Så kan generalerna i Myanmar åtalas internationellt

Den 1 februari har det gått ett år sedan militären tog makten i Myanmar. FN kartlägger övergrepp och varnade den 6 november 2021 för att det kan handla om ”brott mot mänskligheten”. Skuggregeringen NUG är redo att ansluta Myanmar till Romstadgan och Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Vi ger också en historisk bakgrund till dagens händelser i Myanmar.

Reportage | 2022-01-27
Av: Axel Kronholm
Även publicerad i AmnestyPress #4/2021
Fredspalatset i Haag i Nederländerna är ICJ:s säte.

Fredspalatset i Haag i Nederländerna är ICJ:s säte. Foto: Ben Bender/Wikimedia

Sedan 2019 pågår rättsliga processer i såväl Internationella domstolen i Haag (ICJ) som i Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Fallet i ICJ, som väcktes av Gambia i november 2019, gäller anklagelser om folkmord på det muslimska rohingyafolket i Rakhine.

I väntan på att domstolen ska utreda själva skuldfrågan har ICJ ålagt Myanmar att bland annat vidta åtgärder för att skydda befolkningen från fortsatta övergrepp. Processen i ICJ påverkas inte av militärkuppen i sig, annat än att den nu fängslade Aung San Suu Kyi inte längre kommer att företräda Myanmar i förhandlingarna. Den 12 december 2019 framträdde Aung San Suu Kyi, som då var statskansler, i Haag och försvarade militärens agerande i Rakhine.

Myanmar har inte ratificerat Romstadgan som ligger till grund för Internationella brottmålsdomstolen ICC, men 2019 började domstolen ändå utreda övergrepp på rohingyerna, eftersom man ansåg att delar av brotten begåtts över gränsen inne i Bangladesh, som har ratificerat stadgan. I september 2020 förhördes, enligt medieuppgifter, två soldater från Myanmars armé av ICC i Haag. Soldaterna hade deserterat och vittnade om hur de följt order och deltagit i massmord och våldtäkter mot rohingyer.

I Myanmar fortsätter protesterna mot militärens kupp den 1 februari. Här en manifestation i Yangon 27 april 2021.

I Myanmar fortsätter protesterna mot militärens kupp den 1 februari. Här en manifestation i Yangon 27 april 2021. Foto: AP/TT

Enligt NUG har man själva dokumenterat över 400 allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter sedan militären grep makten den 1 februari i år och Aung Myo Min, minister för mänskliga rättigheter, säger till Radio Free Asia att man kommer att utkräva rättvisa i såväl egna som internationella domstolar.

– När Myanmar får möjlighet att bli medlem i ICC kommer vi att använda domstolen för att ställa förbrytarna inför rätta, säger han.

Skuggregeringen NUG har även signalerat att man är öppen för att låta ICC utreda övergreppen mot rohingyerna. Detta är en kursändring från den NLD-ledda regeringen som ansåg att det rörde sig om en intern angelägenhet i Myanmar. När Aung San Suu Kyi försvarade Myanmar mot anklagelser om folkmord i Haag argumenterade hon för att i den mån övergrepp hade begåtts mot rohingyerna skulle dessa hanteras av landets egna domstolar.

I ett uttalande från den 3 juni 2021 skrev emellertid skuggregeringen NUG, som är i behov av internationellt stöd, att man är öppen för att ge ICC jurisdiktion över brotten mot ”rohingyer och andra grupper”, och man förtydligade även att ”rohingyerna har rätt till medborgarskap enligt lagstiftning som står i linje med grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska federala principer.”

General Min Aung Hlaing övervakar den 27 mars den årliga militärparaden i  huvudstaden Naypyidaw för att fira Tatmadaw-dagen. De väpnade styrkornas dag firas för att uppmärksamma motståndet 1945 mot Japans ockupation.

General Min Aung Hlaing övervakar den 27 mars den årliga militärparaden i huvudstaden Naypyidaw för att fira Tatmadaw-dagen. De väpnade styrkornas dag firas för att uppmärksamma motståndet 1945 mot Japans ockupation. Foto: Myawaddy TV/AFP/TT

Organisationen Fortify Rights argumenterar i rapporten ”Ending Impunity in Myanmar” för att skuggregeringen redan nu skulle kunna ratificera Romstadgan för Myanmars räkning. ”Praxis antyder att regeringar med tillräckligt internationellt erkännande kan representera och agera å statens vägnar, även i situationer där regeringen inte har effektiv kontroll över ett territorium eller ett folk – som exempelvis i en kupp”, står det i rapporten, som kom den 19 augusti. Genom att ratificera Romstadgan skulle NUG alltså kunna ge domstolen rätt att utreda de brott som regimen anklagas för.

Enligt människorättsminister Aung Myo Min har NUG i ett brev till ICC gjort klart att de är redo att skriva under Romstadgan.

Brittis Edman, policychef på svenska Amnesty.

Brittis Edman, policychef på svenska Amnesty. Foto: Twitter

En annan möjlighet är att FN:s säkerhetsråd hänskjuter fallet till ICC. Enligt Brittis Edman, policychef på Amnesty Sverige, hade det varit det allra bästa alternativet:

– Då skulle ICC få full rätt att utreda alla de övergrepp som omfattas av Romstadgan. Men så länge säkerhetsrådet inte gör det så står vi där vi står idag. För omvärlden gäller det nu att fortsätta stödja FN:s utredare och den fortsatta insamlingen av bevismaterial.

FN-utredare, som granskar bevis för militärens agerande sedan kuppen, sade den 6 november 2021 att säkerhetsstyrkornas ”utbredda och systematiska attacker mot civila” kan utgöra ”brott mot mänskligheten”.

En inhemsk organisation som har varit central i att dokumentera övergreppen under kuppen är Assistance Association for Political Prisoners, AAPP. De började dokumentera politiska fångar och förhållandena i fängelserna redan år 2000, och har sedan kuppen tidigare i år publicerat dagliga uppdateringar över antalet dödade och fängslade.

– Vi har en rigorös process för att verifiera statistiken, som bland annat används av olika FN-organ. Vi använder vårt nätverk inom Burma för att bekräfta varje enskilt fall, säger en talesperson för AAPP till Amnesty Press.

Enligt AAPP är det av största vikt att militärerna ställs inför rätta för sina brott. Kuppen och tidigare övergrepp har möjliggjorts av en känsla av straffrihet, menar de.

– Över 100 politiska fångar har torterats till döds sedan kuppen. Generalerna tror att de kan göra vad de vill eftersom det internationella samfundet misslyckas med att hålla dem ansvariga. Så länge inget görs för att motverka den här straffriheten kommer militärjuntan att fortsätta begå övergrepp på civila, påpekar talespersonen.

Flygbild över en förstörd by i Rakhine i september 2017.

Flygbild över en förstörd by i Rakhine i september 2017. Foto: Voa/Wikimedia

Brittis Edman på Amnesty Sverige, håller med:

– Straffriheten syresätter fortsatta övergrepp. Människorna i Myanmar har redan betalat ett fruktansvärt högt pris i form av död, flykt och fängslanden, för att den fått fortgå i årtionden.

Axel Kronholm
[email protected]

NUG

Den 16 april bildades National Unity Government, en underjordisk skuggregering, av bland annat parlamentariker som avsattes vid kuppen. NUG arbetar för att erkännas som Myanmars legitima regering. NUG har också bildat People's Defence Force, PDF, för att i uppror störta militärjuntan. Både NUG och PDF ses som terroristorganisationer av regimen.

Läs också

Myanmar i juntans grepp (26 januari 2022)

Konflikterna i Myanmar har pågått sedan 1948. Periodiska vapenvilor har inte följts av politiska lösningar och i Kachin, Shan, Kayah (Karenni), Kayin (Karen) och Rakhine finns rörelser som kräver självstyre eller självständighet. I Chin rapporteras om strider sedan kuppen 1 februari 2021.

Konflikterna i Myanmar har pågått sedan 1948. Periodiska vapenvilor har inte följts av politiska lösningar och i Kachin, Shan, Kayah (Karenni), Kayin (Karen) och Rakhine finns rörelser som kräver självstyre eller självständighet. I Chin rapporteras om strider sedan kuppen 1 februari 2021. Foto: Grafik: Lotta Lundin

Årtionden av militärstyre - Historiska nedslag i Myanmar (Burma)

Sedan Myanmar (Burma) blev självständigt 1948 har militären haft makten den större delen av tiden. Förhoppningarna efter valet 2015, då Aung San Suu Kyi blev statskansler, har nu ersatts av dystra framtidsprognoser sedan militären åter tog makten 1 februari.

Text: Ulf B Andersson

1947 Inför det brittiska uttåget från Burma hålls en konferens i Panglong för att hålla samman landets många etniska grupper. General Aung Sans parti ”Anti-Fascist People's Freedom League”, AFPFL, vinner valet i april som bojkottas av oppositionspartier. Den 19 juli mördas Aung San och åtta andra personer vid en attack mot ett regeringssammanträde.

1948 Den 4 januari blir Burma självständigt. Olika etniska grupper och kommunistgrupper som CPB inleder väpnat uppror.

Militären kontrollerar gatorna i Rangoon (Yangon) två dagar efter kuppen 1962.

Militären kontrollerar gatorna i Rangoon (Yangon) två dagar efter kuppen 1962. Foto: Yangon Heritage Trust/Wikimedia

1962 Efter år av politisk oro genomför general Ne Win en militärkupp. Han styr landet till 1988 och Burma Socialist Programme Party, BSPP, det socialistiska programpartiet, blir enda tillåtna partiet och leder den ”burmesiska vägen till socialism”. Ekonomin nationaliseras och landet blir isolerat med ekonomisk stagnation som följd.

Militärens kupp 1962 var oblodig. Här förstasidan i burmesiska The Guardian.

Militärens kupp 1962 var oblodig. Här förstasidan i burmesiska The Guardian. Foto: Renaud Egreteau

1982 En ny lag gör att de flesta rohingyer berövas sitt medborgarskap i Burma och därmed förlorar många rättigheter.

1988 Studentprotester pågår under året och BSPP håller i juli en extrakongress där Ne Win avgår. Den 8 augusti hålls stora demonstrationer för demokrati och en generalstrejk inleds. Protesterna blir snart landsomfattande. Den 26 augusti framträder Aung San Suu Kyi, dotter till Aung San, inför en halv miljon människor vid Shwedagon-pagoden i Rangoon. Den 16 september tar militären tillbaka makten, nu under ledning av general Saw Maung. Enligt officiella siffror dödas 95 personer när proteströrelsen krossas, oppositionen talar om tusentals döda.

Protest i Rangoon 1988.

Protest i Rangoon 1988. Foto: BADA/Wikimedia

1989 Militärregimen byter landets namn från Burma till Myanmar. Oppositionen fortsätter använda namnet Burma.

1990 Den 27 maj tillåter militären flerpartival. 93 partier ställer upp och NLD, nationella demokratiförbundet, vinner en storseger med 392 av 492 mandat. Militären vägrar erkänna resultatet och många oppositionspolitiker grips. NLD:s ledare, Aung San Suu Kyi, kommer tillbringa 15 av de kommande 21 åren i husarrest.

1991 Aung San Suu Kyi tilldelas Nobels fredspris för sin icke-våldskamp för demokrati och mänskliga rättigheter.

2007 Prishöjningar på bränsle leder till stora protester mot regimen som kulminerar under september. Buddistiska munkar spelar en framträdande roll och protestvågen kallas ofta ”Saffransrevolutionen”. Den 26 september slår militären tillbaka och går in i kloster och inleder massarresteringar. Fortsatta protester slås ned med våld.

SAFFRANSREVOLUTIONEN. Ett demonstrationståg i september 2007 med Shwedagon-pagoden Rangoon i bakgrunden.

SAFFRANSREVOLUTIONEN. Ett demonstrationståg i september 2007 med Shwedagon-pagoden Rangoon i bakgrunden. Foto: racoles/Wikimedia

2010 Den 13 november friges Aung San Suu Kyi från husarresten. Förhandlingar inleds med militärregimen och en civil regering tillträder under 2011.

2012 NLD ställer upp i fyllnadsvalen till parlamentet och vinner 43 av 45 mandat.

2015 8 november hålls fria val. NLD vinner en storseger med drygt 57 procent av rösterna. Aung San Suu Kyi blir statskansler då konstitutionen inte tillåter att hon blir president, då hennes framlidne make liksom hennes barn är utländska medborgare. Generalerna har före valet bestämt att 25 procent av platserna i parlamentet i förväg reserveras för personer utsedda av militären.

2016 NLD och Aung San Suu Kyi försöker få igång en fredsprocess mellan regeringen och väpnade etniska grupper, kallad Panglong II, efter konferensen 1947. Förhandlingar pågår fram till 2020 men resultatet är begränsat då de viktigaste väpnade grupperna inte deltar.

Vallokal i november 2015 när fria val hölls.

Vallokal i november 2015 när fria val hölls. Foto: Phyo WP/Wikimedia

2017 Efter attacker från ARSA, en väpnad grupp bland rohingyer, inleder armén i augusti en massfördrivning. På kort tid tvingas över 700 000 rohingyer lämna Rakhine och hamnar i flyktingläger i Bangladesh där det sedan tidigare finns omkring 200 000 rohingyer. FN-utredare anser 2018 att morden, våldtäkterna och fördrivningen ska utredas som folkmord.

2019 Gambia anmäler Myanmar till ICJ, Internationella domstolen, i Haag för brott mot folkmordskonventionen. Aung San Suu Kyi framträder inför ICJ den 12 december och försvarar Myanmars agerande.
Den 14 november beslutar Internationella brottmålsdomstolen, ICC, att brott mot rohingyer som har begåtts av Myanmars armé inne i Bangladesh ska undersökas.

2020 Den 8 november hålls val. NLD vinner återigen stort medan militärpartiet USDP går tillbaka.

2021 Den 1 februari tar general Min Aung Hlaing makten under förevändning av påstått fusk i valet 2020. Aung San Suu Kyi sätts i husarrest och åtal förbereds för bland annat ekonomiska brott och valfusk.

General Aung San skriver under Panglong-avtalet i februari 1947.

General Aung San skriver under Panglong-avtalet i februari 1947. Foto: Okänd/Wikimedia

Radiotips

I UR:s Bildningsbyrån – tänka mot strömmen berättar Axel Kronholm och Bertil Lintner om Aung Sun, landsfadern som mördades 1947.

Aung San Suu Kyi – Frihetskämpen med glorian på sned” är rubriken för ett program i P3 ID där det berättas om fredspristagaren som symboliserade kampen för demokrati och sedan anklagades för att ha blundat för folkmord.

Foto: Historiska media

Lästips

Bertil Lintners ”Burmas historia” (Historiska Media) kom år 2014 och ger en bred historisk bakgrund. Här en recension i Amnesty Press.

Läs mer om Myanmar från Amnesty Press

Myanmar i juntans grepp (26 januari 2022)

MRDAGARNA 2021: Facebook stäms av rohingyer (9 december 2021)

”FN:s generalsekreterare borde åka till Myanmar” (5 maj 2021)

Myanmar: ”Gripna journalister måste släppas fria” (23 mars 2021)

Demonstranter i Myanmar vädjar om internationellt stöd (3 mars 2021)

Övergreppen fortsätter i Myanmar (24 februari 2021)

Rohingyabarn i läger drömmer om att få gå i skolan (31 augusti 2020)

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Myanmar: Internationella domstolen kräver skydd för rohingyer (6 mars 2020)

Aung San Suu Kyi reser till Haag (10 december 2019)

Militären i Myanmar anklagas (19 juni 2019)

Myanmar: Unesco-pris för Rakhine-bevakning (19 juni 2019)

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord (7 december 2018)

Omöjligt för rohingyer att återvända till Myanmar enligt FN-experter (29 oktober 2018)

”Vi kan inte vänta” – krav på snabba åtgärder mot Myanmar (5 september 2018)

Rohingyakrisen fortsätter – trots internationellt stöd (26 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Det är det värsta jag har sett” (6 juli 2018)

Den etniska rensningen av rohingyer fortsätter i Burma (19 mars 2018)

Kachinstaten, Burma: Jenny Hedström forskar om kvinnors roll i väpnade konflikter (6 mars 2018 – även i nummer 1/2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

Lägren i Bangladesh: Hårdnande konkurrens för långvariga rohingya-flyktingar (22 december 2017)

Amnesty anklagar: “Rohingyerna utsätts för apartheid, Rakhine-staten är en brottsplats” (28 november 2017)

Amnestyrapport: ”Apartheid i Rakhine” (21 november 2017)

Burma: Rohingya-krisen väcker rädsla hos muslimer i Mandalay (29 oktober 2017)

Religiösa spänningar sprider sig i Burma (28 oktober 2017)

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp (13 oktober 2017)

Aung San Suu Kyis sista chans (27 september 2017)

På flykt undan terrorn i Burma (9 september 2017)

Fortsatta fängslanden och trakasserier mot journalister i Burma (26 juli 2017)

FN ska utreda övergrepp mot rohingyas – Indien och Kina tar avstånd (31 mars 2017)

Burma: FN oroas över upptrappat våld mot folkgruppen rohingya (10 februari 2017)

Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh (7 december 2016)

Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet” (30 november 2016 – också i nummer 4/2016)

Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)

Bertil Lintners bok ger nya insikter om Burma (8 september 2014)

ALMEDALEN: Är Burma verkligen på väg mot fred och demokrati? (1 juli 2014)

”Vi kan förlåta men inte glömma” (30 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Stående ovationer för en av Burmas frigivna fångar (13 maj 2014)

Tomás Ojea Quintana: ”Militärens tid är förbi i Burma” (4 maj 2014)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)

Burmas väg mot demokrati (5 mars 2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)

Nu vågar hbtq-personer komma ut i Burma (10 oktober 2013)

Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010) Skakande filmdokument från Burma hösten 2007 (13 mars 2009)

Tvångsarbete i Burmas armé (28 december 2007)

Amnesty kräver vapenembargo (15 november 2007)

Burma får inte bli bortglömt igen (15 november 2007)

Volontär i diktaturen (11 oktober 2007)

En tyst timme för Burma (8 oktober 2007)

Manifestation för Burmas folk (28 september 2007)

I Burma fortsätter slavarbetet (4 mars 2004)

Reportage | 2022-01-27
Av: Axel Kronholm
Även publicerad i AmnestyPress #4/2021