Nu har över tre miljoner flytt från Ukraina – stor oro bland flyktingar i Slovakien

För bara några veckor levde engelskläraren Valia sitt vanliga liv i en stad i centrala Ukraina. Sedan vaknade hon till den omskakande nyheten att Ryssland hade inlett sin invasion. Nu befinner hos sig på flykt i grannlandet Slovakien där hon hjälper till med mottagningen av de nya flyktingar som anländer varje dag.

Flyktingar från Ukraina anländer till Polen 6 mars. Fram till 16 mars hade Polen tagit emot 1,85 miljoner människor från Ukraina. Foto: Mvs.gov.ua/Wikimedia

– Jag kunde aldrig i mitt liv tro att något sådant här skulle kunna hända, berättar Valia för IPS.

Efter krigsutbrottet den 24 februari tillbringade hon och hennes 13-åriga son en natt i källaren under en skola, av rädsla för att hemstaden Kirovohrad skulle attackeras av ryssarna. Snart insåg hon dock att hon skulle vara tvungen att påbörja en hundra mil lång flykt ut ur landet tillsammans med sin son.

De inledde en lång resa på överfulla tåg där förhållandena ”var hemska”, och lyckades sedan ta sig ombord på en buss till den slovakiska gränsen. Där fick Valia och sonen vänta i flera timmar i kylan innan de lyckades ta sig in i landet och vidare till vänner som är bosatta i Bratislava.

– Det kan låta som om vår resa var hemsk, men jag tror vi hade tur. Jag har några vänner från Charkiv och deras resa var betydligt värre, säger hon.

Valia är bara en av de miljontals människor, främst kvinnor och barn, som har tvingats på flykt sedan det ryska invasionskriget inleddes.

FN uppger att flyktingkrisen är den snabbaste växande som drabbat Europa sedan andra världskriget och beräknar att över tre miljoner människor hittills har anlänt till grannländerna Polen, Slovakien, Moldavien och Rumänien. Internationella organ uppger samtidigt att många miljoner fler är på flykt inne i Ukraina och sannolikt kommer att försöka lämna landet inom den närmaste tiden.

– Den humanitära situationen i Ukraina blir alltmer allvarlig och desperat. Hundratusentals människor saknar mat, vatten, värme, el och tillgång till vård och är instängda i städer, säger Christoph Hanger, talesperson för Internationella rödakorskommittén, ICRC, till IPS.

Bostadshus som beskjutits i Mariupol 3 mars. Foto: Mvs.gov.ua/Wikimedia

Många civila – ingen vet hur många – har dödats och vissa orter och delar av städer har helt förstörts. Samtidigt gör skadad infrastruktur och konstant beskjutning från ryska trupper det mycket svårt att nå ut med humanitär hjälp inne i landet.

En av de hårdast drabbade städerna är storstaden Mariupol, som är belägrad av ryska styrkor. För IPS berättar Svitlana, 52, som bor i staden, att hon nu tillbringar större delen av tiden inne i ett skyddsrum.

– Det är inget liv, men vi försöker överleva så länge det går. Människor har tagit med sig mat till skyddsrummet och delar med sig av den, medan bomberna faller ovanför oss. Alla låtsas som att allt kommer att gå bra, men samtidigt vet vi att många av oss kommer att dö, säger hon.

Flera personer som IPS har talat med inne i Ukraina berättar om hur sjukvården nu tvingas fokusera helt på akutvård och krigsskador, vilket drabbar personer som lider av andra sjukdomar.

FN:s flyktingorgan, UNHCR, uppger att allt fler människor kommer att drivas på flykt ju längre kriget fortsätter.

– Om striderna förflyttas närmare fler orter och städer så kommer antalet flyktingar att öka. Och då kommer trycket på den tillgängliga servicen att öka ännu mer, både inne i Ukraina och i de grannländer som tar emot flyktingar, säger Toby Fricker, kommunikationschef vid Unicef till IPS.

Samtidigt som miljontals människor befinner sig på flykt utsätts många för stora faror under sina resor ut ur landet. Alla ukrainska män i åldern mellan 18 och 60 har fått order om att stanna kvar för att bidra i försvaret av landet, och en stor majoritet av flyktingarna är därför kvinnor och barn.

Humanitära organisationer varnar samtidigt för att kvinnliga flyktingar löper en förhöjd risk att drabbas av exploatering och könsbaserat våld, medan i synnerhet barnen risker att drabbas av trauman.

– Barn tvingas exempelvis uppleva hur de får en sista kram av sin pappa innan de tar avsked, och tvingas försöka förstå varför inte pappan följer med dem, säger Unicefs talesperson James Elder till IPS.

Organisationer som arbetar med flyktingmottagningen i grannländerna uppger för IPS att de som anländer ofta har svårt att ta in vad som har hänt.

– Många är djupt chockade över att de har tvingats lämna sitt hemland, sina arbeten, sina bostäder och män och partners så plötsligt, säger Toby Fricker.

Valia och hennes 13-åriga son lyckades nyligen efter en svår resa ta sig från hemorten i centrala Ukraina till den slovakiska huvudstaden. I dag är hon en av de frivilligarbetare som hjälper till att ta emot de många nya ukrainska flyktingar som dagligen anländer till Bratislavas centralstation. Foto: Ed Holt/IPS

Valia har sedan ankomsten till Slovakien börjat arbeta som frivillig vid Bratislavas stora tågstation, dit tusentals nya flyktingar från Ukraina anländer varje dag.

– Människor är traumatiserade och eftersom allting har gått så fort har de svårt att förstå vad det är som har hänt, säger hon.

Många flyktingar känner också en stor osäkerhet inför framtiden. Valia säger att många har förlorat allt de äger och står helt utan pengar.

Själv vet hon ingenting om framtiden eller hur länge hon kommer att stanna i Slovakien. Valias son vill återvända till hemlandet så fort som möjligt – men ingen vet just nu när det kan ske.

– Det är en fråga som många av dem jag talar med grubblar över, säger hon.

När fred utropas kommer hon dock att vilja återvända till hemlandet.

– Många ukrainare säger till mig att de aldrig kommer att förlåta Ryssland för det de har gjort. Men jag skyller inte på det ryska folket. Alla måste samarbeta för att få ett stopp på kriget. Världen har nog med bekymmer i form av klimatförändringar, fattigdom och sjukdomar – och människor borde lägga sin energi på det i stället för att utkämpa krig, konstaterar Valia.

Ed Holt
IPS/Bratislava

Läs mer om Ukraina från Amnesty Press

Ukrainakriget: Rysslands roll inom FN ifrågasätts (7 mars 2022)

Tempo: 74 minuter av rå känslostorm i krigets Ukraina (12 mars 2021)

Jakten på sanningen i Ukraina (26 mars 2020)

Vitalina Koval har blivit ett ansikte utåt för hbtqi-rörelsen i Ukraina (10 april 2019)

Korruptionen – den inre fienden i Ukraina (31 december 2018)

Oleg Sentsov får Sacharovpriset (26 november 2018)

BOKMÄSSAN2018: ”Våldet ökar mot hbtq-personer i Ukraina” (28 september 2018)

5 000 deltog i Pride i Kiev – 57 högerextremister greps av polis (18 juni 2018)

Angrepp från högerextrema oroar Amnesty i Ukraina (Amnesty Press 3 maj 2018)

Över 5 000 poliser skyddade rekordstort Pridetåg i Kiev mot högerextremt angrepp (18 juni 2017)

Ukrainadagarna: ”Makteliten har alltid strävat efter sina egna intressen” (12 juni 2017)

Vem mördade Pavel Sheremet? (3 juni 2017)

I östra Ukraina fortsätter striderna (13 maj 2017)

Ukraina: ”Straffriheten måste få ett slut” (6 april 2017 – också i nummer 1/2017)

Ukraina: Hemliga fångar släppta (1 november 2016 – också i nummer 3/2016)

På flykt från Krim (31 oktober 2016 – också i nummer 3/2016)

Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati” (27 oktober 2016)

Krimtatarernas ledare: ”Regimen är värre än under Stalintiden” (Amnesty Press 20 maj 2016)

Amnesty i Ukraina: ”Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor” (4 april 2016 – också i nummer 2/2016)

Högerextremister till attack mot hbtq-evenemang i Lviv – polisen anklagas för passivitet (20 mars 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

En underbar berättare – recension av Kalle Kniiviläs bok ”Krim tillhör oss” (Nummer 3/2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Putin gjorde en felbedömning när han annekterade Krim" (6 oktober 2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Den som vågar opponera sig blir uthängd som landsförrädare” - hårdare klimat i Ryssland (28 september 2015)

Ukraina: Flera döda i strider mellan polis och Högra sektorn i Transkarpatien, poliser skadade i Lviv (14 juli 2015)

EUROPRIDE: Riga – inte vilket Pride som helst , intervju med Olena Shevchenko (18 juni 2015)

Nytt format – samma värld. Propaganda, förtigande och censur blir vardag i krig och konflikt. (nr 2/2015)

Ukraina: Skuggan från andra världskriget – den nya lagen förbjuder kritik mot OUN och UPA (7 juni 2015)

2 000 poliser skyddade Pride i Kiev – ändå blev det våldsamma attacker (6 juni 2015)

Möten i Kiev våren 2015 - krigsslut firades i skuggan av det nya kriget (6 juni 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj 2015)

Soldatmodern som vågade tala ut om ryska soldater i Ukraina (24 december 2014)

Polen och Ukraina försonas över historisk skamfläck (15 maj 2006)