BALTICPRIDE2019: Rekordstort antal deltagare i Vilnius

Mellan 7 000 och 10 000 personer tågade genom Vilnius under Baltic Pride under lördagen. Antalet deltagare gör årets upplaga av de baltiska staternas gemensamma Pride till en av de största någonsin. – Jag är så stolt, säger Vladimir Simonko, vd för arrangerande LGL.

reportage | 2019-06-09
Av: Arvid Jurjaks

Foto: Åsa Wallin

Siffrorna var under lördagskvällen ännu preliminära. Och från polisen på plats varierade uppgifterna mellan 7 000 och 10 000 personer. Arrangerande LGL, Litauens största hbtq-organisation, tvekade inte med att kalla årets Baltic Pride för en succé.

– Jag hade inte vågat tro att det skulle bli så här stort. Jag är så stolt. Det här är en tydlig signal till våra politiker att det är dags för en förändring när det gäller hbtq-rättigheter i Litauen, säger Vladimir Simonko, vd för LGL.

Vid lunchtid på lördagen samlades stora delar av den baltiska hbtq-rörelsen och deras allierade vid Bernadineparken i centrala Vilnius för att tåga den relativt korta sträckan till Lukiskitorget knappt två kilometer bort.

– Det är mycket som har gått framåt de senaste åren i Litauen. Personligen upplever jag inget hat eller någon diskriminering. Men vi har mycket kvar att göra, säger Ausra Karklyte, 32, som väntar tillsammans med sina vänner, Vainius Volungevicius, 29, och Ignas Bautrenas, 33, på att tåget ska sätta igång.

Baltic Pride i Vilnius blev en stor framgång när tusentals deltagare gick genom staden. Foto: Åsa Wallin

Ausra Karklyte nämner bland annat kravet om könsneutral partnerskapslag, rätten till samkönat äktenskap, samt möjligheten till så kallad närståendeadoption.

– Jag hoppas det här kan bidra till ett skifte i den allmänna opinionen som slutligen leder till politisk förändring, säger Vainius Volungevicius.

– Jag är en lyckligt gift snubbe med en dotter på väg. Jag tycker alla ska få samma förutsättningar som jag har fått, säger Ignas Bautrenas.

Det viftades med regnbågsflaggor i den varma junisolen när tåget begav sig av under ett högt jubel. Längs en stenmur satt Kawehi Namahoe och Tyshia Chandler från Hawaii tillsammans med Linda Tambunga och Rasa Hollenderyte från Kalifornien.

– Vi åkte till Litauen för Pride, säger Kawehi Namahoe, som är gift med Tyshia Chandler sedan flera år tillbaka.

Årets Prideparad i Vilnius kunde genomföras utan incidenter. Foto: Åsa Wallin

Även Linda Tambunga och Rasa Hollenderyte, som har varit ett par i 14 år, gifte sig så fort USA tillät samkönade äktenskap 2015.

– I USA tar vi våra rättigheter för givet. Vi är lyckligt lottade. Det är en annan sak här där ett Pride som detta verkligen handlar om att kämpa för lika rättigheter, säger Rasa Hollenderyte, som har rötter i Litauen.

Baltic Prides historia är kantad av motdemonstrationer, sabotage och poliser i kravallutrustning. Men de senaste årets upplagor har gått allt lugnare till och med allt större uppslutning. Under lördagen i Vilnius var stämningen fredlig och det fåtalet poliser som följde tåget var klädda i vanliga uniformer. Enligt LGL ska det heller inte ha förekommit några incidenter.

De få motdemonstranter som fanns på plats protesterade fredligt. Foto: Åsa Wallin

Ett fåtal motdemonstranter delade ut flyers med bibelcitat. Och från en upphöjd gräsplätt följdes paraden av tre unga män med homofoba budskap på en skylt, signerad den amerikanska vit makt-rörelsen Vanguard America.

– Inga frågor, säger en av männen när Amnesty Press går fram till dem.

Hans vän viftar med handen som en gest åt oss att lämna platsen. En ensam polis övervakar avvaktande situationen.

– Förstått? väser mannen vid skylten och upprepar gesten.

Thomas Viskondas, klädd i kamouflagemönstrad kjol, var en av dem som tog selfies framför den lilla gruppen av högerextremister.

– Vi lever i en demokrati. De har också rätt att säga sin åsikt, säger han och fortsätter:

– Jag var med under det första Pride-evenemanget i Vilnius 2010. Det är så mycket som har förändrats sedan dess. Men den största utmaningen för HBTQ-rörelsen i landet är att detta är en bubbla. I resten av landet ser det helt annorlunda ut.

De tre baltiska staterna, Estland, Lettland och Litauen ligger på plats 22, 39 respektive 32 på organisationen ILGA Europes senaste mätning över hur hbtq-rättigheter efterlevs i Europa. Ländernas gemensamma historia av Sovjetockupation fram till 1990 gör att länderna släpar efter i utvecklingen jämfört med sina nordiska grannländer.

Sommarvärme och kärlek på Baltic Pride. Foto: Åsa Wallin

Det var i alla fall Eve Tureviciutes analys.

– Under Sovjetockupationen var allt annat än heterosexualitet tabu. Det tar tid att ändra människor inställning. Särskilt den äldre generationen, säger hon.

Eve Tureviciutes var tidigare aktiv i LGL och var med och arrangerade det första Baltic Pride i landet 2010.

– Det har varit en fantastisk utveckling sedan dess. Titta, jag får gåshud, säger hon och visar upp sina knottriga armar.

Foto: Åsa Wallin

Evelyne Paradis är vd för ILGA Europe, som också deltog med en liten delegation i lördagens tåg.

– Vi är här för att stödja ett av de Pride i EU som behöver mest stöd. Om man ser på vår ranking är det här en del av Europa där det finns mest att göra. Vi ser hur viktigt det är att arrangera Pride för att visa att stödet från allmänheten växer, säger Evelyne Paradis.

Hur skulle du sammanfatta läget för hbtq-rättigheter över hela Europa just nu?

– Den senaste mätningen som vi publicerade i maj är den första på tio år där länder verkligen förlorar poäng. Lagstiftning som har funnits har tagits bort. Något som skett i bland annat Bulgarien och Polen.

På vilket område ser du att det ändå görs framsteg?

– Erkännandet av rättigheter för transpersoner och intersexuella är ett område som går framåt. Många länder fortsätter att klättra genom att införa flera lagar som tillvaratar rättigheterna för de här grupperna.

Vilken är din allmänna känsla när ni gör era mätningar?

– Det här året blev vi oroliga. Generellt sett brukar vi vara optimistiska. Och om jag jämför det här med det första pridet i Vilnius 2010 är det lätt att fortsätta vara optimistisk. Men det finns en verklig oro för att saker kan förändras till det negativa väldigt snabbt, säger Evelyne Paradis.

Deltagare kom också från länder långtifrån Litauen. Foto: Åsa Wallin

Årets upplaga av Baltic Pride är den första med ett flertal stora företag som sponsorer. Bland annat medverkade Swedbank, Barclays och Moody's. Något som inte uppskattades av alla i tåget. Bakom en skylt med ordet ”Sweatbank” och ett sarkastiskt budskap om pengatvätt tågade bland annat den vänsterpolitiska grupperingen May 1 Labour Union.

– Swedbanks deltagande är en form av pinkwash för ett företag som bedrivit massiv pengatvätt. Vi är här för att förstöra festen. Vi är här för att protestera istället för att fira, säger Simonas Svegzda.

Från LGL:s sida har däremot näringslivets deltagande under veckan uttryckts som en seger.

– Näringslivet är på vår sida. Nu frågar vi oss var politikerna är, säger Vladimir Simonko från LGL.

Vladimir Simonko från arrangerande LGL var stolt och glad. Foto: Åsa Wallin

Gintautas Paluckas, partiledare för litauiska Socialdemokraterna, var en av få som ändå syntes under festligheterna, klädd i rosarutig skjorta, jeans och sneakers med rosa detaljer.

– Jag är här för att uttrycka min solidaritet med mina vänner och bekanta som är födda lite annorlunda. Jag vill att de ska ha samma rättigheter som jag har, säger Gintautas Paluckas, vars parti enbart har åtta av de 141 platserna i det litauiska parlamentet.

– Jag vill införa en könsneutral partnerskapslag, och därigenom se till att hbtq-personer får lika sociala och ekonomiska rättigheter som resten av samhället. Nu har vi ett samhälle som går i olika takt. Vissa har fler rättigheter än andra. Det är i grunden fel, säger Gintautas Paluckas.

Hur ser stödet ut för de här frågorna i parlamentet?

– Vi hade ett initiativ nyligen för att neutrala partnerskap. Det fick inte tillräckligt med röster. Nästa gång har vi kanske bättre tur. Nästa val till parlamentet är 2020.

Text: Arvid Jurjaks
[email protected]
Foto: Åsa Wallin
[email protected]

Amnesty Press på Baltic Pride 2019

BALTICPRIDE2019: Långt kvar till jämställdhet för transpersoner i Litauen (9 juni 2019)

BALTICPRIDE2019: ”Den här lagen är en skam för Litauen” (8 juni 2019)

Läs mer om Baltic Pride från Amnesty Press

Vilnius, Litauen

BALTICPRIDE2016: En historisk regnbågsdag i Vilnius (19 juni 2016)

BALTICPRIDE2016: ”Rädslan ska inte segra” var budskapet på Pridekonferens i Vilnius (18 juni 2016)

Baltic Pride i Vilnius – bifall och hat sida vid sida (2 augusti 2013)

”Ni är en skam för samhället. Håll er borta från våra barn” -Historiskt Pride trotsade homohatet i Litauen (11 maj 2010)

Tallinn, Estland

BALTICPRIDE2017: ”Partnerskapslagens dåliga rykte är överdrivet” (9 juli 2017)