Romska kvinnor i Slovakien: Steriliserade mot sin vilja
Reportage | 2003-04-04 Även publicerad i AmnestyPress #2/2003 |
– Jag skulle få kejsarsnitt och de gjorde så att jag inte skulle få några barn mer. Jag har två barn och jag skulle vilja ha fler men jag kan inte, säger romskan Zita. Som 19-åring blev hon steriliserad utan sitt medgivande.
Zita är en av de 110 romska kvinnor som beskrivs i en nyutkommen rapport om tvångssterilisering av romer i Slovakien. Den har mötts av starka reaktioner från myndigheterna.
– Jag födde på kvällen och nästa morgon gav de mig tre papper att skriva under, berättar Zita.
Hon satte tre kryss – Zita hade inte lärt sig att stava till sitt nya efternamn sedan hon gift sig.
– Jag skrev på, men de förklarade ingenting för mig om vad de där papperen betyder. De sa bara att jag inte kommer att ha några fler barn, säger den 23-åriga späda kvinnan med sorgsen blick.
Det var fyra år sedan hon födde sitt andra barn och hon säger att hennes man inte vill leva med henne om hon inte kan ge honom fler. De bor i ett slitet tvåvåningshus i Svinia, i en av östra Slovakiens över 600 romska bosättningar. Som icke läs- och skrivkunnig romska har Zita inte mycket till framtidsutsikter. Bland de fattiga romerna är en kvinnas värde starkt beroende av hur många barn hon föder.
Flera kvinnor i Svinia har steriliserats på samma sätt som Zita. Tvångssterilisering av romer är ett utbrett problem i dagens Slovakien, enligt rapporten Body and Soul som släpptes 28 januari av Rådgivningsbyrån för medborgerliga och mänskliga rättigheter i Kosice, östra Slovakien, och Centre for Reproductive Rights i New York.
Rapporten baseras på 230 intervjuer med kvinnor i 40 romska bosättningar och på intervjuer med läkare, sjukvårdspersonal och anställda inom hälsodepartementet. Författarna har funnit 110 romska kvinnor som blivit steriliserade mot sin vilja eller har starka misstankar om det. Dessutom beskrivs en omfattande diskriminering av romer i den slovakiska sjukvården: romska kvinnor placeras i separata salar, ambulanspersonal vägrar åka ut till bosättningarna och romer förolämpas av läkarna.
Myndigheterna har ifrågasatt resultaten och stämt rapportförfattarna för att de känt till brott under ett år utan att rapportera dem. Om det visar sig att rapporten inte är sann kan de istället fällas för spridning av falsk information. En särskild utredning, ledd av två kvinnor, har tillsats för att utreda de misstänkta steriliseringarna.
Den slovakiska läkarkåren tillbakavisar alla anklagelser.
– Det handlar under inga omständigheter om folkmord. Den slovakiska lagstiftningen kanske är föråldrad, men vi har inte begått något brott, säger doktor Miroslav Kraus, chef för sjukhuset i Krompachy som blivit stämt av två steriliserade kvinnor.
Sterilisering rekommenderas i Slovakien till kvinnor som haft två eller fler kejsarsnitt. Det är frivilligt och kvinnan måste skriva under en ansökan om sterilisering för att läkarna ska kunna göra ett ingrepp.
Kvinnorna i rapporten vittnar i de flesta fall om att de, utan någon förklaring, blivit tillsagda att skriva under papper strax före förlossningen – när de hade svåra värkar eller varit omtöcknade av bedövning – eller efter steriliseringen.
– Flera sådana fall har prövats i Slovakien under 90-talet, men kvinnan vinner aldrig eftersom domstolen anser att hennes namnteckning räcker som bevis för att hon gick med på det, säger rapportens författare Barbora Bukovska.
En del romskor kan inte läsa och de som inte kan slovakiska bra får inga tolkar för att förstå läkarna.
– Alla förstår slovakiska. De går i slovakiska skolor i nio år – varenda en förstår slovakiska, hävdar doktor Kraus.
– Det skulle verkligen behövas tolkar, särskilt för dem som föder för första gången, säger Maria Lichvarova, socialarbetare i Jarnovice.
I Jarnovice försöker man sedan ett år tillbaka ta itu med problemet. Barn som bara talar romani hemma undervisas i slovakiska innan de börjar skolan.
Enligt Body and Soul är ett av problemen att slovakiska läkare inte ändrat sin mentalitet sedan kommunisttiden då staten betalade medborgare som lät sterilisera sig. Det gällde alla som bodde i Tjeckoslovakien, men lagen utnyttjades i hög grad av romerna som alltid varit landets fattigaste.
– Romerna ses som en andra klassens medborgare i Slovakien och därför är det extra vikigt med insyn i utredningen, säger Ingrid Baumannova, vd för Slovakiska Helsingforskommittén i Bratislava.
Hon beklagar att människorättsorganisationer inte på något sätt får delta i utredningen om steriliseringar. De flesta romska bosättningar finns i östra Slovakien, så utredningen har placerats i Zilina i centrala delen av landet, för att vara opartisk. Det är dock den lokala polisen som förhör romska kvinnor.
– Polisen har trakasserat flera av kvinnorna, säger rapportförfattaren Bukovska.
– Rapporten saknar vissa bitar och det kan väcka frågor. Det finns luckor i metodologin som motståndare lätt kan utnyttja, säger Baumannova från Helsingforskommittén.
Helsingforskommittén håller på med en egen undersökning av diskriminering av romer inom sjukvården och Baumannova säger att hennes organisation också har vittnesmål om tvångssteriliseringar.
– Rapporten är grundad på intima samtal och påståendena understöds inte av några siffror, säger Kraus om Body and Soul.
Bukovska tillbakavisar kritiken och pekar på att organisationen även intervjuat läkare. I Slovakien är det olagligt att föra statistik där man grupperar människor efter etnicitet och läkarna vägrade ge henne eller de berörda kvinnorna deras journaler när de fick reda på vad informationen skulle användas till.
– På de få sjukhus där jag fick se journalerna var romskornas journaler markerade med ett stort R, säger Bukovska.
Det karaktäristiska »R« används också av andra slovakiska myndigheter, däribland Arbetsförmedlingen.
– Om jag ringer om ett jobb så finns det jobb när jag pratar i telefon, men när jag kommer dit så är det inte ledigt längre, säger Edmund Muller, chef för Roma Rights Center i Kosice, och pekar på sin mörka kind.
– Vi har många exempel på att romer diskrimineras av poliser, domstolar, i skolorna och så vidare, säger Kristina Magdalenova, chefredaktör för romska nyhetsbyrån RPA.
RPA riktar sig till vanliga slovaker och målet är att skapa en positiv bild av romer. Det kan vara så grundläggande som att försöka döda myten om att alla romer är brottslingar genom att skriva om romer som lever ett »vanligt« liv och jobbar som lärare eller socialarbetare.
De hör fortfarande till undantagen. Majoriteten av romerna, som utgör omkring nio procent av Slovakiens befolkning, bor i bosättningar. De ligger vanligtvis intill en slovakisk stad eller by, saknar ofta rinnande vatten, sophämtning och ibland el.
Bosättningen i Svinia är en typisk sådan. När Zita följer mig till busshållplatsen och vi går över bron mellan bosättningen och byn Svinia med slovakernas prydliga småhus är det som om vi förflyttade oss från ett slumområde någonstans i Sydamerika direkt in i Centraleuropa. På vägen står en halvfärdig träkyrka.
– Här bygger amerikanerna en kyrka för romer, säger Zita.
– Var går ni i kyrkan nu då?
– I byn, men på särskilda tider. De vita vill inte gå tillsammans med romer.
Text: Joanna Kurosz
Vid APs pressläggning kom beskedet att en av romskorna som stämt sjukhuset i Gelnici för att ha tvångssteriliserat henne förlorade rättsfallet i domstolen i Kosice. Domen går inte att överklaga.
Var sjätte rom i Östeuropa svälter
Levnadsvillkoren för romer i fem framtida EU-länder liknar mer dem som råder söder om Sahara än i Europa, enligt en UNDP-rapport. Enligt »Avoiding the Dependency Trap« svälter nästan var sjätte rom i Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern konstant.
Fyra av tio hushåll har inget rinnande vatten och färre än hälften har toalett i lägenheten. Fyra av fem känner inte till att det finns några särskilda program riktade till romer. 46 procent säger att de är arbetslösa, medan 21 procent aldrig har haft något jobb. Arbetslösheten bland romer är lägst i Rumänien, 24 procent, och högst i Slovakien, 64 procent. En tredjedel går ut grundskolan, sex procent fullföljer gymnasiet och en procent kommer till högskolan. Bara två tredjedelar av hushållen har en säng för varje familjemedlem. 42 procent av hushållen äger böcker. Romerna i Tjeckien och Rumänien är minst bidragsberoende, 16 procent har statliga bidrag som främsta inkomstkälla. Flest, 44 procent, lever på bidrag i Slovakien. Bara 8 procent tycker att de har de bättre nu än under kommunisttiden, medan 70 anser att »det var bättre förr«. 61 procent röstade i senaste valet. Nio av tio känner inte till någon hjälporganisation som de kan lita på och nästan lika många litar inte på något romskt parti. 4 till 5 miljoner romer uppskattas leva i regionen, men inga exakta uppgifter finns. Mindre än hälften av romerna som deltog i UNDP:s undersökning uppgav sin rätta etniska tillhörighet under den senaste folkräkningen. Rumänien har den största romska befolkningen, upp till 2,5 miljoner.
Reportage | 2003-04-04 Även publicerad i AmnestyPress #2/2003 |