I Pakistan tillåts vedergällning i stället för rättvisa

Reportage | 2005-12-05
Även publicerad i AmnestyPress #4/2005

Varje år mördas över tusen personer i Pakistan i hederns namn. Det krävs ett demokratiskt och rättssäkert Pakistan för att sätta stopp för detta, menar Nafisa Shah, politiker, forskare och kvinno- rättsaktivist som i november gästade Sverige.

– Pakistan blev självständigt 1947 och fram till idag har vi haft över 30 år av militärt styre, säger Nafisa Shah. Landet har styrts av karismatiska generaler som flörtar liberalt med väst men som bara kämpar för att behålla sin makt på hemmaplan.

Nafisa Shah

Presidenterna borde enligt Nafisa Shah istället ägna sig åt att skapa institutioner som gör landet rättssäkert, bekämpa fattigdom, analfabetism och så vidare.

– Vi har en privatiserad rättsskipning i landet på grund av lagarna quisas, vedergällning, och diyat, kompensation, eftersom dessa tillåter människor att själva lösa mord med privata förhandlingar.

Quisas och diyat utfärdades 1990 som föreskrifter men antogs 1997 som lag och ersatte delar av strafflagen. Quisas och diyat innefattar brott som mord, dråp och åsamkande av fysisk skada. Offret eller offrets familj får enligt lagarna bestämma om straffet ska bli vedergällning enligt principen öga för öga, tand för tand eller om förövaren ska betala en ersättning eller få nåd. Lagarna gör att det mer eller mindre råder straffrihet för hedersrelaterat våld och att mord inom familjen ses som en privatsak.

Nafisa Shah var inbjuden av svenska Amnesty med anledning av Amnestys Pakistanaktion som är en del av Stoppa våldet mot kvinnor-kampanjen. Aktionen vill förhindra att jirgasystemet i provinsen Sindh i södra Pakistan legaliseras. De traditionella byråden förekommer också i andra delar av landet.

– Om jirgas skulle legaliseras så innebär det att man säger ja till stamkulturen och dess värderingar som rättfärdigar hämnd, blodsfejder och att mörda och dö i hederns namn.

Fram till i höstas var Nafisa Shah folkvald nazim, borgmästare, i distriktet Khairpur i provinsen Sindh. Hon arbetade bland annat med problematiken kring hedersrelaterat våld och jirgas.

– Jag fick, och får fortfarande, många samtal från kvinnor som behöver skydd från sin familj eller familjemedlemmar som vill ställa förövarna inför rätta för hedersmord.

Men trots att hon kämpade hårt för att få fallen inför rätta slutade det ändå oftast med att parterna gick med på att förhandla istället.

– Det kostar så mycket med alla mutor att driva en rättsprocess och de inblandade står under hårt tryck att förhandla så de flesta ger upp. Och mördarna går fria.

Kvinnor i Pakistan ses, enligt Nafisa Shah, inte som självständiga människor. De tvingas leva med en manlig förmyndare hela livet. De förnekas sina mänskliga rättigheter, och diskrimineras av en lagstiftning som den militäre diktatorn Zia ul-Haq införde på 1970- och 80-talen, de religiösa strafflagarna Hudood. Varje år mördas över tusen personer i hederns namn.

Att bli vald till nazim som kvinna är ovanligt i Pakistan. Att Nafisa Shah fick den möjligheten beror på stödet från hennes familj, en politisk, medelklassfamilj i distriktet Khaipur i provinsen Sindh där Nafisa Shah växte upp.

– Min mamma såg till att jag och mina systrar var de första i familjen som fick en högre utbildning i en större stad.

Trots att Nafisa Shah inte blev omvald till nazim, vilket hon menar berodde på valfusk, så kommer hon att fortsätta att arbeta i samma anda som tidigare. Som politiker, aktivist och filosofie doktor i antropologi.

Text: Camilla Törngren
Foto: Emmy Magnusson

Fakta:
Jirgas är traditionella stamråd som består av manliga klanledare och byäldste som kallas in för att lösa dispyter och konflikter. Råden är inte legala men inte heller illegala och fungerar vid sidan om det många gånger ineffektiva officiella rättssystemet. Jirgas utfärdar »domar« som i allra högsta grad kränker flickors och kvinnors rättigheter.

Reportage | 2005-12-05
Även publicerad i AmnestyPress #4/2005