Estland: Nu en hbtq-pionjär i det tidigare Sovjetunionen

Estland är den första tidigare sovjetrepublik som legaliserar samkönade partnerskap. Men motståndet mot lagen har varit både starkt och högljutt. Det är fortfarande osäkert om den kan träda i kraft som planerat.

reportage | 2015-08-25
Av: Jennie Aquilonius
Den 9 oktober 2014 röstade parlamentet i Estland med knapp majoritet för partnerskapslagen.

Den 9 oktober 2014 röstade parlamentet i Estland med knapp majoritet för partnerskapslagen. Foto: Egil - Own work. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Commons

Studenten A A, 24, fylldes ibland av obehag under de stora demonstrationerna mot den könsneutrala partnerskapslagen i höstas. På vägen till konstakademin i Estlands huvudstad Tallinn var han tvungen att passera Toompea-slottet nära parlamentet där protesterna hölls. Här predikades att det är dåligt att vara gay, att homosexualitet går att bota och att partnerskapslagen hotar familjetraditionerna.

– Jag förstår inte var allt hat kommer ifrån. Vi är bara människor och har rättigheter, men vissa hatar oss utan anledning, säger A A där han sitter i en röd soffa på hbtq-centret OMA.

Han är lång och bredaxlad. Lugn. Rödblont skägg. Blonda ögonfransar som skiftar över i vitt på vänster öga.

– Jag tror att de uttrycker sin rädsla för det okända, det är samma sak med det nya heta ämnet i Estland, flyktingar, det är samma personer som är emot partnerskapslagen som är emot dem, säger han.

I Tallinn blandas bankernas skyskrapor med gamla sovjetiska betonghus och den gamla stadens byggnader från 1100-talet. Under sovjettiden var homosexualitet förbjudet, men 23 år efter Estlands självständighet röstade Riigikogu, parlamentet, igenom lagen om könsneutralt partnerskap med 40 röster mot 38. Lagen ger samkönade par liknande rättigheter som heterosexuella par. Men homosexuella par får dock inte möjlighet att adoptera, med undantag om de båda är infertila. Den ena parten kan dock adoptera den andras biologiska barn.

 Helen Talalaev är ordförande för hbtq-organisationen Eesti LGBT Ühing.

Helen Talalaev är ordförande för hbtq-organisationen Eesti LGBT Ühing. Foto: Alexander Donka

Helen Talalaev, ordförande för hbtq-organisationen Eesti LGBT Ühing, tror att det finns flera orsaker till att Estland blev först bland de gamla sovjetstaterna att legalisera samkönade partnerskap. Som att Estland ser upp till de nordiska länderna och vill bli ett framgångsrikt, digitalt avancerat land. Det är också ett av de minst religiösa länderna i världen. Den 9 oktober 2014 var Helen Talalaev och Eesti LGBT Ühing i parlamentet när lagen röstades igenom.

– Vi hoppade, klappade och skrattade. Alla var lyckliga och stolta. Jag tror också att många politiker kände att de hade gjort något som spelar stor roll, säger hon.

Motståndet har varit starkt. Enligt en opinionsmätning som gjorts på uppdrag av det statliga radio- och tv-bolaget ERR var 58 procent av befolkningen emot lagförslaget. Det är särskilt den konservativa organisationen Stiftelsen för skydd av familj och tradition som har drivit motkampanjer. ERR skriver att de år 2013 lämnade in en protestlista till regeringen med över 38 000 namn.

Organisationens ledare, Varro Vooglaid, har avböjt att ställa upp för intervju i Amnesty Press. När lagen röstades igenom sade han till The Wall Street Journal att lagen gjorde ”en fars av demokratin” och att den ”förvränger familjen, äktenskapet och samhällets grundläggande värderingar”.

Helen Talalaev från Eesti LGBT Ühing menar att det finns en enkel förklaring till att lagen kunde röstas igenom just under hösten:

– Förra våren kollapsade koalitionen mellan de två konservativa partier som blockerat lagen i flera år. En ny koalition mellan Reformpartiet och Socialdemokraterna formades. Det gjorde det möjligt för oss att börja jobba.

Tillsammans med andra hbtq-organsiationer arbetade Eesti LGBT Ühing för att lagen skulle gå igenom. Även grupper utanför hbtq-rörelsen tog initiativ. En grupp fick till exempel folk att skicka blommor till parlamentet dagen då beslutet skulle fattas.

– Det låg tusentals blommor utanför parlamentet. Det var en stark bild, säger Helen Talalaev.

Hon menar att lagen gör samhället mer jämlikt. Men slaget är inte helt vunnet än. Lagen ska träda i kraft 2016 och måste implementeras. Det behövs ändringar i andra lagar och förordningar för att den ska gälla fullt ut.

– Vi hade val i våras och det har kommit in fler konservativa röster i parlamentet. Vi vet inte hur det går, men jag är optimistisk. Det finns många politiker, aktivister och ideella organisationer som känner starkt för lagen och kommer att göra allt för att den ska gå igenom, fortsätter hon.

På den röda soffan på OMA-centret berättar A A att han delvis är ute ur garderoben. Familj och vänner vet och ger honom energi. Men han går inte ”runt och svingar en Prideflagga på stan” utan försöker ligga lågt:

– Jag är rädd för reaktionerna. Vill inte bli mobbad eller få problem. Snart har jag pluggat färdigt och vet inte vem som kan bli min chef i framtiden, om min sexualitet kan sätta stopp för mig.

Men han håller öppet sin pojkväns hand i Gamla stan, något som får reaktioner, både arga blickar och applåder. A A ser road ut när han berättar om ett tillfälle då han kysste en man offentligt. Snabbt dök några rysktalande män upp.

– De sa att det inte var normalt och att vi inte skulle göra så. Jag försökte att inte provocera dem men sade samtidigt att vi visst fick kyssas och att jag skulle ringa polisen om de blev hotfulla eller våldsamma. Till slut skakade vi hand och gick åt olika håll.

Text: Jennie Aquilonius
[email protected]
Foto: Alexander Donka
www.donka.se

Bakgrund/ Sambolagen
Den 9 oktober 2014 röstade det estniska parlamentet igenom sambolagen. 40 parlamentsledamöter röstade för, 38 emot, tio lade ner sina röster och 13 var frånvarande. Presidenten Toomas Hendrik Ilves skrev under den samma dag.

Helen Talalaev berättar om lyckan den 9 oktober 2014.

Helen Talalaev berättar om lyckan den 9 oktober 2014. Foto: Alexander Donka

Enligt lagen kan samboende par oavsett kön registrera sitt partnerskap och få samma ekonomiska förmåner som gifta heterosexuella par. Äktenskap är fortfarande förbehållet heterosexuella par. Personer i registrerade par får möjlighet att adoptera varandras biologiska barn eller barn som adopterats före partnerskapet. Infertila par kan också få rätt att adoptera.

Tanken är att lagen ska träda i kraft år 2016 efter att viss implementeringslagstiftning genomförts, den kräver dock att 51 av de 101 parlamentsledamöterna röstar för.

reportage | 2015-08-25
Av: Jennie Aquilonius