Övergreppen fortsätter i Myanmar
Juntan i Myanmar anklagas för mängder av övergrepp i efterspelet till militärkuppen den 1 februari. Aktivisten Yasmin Ullah säger att de som protesterar mot kuppen nu utsätts för samma metoder som sedan länge använts mot landets rohingyer.
reportage | 2021-02-24 Av: IPS/New Delhi |
Militärpatrull efter kuppen. Foto: KMK/Myanmar/Wikimedia
– Vi rohingyer är uppvuxna med trakasserier och rädsla för militär och myndigheter, eftersom det är en taktik vi alltid har varit utsatta för. Det är samma metoder som nu används mot dem som protesterar – psykologisk krigföring, nattliga razzior, beskjutningar, godtyckliga gripanden, begränsad rörelsefrihet, säger rohingya-aktivisten Yasmin Ullah till nyhetsbyrån IPS.
Efter att militären den 1 februari övertog makten från landets valda regering greps ett stort antal politiker, däribland Myanmars civila ledare Aung San Suu Kyi. Juntan utlyste sedan undantagstillstånd i ett år framåt och meddelade att arméchefen Min Aung Hlaing tog över styret.
De soldater som har skickats ut på landets gator och de utegångsförbud som införts har inte kunnat hindra många tiotusentals människor från att bege sig ut för att protestera mot kuppen. Mängder av människor har dessutom inlett en kampanj av civil olydnad. Den 22 februari genomfördes en generalstrejk med stor uppslutning.
Samtidigt uppger Radio Free Asia att ett stort antal företrädare för civila organisationer och intellektuella har gripits av militären. Enligt organisationen Assistance Association for Political Prisoners hade den 23 februari minst 696 personer gripits, främst i samband med nattliga razzior.
Minst tre demonstranter har dödats av militären och landets minoritetsgrupper befarar att militärens maktövertagande ska leda till att de utsätts för förnyat våld.
Protest den 9 februari i Myanmars största stad Rangoon (Yangon) mot militärkuppen. Foto: VOA Burmese/Wikimedia
FN:s generalsekreterare António Guterres har fördömt militärens övervåld mot demonstranter och uppmanat till en återgång till civilt styre, i enlighet med resultatet av det val som hölls i november 2020. Det var ett val som vanns stort av Aung San Suu Kyis parti NLD med 61,6 procent medan militärens parti USDP bara fick 3,1 procent. Militären är dock garanterade 25 procent av platserna i parlamentet.
Aung San Suu Kyi får Sacharovpriset i Europaparlamentet 2013. Efter 2015 blev hon statskansler. Hon greps den 1 februari. Foto: Claude TRUONG-NGOC/Wikimedia
Samtidigt har vittnen i staden Mandalay rapporterat om att de på gatorna har sett soldater från samma infanteridivision som ledde den statliga våldsvågen mot minoritetsgruppen rohingya i delstaten Rakhine 2017. Detta i samband med att två demonstranter dödades i staden den 20 februari.
Uppgifterna fick FN:s särskilda sändebud för Myanmar, Tom Andrews, att reagera starkt, då han via Twitter varnade för ”en farlig upptrappning av juntan i vad som framstår att vara ett krig mot Myanmars befolkning”.
Yasmin Ullah menar att utvecklingen i landet dock var oroande redan innan kuppen, eftersom Aung San Suu Kyi vägrat att fördöma militärens grova övergrepp mot rohingyerna. I stället reste Aung San Suu Kyi i slutet av 2019 till Internationella domstolen i Haag för att förneka att militären begick folkmord mot den muslimska minoriteten i samband med våldsvågen i Rakhine.
– Bara tanken på att hon försvarade militären säger allt om vem hon är som person och var hon står i fråga om den demokratiska övergången i Myanmar, säger Yasmin Ullah.
Hon menar att militärens maktövertagande för många myanmarier är en plågsam påminnelse om bristen på demokratisk utveckling i landet, som styrts av militären under flera decennier. Men nu har många fått nog, menar hon:
– Folk har gått ut på gatorna eftersom de ser detta som deras sista chans – människor vill inte längre leva i en kultur av straffrihet där militären aldrig ställs till svars.
Min Aung Hlaing, chef för de väpnade styrkorna Tatmadaw, tog makten den 1 februari. Foto: Mil.ru/Wikimedia
USA har infört nya sanktioner mot Myanmars militär efter kuppen och nyligen godkände även EU sanktioner riktade mot landets väpnade styrkor och deras ekonomiska intressen. EU:s utrikeschef Joseph Borrell har uppmanat säkerhetsstyrkorna att ”omedelbart stoppa våldet mot civila”.
Flera människorättsorganisationer fördömer de människorättsbrott som begåtts efter statskuppen. Samtidigt påpekar Sherine Tadros vid Amnesty International att det som nu sker i landet inte kom helt plötsligt:
– Man kan inte låta förövare av grova brott mot internationella lagar gå fria, och sedan bli förvånad när de begår nya människorättsbrott, säger hon.
Yasmin Ullah menar att det som på sikt måste ske i Myanmar är att militären helt fråntas sina maktbefogenheter.
– Ingen demokrati är möjlig innan detta har skett, säger hon.
IPS/New Delhi
Läs mer om Myanmar från Amnesty Press
Rohingyabarn i läger drömmer om att få gå i skolan (31 augusti 2020)
Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)
Myanmar: Internationella domstolen kräver skydd för rohingyer (6 mars 2020)
Aung San Suu Kyi reser till Haag (10 december 2019)
Militären i Myanmar anklagas (19 juni 2019)
Myanmar: Unesco-pris för Rakhine-bevakning (19 juni 2019)
FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord (7 december 2018)
Omöjligt för rohingyer att återvända till Myanmar enligt FN-experter (29 oktober 2018)
”Vi kan inte vänta” – krav på snabba åtgärder mot Myanmar (5 september 2018)
Rohingyakrisen fortsätter – trots internationellt stöd (26 juli 2018)
ALMEDALEN2018: ”Det är det värsta jag har sett” (6 juli 2018)
Den etniska rensningen av rohingyer fortsätter i Burma (19 mars 2018)
Kachinstaten, Burma: Jenny Hedström forskar om kvinnors roll i väpnade konflikter (6 mars 2018 – även i nummer 1/2018)
Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)
Lägren i Bangladesh: Hårdnande konkurrens för långvariga rohingya-flyktingar (22 december 2017)
Amnesty anklagar: “Rohingyerna utsätts för apartheid, Rakhine-staten är en brottsplats” (28 november 2017)
Amnestyrapport: ”Apartheid i Rakhine” (21 november 2017)
Burma: Rohingya-krisen väcker rädsla hos muslimer i Mandalay (29 oktober 2017)
Religiösa spänningar sprider sig i Burma (28 oktober 2017)
Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp (13 oktober 2017)
Aung San Suu Kyis sista chans (27 september 2017)
På flykt undan terrorn i Burma (9 september 2017)
Fortsatta fängslanden och trakasserier mot journalister i Burma (26 juli 2017)
FN ska utreda övergrepp mot rohingyas – Indien och Kina tar avstånd (31 mars 2017)
Burma: FN oroas över upptrappat våld mot folkgruppen rohingya (10 februari 2017)
Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh (7 december 2016)
Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet” (30 november 2016 – också i nummer 4/2016)
Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)
Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)
BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)
Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)
MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)
Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)
Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)
De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010)
reportage | 2021-02-24 Av: IPS/New Delhi |