Ukrainakriget: Rysslands roll inom FN ifrågasätts

Medan större delen av omvärlden fördömer invasionskriget i Ukraina lyckades Ryssland nyligen stoppa en resolution i FN:s säkerhetsråd genom sin vetorätt. I generalförsamlingen blev det dock en resolution som antogs med stor majoritet. Kritiker ifrågasätter nu Rysslands legitimitet inom världsorganisationen.

FN:s generalförsamling samlas till extramöte om kriget i Ukraina och antar 2 mars en resolution. Foto: UN Photo/Loey Felipe

Som en av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar kunde Ryssland stoppa den resolution som den 25 februari hade lagts fram i säkerhetsrådet, och som innehöll ett krav på att invasionen omedelbart upphör. Elva länder röstade för resolutionen medan Kina, Indien och Förenade Arabemiraten lade ned sina röster. Genom det ryska vetot kunde resolutionen inte antas.

Sedan FN bildades 1945 har USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland (tidigare Sovjetunionen) rätt att inlägga veto mot beslut i FN:s säkerhetsråd.

Ryssland kunde dock inte stoppa säkerhetsrådet från att under förra veckan kalla in till ett extramöte i generalförsamlingen om kriget i Ukraina. Resolutioner som klubbas där är inte juridiskt bindande – men efter diskussioner ställde sig 141 av generalförsamlingens 193 medlemsländer den 2 mars bakom en resolution, ES‑11/1, som kräver att Ryssland omedelbart upphör med anfallskriget.

Endast fem länder – Belarus, Nordkorea, Eritrea, Ryssland och Syrien – röstade emot förslaget medan 35 länder valde att avstå. Ytterligare tolv länder deltog inte i omröstningen, av politiska skäl eller eftersom de förlorat sin rösträtt på grund av obetalda FN-avgifter.

Rysslands president Vladimir Putin håller TV-tal 21 februari och ger sin syn på Ukrainas historia, tre dagar innan invasionen.

Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 övertog Ryssland landets permanenta plats i säkerhetsrådet, och dess övriga roller inom FN. Samtidigt slår FN-stadgan fortfarande fast att platsen tillhör Sovjetunionen, vilket fått vissa kritiker att påpeka att den ryska vetorätten i säkerhetsrådet egentligen saknar juridisk grund.

I samband med det extrainkallade mötet i generalförsamlingen togs frågan upp av Ukrainas FN-ambassadör Sergiy Kyslytsya, som påpekade att Rysslands medlemskap i FN aldrig fastställdes av generalförsamlingen efter Sovjetunionens fall i slutet av 1991.

Samtidigt visar erfarenheter att det skulle vara svårt att utesluta Ryssland från FN med hänvisning till invasionen av Ukraina.

Stephen Zunes är professor i politik och internationella studier vid San Franciscos universitet och har länge granskat det politiska spelet inom säkerhetsrådet. Han säger till IPS att FN rent tekniskt skulle kunna utesluta Ryssland från säkerhetsrådet – men att det skulle vara svårt politiskt och riskera att försvaga FN:s auktoritet.

– Dessutom skulle det väcka en diskussion om dubbelmoral, betonar han.

Som exempel kan nämnas att Marocko valdes till en icke-permanent plats i säkerhetsrådet under 1990-talet, trots landets invasion, ockupation och illegala annektering av Västsahara. Under samma period fick även Indonesien ta plats i säkerhetsrådet, trots landets erövring och ockupation av Östtimor.

Stephen Zunes säger att Israel är ett annat exempel på ett land som genom sitt agerande inte lever upp till FN:s målsättningar.

– För att FN skulle kunna ta ett så drastiskt steg mot Ryssland, som svar på landets invasion av Ukraina, skulle det krävas att man hade en mer konsekvent hållning gentemot aggressiva nationer, påpekar han.

Bostadshus i Charkiv som har träffats den 26 februari. Foto: tate Emergency Service of Ukraine/Wikimedia

Det extrainsatta mötet i FN:s generalförsamling, som inleddes den 28 februari var det första av sitt slag på 40 år som inkallats av FN:s säkerhetsråd. Kritiken var massiv mot Rysslands invasion av Ukraina, som genomförs i strid med FN-stadgan.

FN:s generalförsamling med dess 193 medlemmar är världsorganisationens huvudorgan.

Den 25 februari lyckades Ryssland undgå ett fördömande i säkerhetsrådet genom att utnyttja sin vetorätt mot en föreslagen resolution. Men i generalförsamlingen var kritiken mycket hård från över 100 talare under den långa debatten.

Hittills är det dock oklart om Ryssland kommer att utredas för krigsbrott med anledning av att civila dödas i det pågående kriget. En annan fråga gäller det osannolika scenariot att Ryssland skulle kunna bli uteslutet ur generalförsamlingen. Detta var något som drabbade Sovjetunionen i samband med att FN:s föregångare, Nationernas förbund, uteslöt landet i slutet av 1939, efter Sovjets angrepp på Finland.

Louis Charbonneau, chef för Human Rights Watchs FN-avdelning, uppger att Ryssland kan ha överskridit sina befogenheter då landet utnyttjade sitt veto vid säkerhetsrådets möte. Detta eftersom Ryssland som uppenbar part i målet borde ha lagt ner sin röst, enligt Louis Charbonneau.

Endast Ryssland röstade emot resolutionen, medan landets allierade, Kina, tillsammans med Indien och Förenade Arabemiraten i stället valde att lägga ner sina röster.

På kvällen den 24 februari hölls de första protesterna i Moskva mot Rysslands anfall mot Ukraina. Fram till 6 mars beräknas över 13 000 personer ha gripits vid antikrigsprotester runt om i Ryssland. Foto: Акутагава/Wikimedia

Om Ryssland hyste förhoppningar om att på det sättet kunna tysta FN så misslyckades de dock grundligt, konstaterade Louis Charbonneau, med hänvisning till det historiska specialmötet i generalförsamlingen.

Resolutionen som antogs den 2 mars är visserligen inte juridiskt bindande, men anses ha stor politisk tyngd.

– Vår förhoppning är att generalförsamlingen ska anta en kraftfull resolution som kräver att de mänskliga rättigheterna och internationella humanitära lagarna respekteras, att civila skyddas och som utkräver ansvar för krigsbrott och övergrepp, sade Louis Charbonneau till IPS innan omröstningen hade ägt rum.

Han menar att det också snabbt bör tillsättas en kommission med uppgift att utreda om krigsbrott begås i samband med konflikten.

– De behöver känna till att om du bryter mot krigets lagar så kommer du att ställas till svars för dina brott.

Invånare i Kiev har tagit skydd i huvudstadens tunnelbana den 25 februari. Foto: Kmr.gov.ua /Wikimedia

FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève beslöt den 4 mars att tillsätta en undersökningskommission om kriget i Ukraina. 32 länder röstade för medan Ryssland och Eritrea röstade mot förslaget och 13 länder avstod från att rösta.

Att FN:s säkerhetsråd inkallar generalförsamlingen till krismöte är mycket ovanligt. Senaste gången det hände var 1982, i samband med en kris på Golanhöjderna, som ockuperades av Israel 1967.

År 1974 uteslöts Sydafrika från generalförsamlingen, efter att organet i en resolution året innan hade slagit fast att apartheid skulle betraktas som ”ett brott mot mänskligheten”. Få tror dock att generalförsamlingen kommer att ta ett liknande beslut mot Ryssland nu, eftersom landet är en av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar med vetorätt.

Thomas G. Weiss, vid tankesmedjan Chicago Council on Global Affairs, säger till IPS att Ryssland genom sitt agerande, och sina hot om att använda kärnvapen, gjort sig till en internationell paria. Men samtidigt menar han att det inte finns några möjligheter att landet kommer att stängas av inom FN.

– Som alla vet är reglerna olika för stormakterna och för andra medlemsländer, konstaterar han.

Samtidigt betonar Thomas G. Weiss att den internationella uppslutningen mot Ryssland tydligt visar hur isolerat landet blivit.

Jens Martens, chef för tankesmedjan Global Policy Forum i Bonn, säger till IPS att den nuvarande krisen återigen har visar hur förlamat FN:s säkerhetsråd är på grund av de permanenta medlemmarnas vetorätt. De fem länderna med vetorätt – Ryssland, Kina, USA, Storbritannien och Frankrike – har enligt honom ständigt stått i vägen i arbetet för att lösa globala konflikter.

Den 7 mars rapporterades 1,7 miljon människor ha flytt från Ukraina. Här är det polska frivilliga som hjälper nyanlända på tågstationen Przemyśl vid gränsen till Ukraina. Foto: Pakkin Leung@Rice Post/Wikimedia

Jens Martens säger att det extrainkallade mötet i generalförsamlingen var den enda möjliga möjligheten för FN:s medlemsländer att tydligt fördöma det ryska brottet mot FN-stadgan.

– Mötet visar också att FN:s visioner i högsta grad har förblivit relevanta. Det kommer sannolikt inte att påverka Putins inställning, men kan ge moraliskt stöd till de ryska medborgarorganisationer och oppositionella grupper som är motståndare till kriget och kämpar för fred och demokrati, säger han.

Konsekvenserna av rysk granatbeskjutning i Tjernihiv den 28 februari. Foto: State Emergency Service of Ukraine/Wikimedia

Vid generalförsamlingens möte betonade Ukrainas FN-ambassadör Serhij Kyslytsia att ett fullskaligt krig nu har brutit ut i centrala Europa för första gången sedan FN bildades.

– Om inte Ukraina överlever kommer inte den internationella freden att överleva, sade han. Ambassadören varnade samtidigt för att om inte FN bemöter krisen så riskerar världsorganisationen att bli irrelevant.

Thalif Deen
IPS/New York

Kompletteringar av Ulf B Andersson

Läs också

Allegations of Genocide under the Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide (Ukraine v. Russian Federation) (ICJ 7 mars 2022)

Russian no show at U.N. court hearing on Ukrainian 'genocide' (Reuters 7 mars 2022)

The Ukraine War: A Global Crisis? (Crisis Group 4 mars 2022)

Så reagerar världens länder på kriget i Ukraina (Global Bar Magazine 3 mars 2022)

Statement of ICC Prosecutor, Karim A.A. Khan QC, on the Situation in Ukraine: “I have decided to proceed with opening an investigation.” (ICC, Internationella brottmålsdomstolen 28 februari 2022)