Så kartläggs vi i lönndom

Shoshana Zuboff ger i ”Övervakningskapitalismen” en skrämmande bild av den makt som techjättarna har skaffat sig genom att i lönndom samla in information från användarna och sedan utveckla och sälja förutsägelser om våra beteenden. Vet jag längre vad jag faktiskt vill? Hur autonom är jag egentligen som individ?

Bok: Övervakningskapitalismen – vid maktens nya frontlinjer
Författare: Shoshana Zuboff
Översättning: Ola Nilsson
Förlag: Ordfront förlag

Shoshana Zuboff är professor emerita vid Harvard Business School och har tidigare skrivit två epokgörande verk om teknologin. "In the Age of the Smart Machine"(1988) förutspådde hon hur datorer skulle förändra arbetslivet, och i "The Support Economy" (2002) förutsåg skräddarsydda digitala produkter Foto: Michael D Wilson

700 tunga sidor har hunnit marinera mig. Jag har tagit mig igenom Shoshana Zuboffs mastodontverk, Övervakningskapitalismen - vid maktens nya frontlinjer, och den passerade inte omärkt förbi. Känner mig oroligare, men också tacksam till Zuboff för en av vår tids kanske viktigaste väckarklockor, som publicerades för tre år sedan och kom på svenska i oktober 2021.

“Glöm klichén att om det är gratis ‘så är du produkten’. Du är inte produkten; du är det kvarlämnade kadavret. ‘Produkten’ skapas av överskottet som blir stulet ur ditt liv.” Med det stulna överskottet avser Zuboff all metadata som techjättarna, framför allt Google och Facebook, i lönndom samlar in om oss användare, omstöper och kommersialiserar.

Zuboff, professor emerita vid Harvard Business School, beskriver framväxten av den nya maktordning som omsluter oss med utgångspunkt från techjättarnas plundring av mänskliga erfarenheter i en explosionsartad tillväxt av databehandling och beteendemodifiering.

Hon tydliggör den perfekta stormen – för att visa hur vi har kunnat hamna här, teoretiserar på en rad områden (inte minst psykologi, socialpsykologi och filosofi), och utvecklar en ny begreppsapparat, eftersom övervakningskapitalismen är ny.

Texten är ordrik och laddad. Det hela är enormt ambitiöst och jag har bitvis svårt att hänga med. Ibland ställer sig också översättningen i vägen för förståelsen. Men jag begriper att det måste ha varit en utmaning att översätta Övervakningskapitalismen. 

Tidigt i utvecklingen insåg techjättarna att det inte är lika lönsamt att möta människors verkliga intressen som att utveckla och sälja förutsägelser om våra beteenden. Och om människors beteenden inte naturligen är förutsägbara så får man se till att de blir det. Därför ser vi hur alltfler saker kopplas upp och lär av våra beteenden – kylskåp, sängar, dammsugare blir ”smarta”. Städer görs också ”smarta” med digitalisering och ny teknik, och genom att övervaka beteenden kan de i högre grad tillgängliggöra service vid behov.

Foto: Ordfront förlag

Techjättarnas övervakning har flyttat ut från internet och expanderar. Med hjälp av att samla in all den här mänskliga erfarenheten, kan techjättarna både gissa vad vi vill och förmå oss att vilja det vi inte visste att vi ville. Zuboff beskriver hur de strävar efter precision i sina förutsägelser genom att puffa, locka och manipulera, och genom att skapa marknader för framtida beteenden. Vet jag längre vad jag faktiskt vill? Hur autonom är jag egentligen som individ?

Forskning visar att de flesta av oss användare inte samtycker till den här råvaruutvinningen, och därför måste den ske utan vår vetskap. Också utnyttjandet av den kommersiella potential som “beteendeöverskottet” möjliggör omgärdas av hemlighetsmakeri, eftersom ingen vill avslöja sin guldgruva. Detta tillsammans med att stater också har ett eget delvis dolt övervakningsintresse bidrar till att fördunkla.

Det bidrar till att motståndet mot övervakningskapitalismen inte är större. Zuboff synar också bolagens argument mot lagar och regler som riskerar att begränsa dem: De skulle urholka yttrandefriheten och eftersom utvecklingen sker så mycket fortare än stater har förmåga att agera, skulle regleringar bara bli dumma, oövertänkta och innovationshämmande.

Hon tillbakavisar argumenten, och beskriver övertygande hur techjättarna lyckas sätta sig över rådande lagar, tillskansa sig allt mer makt och försvagar våra demokratiska institutioner. Med det kunskaps- och utvecklingsövertag och enorma omsättningar som bolagen har, blir motståndet lätt tandlöst.

Precis när jag läst ut boken tilldömde den franska dataskyddsmyndigheten CNIL Google och Facebook miljardböter för att det är svårare för användare av facebook.com, google.fr och youtube.fr att neka kakor, cookies, än att samtycka till dem. Det strider mot den franska dataskyddslagen. Jag blir lättad, men kan inte låta bli att undra när den svenska politiken ska vakna på bred front. Valåret 2022?

Zuboff manar till motstånd. Med jämna rum återkommer hon till frågorna om vem som vet, vem som bestämmer, och vem som bestämmer vem som bestämmer. Visst ser vi framväxten av en rörelse som utmanar techgiganternas makt och affärsmodell, som räds avartens höga pris och dess risker. Det är dags att höja volymen på de här frågorna. 

Brittis Edman

Fotnot: En något kortare version publiceras i nummer 1/2022.

Läs också

Europe: MEP vote takes ‘significant step’ towards restricting invasive tracking-based advertising (Amnesty International 20 januari 2022)

Småföretagare i Frankrike och Tyskland vill ha hårdare regler för Google och Facebook (Amnesty International 17 januari 2022)

MRDAGARNA 2021: Facebook stäms av rohingyer (Amnesty Press 9 december 2021)

Facebook och YouTube delaktiga i omfattande förtryck i Vietnam (Amnesty International 1 december 2020)

Amnesty varnar för internets jättar (Amnesty Press 26 december 2019)