Unga kvinnor glöms bort

Flickor och unga kvinnor i konfliktdrabbade länder utsätts för våld och övergrepp på grund av sitt kön. Femtio procent av dem som drabbas av könsbaserat våld i världen är flickor under 15 år.
- Vi vill ge dessa unga kvinnor ett ansikte och en röst, sade Lena Ag, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna.

Vid ett seminarium den 2 oktober diskuterades Kvinna till Kvinnas rapport Pushing the limits – young women's voices about war. Lena Ag framhöll att unga kvinnor är en grupp som ofta glöms bort i konflikter. De blir aldrig tillfrågade i fredsprocesser trots att de kan vara viktiga aktörer i jobbet för fred om de får chansen. Men ofta får de inte röra sig fritt och de har inte alltid rätt till sin egen kropp.

I rapporten framkommer det att tidiga äktenskap ökar i konfliktdrabbade länder. För flickor i åldern 15-19 år är havandeskap och barnafödsel den vanligaste dödsorsaken. I Rwanda beräknas så många som två tredjedelar av de 250 000 kvinnor som blev våldtagna under folkmordet ha fått hiv. Rapporten innehåller mycket fakta men mestadels bygger den på intervjuer med unga kvinnor.

• De flickor vi har talat med berättar att tillgången till mötesplatser är avgörande för att de ska kunna stödja varandra. Vi måste ge dem möjlighet att organisera sig och hjälpa dem med dessa mötesplatser. Om de stärker sig själva kan de vara en stark aktör i samhället, sade Lena Ag.

Med på seminariet var två av de unga kvinnor som har blivit intervjuade i rapporten, Laila Kharoufeh, 19 år från staden Beit Jala nära Betlehem på Västbanken och Nadja Duhacek, 25 år från Belgrad i Serbien.

Laila Kharoufeh och Nadja Duhacek berättade om hur det är att vara ung kvinna i Palestina och Serbien.
Bild: Ida Lindström

Laila Kharoufeh berättade om hur det är att vara ung kvinna i Palestina i en manlig kultur. Som flicka är man tvungen att följa alla regler annars kan man bli straffad och få dåligt rykte vilket kan leda till att man inte blir gift.
- Flickorna får ingen chans att visa sig och de får inte uttrycka sina åsikter, sade hon.

Själv har Laila Kharoufeh fått chansen att åka till Norge och studera men hon vill göra något för sitt samhälle och för flickorna som är kvar i hemlandet. Muren som Israel uppför på ockuperat område har ställt till med mycket problem för Laila Kharoufeh. Det skulle ta henne tre timmar att åka till universitetet där hon ville studera, en resa som tidigare tog en halvtimme. Hon har också fått problem med sitt tillstånd för att åka till Jerusalem, dit hon tidigare som kristen palestinska ofta åkte för att besöka Jesus grav.
- Man känner ingen frihet. Det enda man kan göra är att sitta hemma och städa, sade hon.

Laila Kharoufeh berättade om hur våldet inom familjer har ökat på grund av konflikten. Många män har förlorat sina jobb och blir deprimerade. De är alltid hemma precis som kvinnorna och måste därför på något sätt visa att de fortfarande har makten.
- Flickorna behöver information och stöd från andra. Det är viktigt att kunna samlas, sade hon.

För Nadja Duhacek är problemen inte lika uppenbara utan de är mer dolda. Flickor får studera på universitetet men det finns knappt några kvinnliga lärare. Flickor hindras från att göra sina egna val och de får inte åka var de vill utan ”manligt beskydd”.
- Det finns många restriktioner för kvinnor eftersom vi lever i ett patriarkaliskt samhälle, sade Nadja Duhacek.

Hon menade dock att det har skett en förbättring i samhällsdebatten. För 15 år sedan kunde man inte prata offentligt om våld inom familjen men det kan man göra nu. Nyligen sponsrade den stora TV-kanalen B92 en kampanj för att samla in pengar till ett kvinnohus. Det har öppnat upp för en debatt och idag hör man även kända personer prata om våld inom familjen.

Nadja Duhacek är med i kvinnorättsorganisationen Women in Black och de arbetar bland annat med resolution 1325 från FN:s säkerhetsråd som säger att kvinnor ska vara med i fredsprocesser. De samarbetar med en kvinnoorganisation i Kosovo och deras parallella fredsförhandling går mycket bättre än den officiella, anser hon.

Panelen diskuterade unga kvinnors situation i konfliktområden.
Bild: Lisa Olsson

Christina Wahlund Nilsson från Rädda Barnen berättade om ett projekt för flickor som kallas ”Ellen”. De har startat grupper där flickor kan mötas och prata om sådant som de annars inte har möjlighet till. Grupperna finns bland annat i Nicaragua, Libanon och Sverige. Många av flickorna berättade att de genom dessa mötesplatser har lärt sig att våga säga nej och att diskutera med sina föräldrar. Nyligen startade även en grupp för pojkar i Sverige som kallas ”Allan”.

Eva Zillén, som är kommunikationschef på Kvinna till Kvinna, sade att det är vårt ansvar att lyssna mer på unga kvinnor och se till att de får platser att mötas på.
- Vår huvuduppgift är att se till att folk får veta vad som händer. Vi måste synliggöra de unga kvinnornas arbete, sade hon.

Georg Andreen från Utvecklingspolitiska enheten på UD menade att den stora utmaningen är att matcha de unga kvinnornas historier med vår verklighet här i Sverige. Han påpekade att det är viktigt att träffa individer och inte bara regeringar för att förstå vilka mekanismer som ligger bakom förtrycket.
- Ansikten och röster är viktigt för att vi ska få reda på deras verklighet, sade han.

Den förra regeringen formulerade en aktionsplan om resolution 1325 och den nya regeringen har godkänt den. Sammanslutningen bakom den aktionsplanen är ett viktigt framsteg, sade Georg Andreen.

Läs mer:
Operation 1325:s hemsida

Kvinna till Kvinnas hemsida

Text: Lisa Olsson