Revolter för värdighet

Att den arabiska våren slog till som en blixt från klar himmel är ord som ofta används om upproren i Mellanöstern tidigare i år. Under ett samtal på Bokmässan i Göteborg mellan Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern Cecilia Uddén Mannheimer, Svenska Dagbladets korrespondent i Mellanöstern och Turkiet Bitte Hammargren samt Egyptenexperten och författaren Per Björklund, __talar de om hur de upplevde upprorsvågen och vad de tror kommer att hända härnäst i Mellanöstern.

Hur var det nu med blixten från klar himmel, blev även dessa tre experter på området överraskade av vårens händelser? Cecilia Uddén Mannheimer menar att alla blev överraskade.
- Jag hör ett besserwisser mantra om vad jag sa tidigare i vår att det vore önsketänkande att tro att detta orsakar en våg som den arabiska Berlinmuren. Experter skrockade åt liknade påståenden, säger Cecilia Uddén Mannheimer och skakar på huvudet fullt medveten om vilken felbedömning detta var.
Per Björklund som själv har bott i Egypten mellan 2006 och 2009, menar att egyptierna inte själva förväntade sig protester med sådan kraft.
- Men sedan fick Egypten nog, människor trodde då att det kommer att explodera, menar han.
Detta är något som Cecilia Uddén Mannheimer delvis protesterar mot då hon menar att egyptier sa precis samma ord till henne redan 25 år tidigare, utan att något hände.

Mellanösternexperterna samtalar med moderatorn Per Axelsson.

Samtalet mellan de tre Mellanösternexperterna utspelas inför en fullsatt publik som lyssnar koncentrerat. Istället för en scen i en stor sal känns det dock snarare som att vi får titta in i ett vardagsrum med en chockrosa matta och ta del av deras konversation. Ett samtal mellan tre personer med ett brinnande intresse för Mellanöstern som vill förmedla sina åsikter kring självupplevda upplevelser i denna del av världen.

Cecilia Uddén Mannheimer och Bitte Hammargren var på plats i Kairo under upproret. Vilket Bitte Hammargren beskriver som en folklig tsunami och att människorna levde minut för minut. Cecilia Uddén Mannheimer beskriver vidare hur hon själv följde demonstranterna i Kairo när de satte sig i rörelse:
- Ett, två, tre vart är det egyptiska folket? , skanderades över gatorna.
Hon berättar vidare hur hon observerade två svartklädda kvinnor med slöja som stod med sina shoppingkorgar i närheten av demonstrationståget. Kvinnorna tittade på varandra, viskade förtroligt och nickade. Varpå de resolut gick med i tåget vilket Cecilia Uddén Mannheimer beskriver som ett historiskt ögonblick.
- Det blev större än vad vi hade kunnat ana. Då mobilnätet var nere befann sig dessutom många föräldrar ute för att hålla koll på sina ungdomar, påpekar Bitte Hammargren.

Varför revolterna startade i Egypten och varför just i vintras är stora frågor i sammanhanget utan självklara svar. Per Björklund förklarar det med ekonomiska klyftor, fattigdom och den globala matkrisen.
- Statens roll förändrades i Egypten, det blev mer våld, tortyr och död, s äger han.
Cecilia Uddén Mannheimer anser också att det var en rad sociala faktorer som påverkade upprorets start.
- Jag håller även med om att polisbrutaliteten var en orsak.
Hon menar även att den stora strejkvåg som svepte fram i Egypten åren dessförinnan, då väldigt många strejkade för högre löner, påverkade det slutgiltiga utbrottet av revoltvågen.

Vad gäller orsakerna till vad som ligger bakom de nya demonstrationer som förekommit de senaste månaderna är de tre experterna på scenen samstämmiga om att toleransen har tagit slut hos befolkningen.
- Tålamodet är uppenbarligen slut hos många, hävdar Per Björklund.
När väl förändring nu har börjat att ske är de tre debattörerna övertygade om att befolkningen inte kommer att släppa detta i första taget.
- Människor blev lyckliga. Folket tänker inte låta sig hunsas med mer, det kommer inte att gå! De protesterar även för rätten att protestera, säger Cecilia Uddén Mannheimer.
De påpekar även att ekonomiska och sociala krav finns bakom de fortsatta protestvågorna. Bitte Hammargren tar upp regeringens behov av budgetkontroll som ett exempel och undrar vart inkomsterna för Suezkanalen är.
- Vet ens övergångsregeringen det? frågar Bitte Hammargren kritiskt.

Bitte Hammargren berättar om sina åsikter om oskuldstester.

De nämner ett exempel på vad som har fått allmänheten att få nog. Det är så kallade oskuldstester som unga kvinnor som demonstrerade utsattes för i mars. För att dessa kvinnor inte ska kunna påstå att poliser har våldtagit dem, görs dessa tester för att bevisa att kvinnorna har fel redan innan de ens har anklagat någon för ett brott.
- Oskuldstesterna är förfärliga och skamliga och ledde till en våg av protester. Detta visar dock på kraften hos folket, de finner sig inte i detta, påpekar Bitte Hammargren.

Hur tror då experterna i vardagsrummet på scenen att framtiden ser ut för Egypten? De nämner de kommande valen framöver som kommer att spela en avgörande roll.
- Det är val den 21 november som sedan pågår i etapper fram till januari, förklarar Cecilia Uddén Mannheimer.
De har dock svårigheter att sia om resultaten i den kommande serie av val som väntar.
- Det råder olika åsikter kring det väntade resultatet. I ett tidigare val deltog enbart fem procent av befolkningen. Ingen vet hur det kommer att bli nu, det finns inga pålitliga opinionsundersökningar, förtydligar Cecilia Uddén Mannheimer.
Vad som kan ge en antydan om hur valet i Egypten kommer att sluta blir valet i Tunisien som ska hållas i slutet av oktober.
- I Tunisien tillåts dock internationella valobservatörer, vilket det inte kommer göras i Egypten, säger Bitte Hammargren.
Per Björklund framhäver att även världsekonomin är en viktig faktor som spelar in för Egyptens framtid och säger att Egypten har 20 miljarder dollar i budgetunderskott.

Vad som kallas den andra vågen, där revolter utbröt även i länder som Libyen och Syrien, är de överens om att orsakerna bakom dessa uppror var en kamp för själva medborgarskapets innebörd.
- Jag vill sammanfatta det med ordet värdighet. De vill bli värdiga medborgare i de stater de lever i. Det är en kamp om värdighet, summerar Cecilia Uddén Mannheimer.
Efter att ha hunsats och matats av statlig propaganda, av lögner menar Cecilia Uddén Mannheimer nu att egyptier kan hålla huvudet högt efter Hosni Mubaraks fall.

Cecilia Uddén Mannheimer anser att revolterna handlar om kampen för värdighet.

Samtalet genomsyras av en smått optimistisk underton som berör de flesta fallna diktaturer som tas upp under konversationens gång. Det blir dock en sekunds tystnad gällande om synen på Syriens framtid kan vara lika optimistisk som den skulle kunna vara för Egypten. De kommer fram till att optimismen och hoppet finns där men att allt handlar om tid. Det kommer att ta längre tid innan regimen i Syrien faller samtidigt som tid är grunden för alla fallna diktaturer.
- Demokratisering sker inte på några månader, det är en lång process. Vi kan jämföra med Latinamerika där det tog 20 år från att diktaturerna fallit tills demokratin har etablerats, menar Hammargren.

Förutom tidspåverkan nämner de även yttre faktorer. Omvärlden har reagerat motsägelsefullt på revolterna i arabvärlden. Först i sista stund uppmanade USA Hosni Mubarak att avgå efter att ha stött hans regim i 30 år. När protesterna i Bahrain slogs ned med hjälp av saudiarabiska trupper rådde tystnad i världen.
- Stormakterna styrs av sina egna maktpolitiska intressen, konstaterar Bitte Hammargren.
Cecilia Uddén Mannheimer bryter in och förtydligar:
- Det kallas hyckleri!
Avslutningen på samtalet på scenen blir trots allt mer positiv då de diskuterar den arabiska vårens möjliga framtida förändringar för världen.
- Det här är bara början, inte slutet. Händelserna kommer att ändra den globala kartan, avslutar Bitte Hammargren.

Text: Josefine Nilsman
Foto: Vera Häggblom

Läs mer om Egypten:

Oskuldstester i Egypten (Amnesty 27 juni)

Katastroflag i Egypten (Amnesty 16 september)

Läs mer: Amnesty Press på bokmässan

Traditionellt boklotteri får återkommande besökare (24 september)

Krigets vardag (24 september)

Åt vilket håll går Vitryssland? Tema Belarus på Bokmässan (24 september)

Nobelpristagare deltar i svart minnesdag för Dawit Isaak (23 september)

Revolter för värdighet (22 september)

När dödsorsaken är könet (22 september)