fänglade. I artikeln på förstasidan i »The New Light of Myanmar«, den regimtrogna tidningen, uppgavs också att myndigheterna fortsätter söka efter personer som deltog i protesterna. De som har frigivits har skrivit på »löften«, men det förklarades inte vad innehållet i dessa var. Enligt BBC förmodas det vara en försäkran om att inte delta i framtida protester.

Viviann och Jan-Erik Lundeberg ville visa sitt stöd för Burmas folk vid
Amnestys och Svenska Burmakommitténs manifestation. Foto: Ida Lindström

Tusentals Amnestymedlemmar har världen över organiserat och deltagit i manifestationer mot militärregimens krossande av de största demonstrationerna i Burma sedan 1988. Amnesty har också krävt att ett heltäckande vapenembargo mot Burma införs av FN:s säkerhetsråd. I samband med det uppmanade Amnesty Kina, Ryssland, Indien, Serbien och Ukraina – de största vapenleverantörerna till Burma – att stoppa alla vapenleveranser. USA och EU har sedan 1993 respektive 1988 vapenembargo mot Burma och Amnesty uppmanar USA och EU att strikt följa embargot.

Amnesty i Mongoliet manifesterar tillsammans med Muslimska förbundet i Ulan Bator. Foto: Amnesty

FN:s säkerhetsråd lyckades den 11 oktober enas om ett uttalande där rådet »djupt beklagar« användandet av våld mot fredliga demonstranter och betonade att alla politiska fångar bör friges. I motsats till resolutioner måste uttalanden tas enhälligt och Amnesty välkomnade uttalandet även om generalsekreterare Irene Khan betonade att organisationen gärna hade sett ett skarpare uttalande.
Amnesty har också utfärdat flera blixtaktioner för dem som har fängslats. Bland de gripna finns de välkända komikerna Zargana och Par Par Lay som tidigare varit samvetsfångar och som Amnesty arbetat för. Zargana frigavs dock enligt BBC den 16 oktober.

Exakt vad som händer i Burma är svårt att veta då insynen nu är mycket begränsad. Framträdande aktivister uppgav i en video, som Amnesty släppte den 17 oktober, att klappjakten på aktivister fortsätter. Ett utredningsteam från Amnesty befann sig då i
den thailändska gränsstaden Mae Sot, dit flyktingar från Burma nu kommer.

I videon intervjuas flera välkända demokratiaktivister, däribland Htay Kywe. Intervjun gjordes innan 13 oktober. Då uppges 70 medlemmar ur säkerhetsstyrkorna ha kommit till det hus där Htay Kywe och fem andra demokratiaktivister gömde sig. De gripna ska ha varit de sista i »1988 års studentgeneration« som befann sig på fri fot. Htay Kywe var en av ledarna för 1988 års demokratirörelse och satt fängslad 1991–2004. När protesterna mot bränsleprishöjningarna inleddes i augusti hade studentledarna från 1988 en framträdande roll.

Htay Kywe har gripits igen.

I intervjun säger Htay Kywe att burmesiska medborgare behöver sympati från världens folk och det internationella samfundet:
– Vi gör fortfarande allt vi kan för att kämpa för frihet och rättvisa i Burma. Så jag uppmanar det internationella samfundet att göra allt för att stoppa illdåden i Burma.
Nu är han själv gripen och Amnesty utfärdade en blixtaktion 15 oktober.
Text: Ulf B Andersson