ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina

Svenska Amnestys årsmöte i Umeå inleddes på fredagen med ett panelsamtal där Ulla Birgegård, Rysslandskännare, och Börje Ljunggren, författare och tidigare ambassadör i Peking, gav en dyster bild av utvecklingen när det gäller mänskliga rättigheter i Ryssland och Kina.

reportage | 2015-05-08
Av: Rebecka Bohlin
Ulla Birgegård berättade om den tid när Amnesty adopterade samvetsfångar i Sovjetunionen.

Ulla Birgegård berättade om den tid när Amnesty adopterade samvetsfångar i Sovjetunionen. Foto: Annie Beckman

– Det är värre att vara dissident i Ryssland idag än det var under Sovjettiden. Det hävdade Rysslandskännaren professor Ulla Birgegård, under en paneldebatt på Amnestys årsmöte i Umeå, där mänskliga rättigheter i Kina och Ryssland diskuterades under fredagen.
– Ingen frågar längre när Kina ska skriva under FN-konventionen om politiska och medborgerliga rättigheter. Vi vet att det inte finns någon sådan intention, fortsatte Kina-experten och författaren Börje Ljunggren.

Det finns visserligen tendenser som pekar i olika riktningar vad gäller utvecklingen av mänskliga rättigheter i dessa båda stora och mäktiga länder – men huvudfåran är ändå en dyster utveckling.
– Dagens dissidenter lever betydligt farligare än under Sovjet-tiden. Nu sätts de som regel inte i fängelse, de tystnar på annat sätt. Många har blivit dödade. Journalister, advokater, politiker… det finns en hel rad av namn, säger Ulla Birgegård, som var ordförande i svenska Amnesty 1982-1986.

Hon konstaterar också att propagandaklimatet hårdnat:
– Propagandan är mycket, mycket grövre i dag än under Sovjettiden, den är lögnaktig på ett fräckt sätt. Du kan se statister som uppträder i tre olika tv-kanaler och spelar offer. Det är ingen skam att ljuga öppet.

Men visst finns det grupper och individer som står upp för mänskliga rättigheter och journalister som försöker bedriva en objektiv journalistik.
– En enda oberoende radiokanal lyckas fortfarande sända utan att stoppas. Men journalister lever farligt. Och vissa ämnen är klart farligare än andra att beröra, säger Ulla Birgegård.

Anna Politkovskaja mördades i trappuppgången till sitt hem i Moskva i oktober 2006.

Anna Politkovskaja mördades i trappuppgången till sitt hem i Moskva i oktober 2006. Foto: Ulf B Andersson

Putin startade det andra Tjetjenien-kriget i slutet av 1999 efter att flera hyreshus i Ryssland sprängts i luften i terrorattentat. Skulden lades snabbt på tjetjenska rebeller.
– Detta är ett minerat ämne. Många har blivit mördade för att de rotat i vad som hände. Tjetjenien-kriget är ett mycket farligt ämne. Den mest kända mördade journalisten är Anna Politovskaja, men hon är inte den enda. Och till detta kan vi lägga hur oppositionspolitikern Boris Nemtsov helt nyligen blev avrättad framför Kremls murar, sedan han kritiserat Putins agerande i Ukraina.

Misshandel av obekväma individer är enligt Ulla Birgegård dessutom något som förekommer regelmässigt.
– Människor blir svårt misshandlade och lämnade på gatan. Varken morden eller misshandeln klaras någonsin upp. Andra former av repression är att människor avskedas från sina jobb.

Organisationer som står upp för mänskliga rättigheter betecknas som ”utländska agenter” och kallas ”landsförädare”.
– Sexuella minoriteter och de som försvarar sexuella minoriteter lever farligt. Lärare kan avskedas för att de misstänks för att förleda ungdomen, förklarar Ulla Birgegård.

Men hon ser även vissa ljuspunkter i den ryska kampen för mänskliga rättigheter:
– Det finns några grupper och några tidningar som får ut sitt budskap. Nätet spelar också stor roll. Det går inte att tysta de rösterna helt. Alla ungdomar som reser och ser att det kan vara på ett annat sätt kan inte heller tystas. På sikt tror jag att öppenheten kommer att öka. Ytterligare ett exempel är att annekteringen av Krim blev en dyr historia som tär på ekonomin. Kanske börjar människor fundera över om Putins väg är rätt väg…

Att bedöma hur starkt stöd Putin faktiskt har hos befolkningen menar Ulla Birgegård är vanskligt.
– Det finns en tradition att huka sig och inte sticka upp, för att klara sig. Detta gör att det är svårt att veta om folk börjar tänka kritiskt. Men det finns ju några exempel på stora demonstrationer, som när Vladimir Putin installerades som president igen 2012. Förbudet mot adoption av ryska barn väckte också starka protester.

Protesten den 6 maj 2012 på Bolotnaja-torget i Moskva slogs ned av polisen och flera personer har i uppmärksammade rättegångar dömts till fängelse. På treårsdagen av protesten hölls den 6 maj en fredlig manifestation i Moskva. Flera personer greps och dömdes till administrativa fängelsestraff för att de hållit upp plakat vilket fördömdes av Amnesty International den 8 maj.

Börje Ljunggren var förvånad över att de kinesiska myndigheterna grep fem kvinnor inför 8 mars när de uppmanat till protester mot sexuella trakasserier i kollektivtrafiken. Kvinnorna släpptes i april.

Börje Ljunggren var förvånad över att de kinesiska myndigheterna grep fem kvinnor inför 8 mars när de uppmanat till protester mot sexuella trakasserier i kollektivtrafiken. Kvinnorna släpptes i april. Foto: Annie Beckman

Men om de auktoritära tendenserna i Ryssland är oroande så är de ingenting jämfört med utvecklingen i Kina. Det menar den förre Kina-ambassadören Börje Ljunggren, som helt nyligen utkommit med en ny bok om Kina (Den kinesiska drömmen: utmaningar för Kina och världen), i vilken han hävdar att den sittande partiordföranden Xi Jinping, är Kinas mäktigaste ledare någonsin
– En del tror att Kinas ekonomi kommer att gå i stå. Det kan bli så, men jag delar inte den bedömningen. Kina är främsta handelspartnern för mer än hundra länder. Kina investerar mer i USA än USA investerar i Kina. Det är en enorm maktförskjutning som pågår i världen just nu, säger han.

Börje Ljunggren konstaterar att antalet verkställda dödsstraff har minskat i Kina men att regimen utövar en så hård kontroll av befolkning att han vill kalla den överförsiktig.
– En del trodde att internet skulle bli en öppning. Men google går knappt att använda i Kina, det går oerhört trögt. Däremot ser regimen till att använda den nya tekniken för att övervaka människor.

– Kina har aldrig haft någon liberal period. Idéerna om demokrati finns visserligen i det moderna Kina hos människor som har en utbildning. Men det stora flertalet har en strävan efter sådant som att köpa en bostad. De vill inte riskera sin situation och blir därför partimedlemmar.

Börje Ljunggrens nya bok har fått mycket goda recensioner.

Börje Ljunggrens nya bok har fått mycket goda recensioner. Foto: Annie Beckman

Trots detta förekommer protester mot den kinesiska regimen, inte minst bland arbetare som genomför strejker utanför det partianknutna facket och Börje Ljunggren tror inte att de protesterna kommer att avta.

I dag står Ryssland och Kina enade i sin kritik mot västvärldens anspråksfullhet och ”dekadenta” leverne – men hur nära står de egentligen varandra politiskt?
– Xi Jinping säger att han står nära Putin och de har ingått olja och gas-avtal värda hundratals miljarder kronor. Men det finns ingen allians dem emellan. Kina lade till exempel ner sin röst i Krim-omröstningen i FN:s säkerhetsråd.

Samtidigt har Kina och Ryssland flaggat för att gemensamma flottövningar ska genomföras i Medelhavet, sade Börje Ljunggren. Enligt Russia Today skulle syftet vara att förbättra ländernas förmåga att tackla terroristhot och genomföra gemensamma sjöräddningsoperationer.

Om västvärlden agerar klumpigt skulle Kina och Ryssland kunna drivas i famnen på varandra men de är inte där idag, säger Börje Ljunggren.

Rebecka Bohlin

Läs mer

Russia: Three opposition protesters locked up after Bolotnaya anniversary pickets (Amnesty International 8 maj )

Wu Guijun fängslades i ett år efter arbetarprotest (Amnesty Press nr 1/2015)

”Vi är ärligt talat ganska trötta på begravningar” (Amnesty Press 5 novenmber 2009)

reportage | 2015-05-08
Av: Rebecka Bohlin