Amnesty i Ukraina: ”Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor”

Sedan kriget bröt ut i östra Ukraina har ett antal personer försvunnit och fängslats i hemlighet. Amnestyutredaren Krassimir Yankov träffar förtvivlade anhöriga och försöker förstå vad det är som händer.

reportage | 2016-04-04
Av: Charlie Olofsson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2016

Maria Guryeva och Krassimir Yankov utreder gripanden och försvinnanden i östra Ukraina. Foto: Charlie Olofsson

De anhöriga är ofta desperata och tar en stor risk när de vänder sig till internationella människorättsorganisationer, förklarar Krassimir Yankov, utredare på Amnesty i Ukraina.
– Det måste vi alltid ha i åtanke. Vi kan i värsta fall bli ivägkörda, kanske få lite stryk, men inget annat medan de riskerar samma öde som sina anhöriga, säger han när vi träffar honom på Amnestys kontor i Kiev.

Krassimir Yankov är precis tillbaka efter den senaste resan till de krigsdrabbade områdena. Tidigare kunde han lätt köra igenom vägspärrarna in i Donetsk men i juni förra året skärptes kontrollen. Den här gången kunde han inte komma in i de separatistkontrollerade områdena utan fick stanna i gränstrakten, på den sida som kontrolleras av den ukrainska regeringen.

I städerna Kramatorsk och Slovjansk, nära gränsen, träffade han anhöriga till personer som misstänks ha blivit bortförda av den ukrainska säkerhetstjänsten, SBU. Amnesty har fått uppgifter om ett tiotal fall av kidnappningar som SBU misstänks ligga bakom, berättar Maria Guryeva, media- och kommunikationsansvarig på Amnesty i Ukraina.
– Vi vet inte säkert vad det är som har hänt utan det är det vi försöker ta reda på, säger hon.

Både separatister och den ukrainska armén begår krigsbrott i östra Ukraina. Civila bostadsområden har beskjutits, människor har förts bort och soldater har torterats och avrättats. Foto: Charlie Olofsson

En av dem drabbade är 60-åriga Kostyantyn Beskorovaynyi. Han togs i sitt hem i östra Ukraina i november 2014. Fyra maskerade män stormade in och tvingade iväg honom i en vit skåpbil utan nummerplåtar.
Dagen därpå fick hans fru ett samtal om att han hölls i förvar av den ukrainska säkerhetstjänsten. Sedan blev det tyst. SBU gick vid ett tillfälle ut i ett pressmeddelande och meddelade att de höll Beskorovaynyi fängslad men när hans fru frågade efter honom förnekade de allt och sade att de aldrig haft hennes make. Som en sista utväg vände hon sig då till internationella människorättsorganisationer.

Amnesty uppmärksammade fallet i början av året och för några veckor sedan dök Kostyantyn Beskorovaynyi plötsligt upp i Kiev. Då hade han varit försvunnen i ett år och tre månader.

– Det är otäckt att sådant kan hända. Vi vet fortfarande inte exakt vad han har varit med om. Det får vi kanske aldrig veta, säger Krassimir Yankov.

Han berättar vidare om andra, liknande, försvinnanden. Både SBU och separatistgrupperna i Donetsk och Luhansk har kidnappat politiska meningsmotståndare.
– Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor, säger Maria Guryeva.

Present från ukrainska säkerhetstjänsten SBU. Foto: Charlie Olofsson

Krassimir Yankov går in på sitt kontor och hämtar en slags statyett med form som en raket. Han berättar att alla fick sådana i present vid ett arrangemang hos SBU. ”Heroes never die” står det på den.
– Det är väldigt konstigt. Vi skojar om att det kanske sitter en mikrofon i den, säger han.

Under intervjun återkommer Krassimir Yankov och Maria Guryeva till hur viktigt det är att granska både separatisterna och den ukrainska armén.
– Det är så vi får förtroende, säger Maria Guryeva.

Amnesty Press har tidigare rapporterat om krigsbrotten som har begåtts av båda sidorna i konflikten. Civila bostadsområden har beskjutits och soldater har torterats och avrättats. I början av 2015 undertecknades ett fredsavtal men striderna har inte helt upphört. Maria Guryeva beskriver konflikten mellan den ukrainska regeringen och separatisterna som fryst.
– Det öppna våldet har minskat, men det finns fortfarande ingen politisk lösning, säger hon.

Maria Guryeva. Foto: Charlie Olofsson

Stämningen bland invånarna i de separatistkontrollerade områdena är paranoid och det finns fog för rädsla, menar Krassimir Yankov.
– Vi har fått rapporter om massarresteringar av personer som misstänks för spioneri och det förekommer att människor anges av grannar och bekanta, säger han.

För några månader sedan kom ett handskrivet brev till Amnestykontoret i Kiev där en mamma vädjade om hjälp för sin son, som har fängslats i Donetsk.
– Vi håller på att undersöka detaljerna i det fallet nu, säger Krassimir Yankov.

Inför sina intervjuer är han noga med säkerhetsinställningarna i telefonen och uppmärksam på omgivningen.
– Om jag misstänker att någon följer efter mig ställer jag in mötet, säger han.

Vid ett tillfälle, när han skulle träffa en person på ett kafé i Donetsk, dök plötsligt fyra personer upp från ingenstans och satte sig alldeles intill.
– Det var helt tomt på kaféet. De kunde ha satt sig var som helst. Det var för misstänkt, så vi pratade bara om fotboll.

Krassimir Yankov. Foto: Charlie Olofsson

Före sommaren hoppas Krassimir Yankov att han ska kunna åka tillbaka till Donetsk igen och återuppta kontakten med sina informanter där. För att komma in måste han ha ett särskilt tillstånd och ansökningsproceduren tar tid. Ibland vill separatistledningen visa sig samarbetsvillig och öppen mot det internationella samfundet. Ibland är det mer stängt, förklarar han:
– Om vi kommer in eller inte beror helt på hur vinden blåser när vi står vid spärren.

Charlie Olofsson

Bakgrund/konflikten i Ukraina

Efter omvälvningarna i Kiev där protesterna på Majdantorget i februari 2014 framtvingade ett maktskifte annekterade Ryssland i mars 2014 Krimhalvön.

I april 2014 utbröt oroligheter i östra Ukraina och ryskstödda separatister organiserade ”folkomröstningar” och under våren utropades Folkrepubliken Donetsk och Folkrepubliken Luhansk. Den ukrainska armén inledde så kallade anti-terroristoperationer och med stöd av paramilitära frikårer, där högerextrema och nazistiska grupper ingick, gjordes försök att återta kontrollen över östra Ukraina. Med ryskt stöd lyckades dock separatisterna slå tillbaka anfallen.

Under kriget anklagades bägge parter för urskillningslös beskjutning av civila mål, avrättningar, tortyr och kidnappningar. En rapport från FN-organet OHCHR beskrev den 3 mars 2016 situationen i separatistkontrollerade områden som en total avsaknad av rättssäkerhet och att rapporter om godtyckliga gripanden, tortyr och fängslanden utan kontakt med omvärlden fortsätter att komma.

Valerij Bolotov utropar självständigheten för Folkrepubliken Lugansk den 12 maj 2004. Foto: Wikipedia

Den 12 februari 2015 slöts ett avtal om vapenvila, kallat Minsk II, sedan Frankrike och Tyskland lagt fram en fredsplan. Avtalet undertecknades av Frankrike, Ryssland, Tyskland och Ukraina vid en ceremoni i Vitrysslands huvudstad Minsk.
Efter en sista separatistoffensiv för att inta Debaltseve avtog striderna och sedan i mars 2015 har vapenvilan i stort sett hållit även om sporadiska strider fortfarande förekommer. OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, övervakar med observatörer att vapenvilan efterlevs. När det gäller de politiska och humanitära delarna av Minsk II har endast små framsteg nåtts och konflikten i östra Ukraina betraktas idag som fryst.

Rester av flygplatsterminal i Luhansk. Foto: newsanna/wikipedia

Hur många som dött i kriget i Ukraina är oklart. FN uppskattade i juni 2015 att minst 6 400 personer hade dödats och nästan 16 000 skadats men FN reserverade sig för att antalet döda och skadade kan vara mycket högre. Omkring 1,2 miljoner beräknas ha flytt eller tvingats lämna sina hem. Den materiella förstörelsen har varit omfattande.

Ulf B Andersson

Läs mer om Ukraina från Amnesty International

Ukraine: Further information: Body of missing lawyer has been found (31 mars)

Ukraine Murder of lawyer a chilling blow to justice (25 mars)

Russia: Nadiya Savchenko must get a retrial after ‘deeply politicized’ guilty verdict (21 mars)

Ukraine: Crimea: Proposed closure of the Mejlis marks culmination of repressive measures against the Crimean Tatar community (17 mars)

Ukraine: Two years after Euromaydan: The prospect for justice is threatened (26 februari)

Ukraine: Communist Party ban decisive blow for freedom of speech in the country (17 december 2015)

Ukraine: Fate of captured Ukrainian officer unknown: Ivan Bezyazykov (20 oktober 2015)

Russia: Crimean activists sentenced after ‘fatally flawed’ military trial (25 augusti 2015)

Ukraine : Further Information : Police fail to protect Kyiv LGBTI Pride march (10 juni 2015)

Russia: Making troop deaths a secret ‘attacks freedom of expression’ (28 maj)