Militären i Myanmar anklagas

Amnesty anklagar återigen militären i Myanmar för krigsförbrytelser i delstaten Rakhine. Denna gång drabbas civila i kampen mot Arakan Army.

Reportage | 2019-06-19
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019
General Min Aung Hlaing leder Myanmars väpnade styrkor.

General Min Aung Hlaing leder Myanmars väpnade styrkor. Foto: MMARCELINO PASCUA/Presidential Photo

Sedan Burma (nuvarande Myanmar) blev självständigt från Storbritannien 1948 har en rad väpnade konflikter pågått. Olika etniska grupper har tagit till vapen för självstyre eller självständighet och försök till en samlad vapenvila och politisk överenskommelse har misslyckats.

Den 28 maj publicerade Amnesty rapporten ”No one can protect us: War crimes and abuses in Myanmar’s Rakhine State” där Tatmadaw, de väpnade styrkorna, anklagas för att ha dödat och skadat civila i urskillningslösa attacker i sin jakt på Arakan Army, AA.

Militären har också genomfört utomrättsliga avrättningar och tortyr har använts vid godtyckliga gripanden. Även påtvingade försvinnanden och tvångsarbete rapporteras. Över 30 000 personer beräknas ha tvångsförflyttats och myndigheterna har förhindrat att katastrofhjälp når fram till drabbade områden. Även AA anklagas för övergrepp mot civila.

– Militärens insats i Rakhine visar på en oreformerad, ansvarslös militär som terroriserar civila och begår omfattande övergrepp som en del av en avsiktlig taktik, sade Nicholas Bequelin, chef för avdelningarna för Östasien och Sydostasien på Amnesty.

Amnesty har intervjuat 81 personer som är berörda av konflikten och har besökt Rakhine även om man inte har kunnat besöka de områden där oroligheter förekommer. Innan rapporten släpptes kontaktades regeringen i Myanmar, som inte har svarat. Twan Mrat Naing, befälhavare för AA, förnekar i rapporten att hans grupp fört bort civila mot deras vilja.

Omkring 3 000 personer demonstrerade den 19 maj i Sittwe i Rakhine för att militären ska utlysa en vapenvila i kampen mot Arakan Army.

Omkring 3 000 personer demonstrerade den 19 maj i Sittwe i Rakhine för att militären ska utlysa en vapenvila i kampen mot Arakan Army. Foto: Nyunt Win/EPA/TT

Arakan är det gamla namnet på Rakhine och Arakan Army bildades 2009 för att främja Arakanfolkets intressen, där majoriteten är buddhister. AA har nära samarbete med KIA, självständighetsarmén i delstaten Kachin.

Idag uppskattas AA ha cirka 7 000 soldater och har i januari och mars i år gjort storskaliga attacker mot polisstationer i Rakhine. Myanmars statskansler Aung San Suu Kyi har uppmanat miitären att krossa rebellerna.

Militären har tidigare anklagats av FN:s utredare för etnisk rensning och folkmord mot muslimska rohingyer i Rakhine och omkring 900 000 rohingyer lever i flyktingläger i Bangladesh.

Marzuki Darusman, ordförande för FN-panelen, uppmanade den 14 maj alla länder att avbryta allt stöd till de militärer som ligger bakom övergreppen.

I september ska en oberoende undersökningsmekanism för Myanmar, tillsatt av FN:s råd för mänskliga rättigheter, inleda sitt arbete.

Ulf B Andersson

Läs också

Myanmar/Bangladesh: Older people denied dignity in camps after facing military atrocities (Amnesty International 18 juni 2019)

Läs mer om Myanmar (Burma) från Amnesty Press

Myanmar: Unesco-pris för Rakhine-bevakning (19 juni 2019)

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord (7 december 2018)

Omöjligt för rohingyer att återvända till Myanmar enligt FN-experter (29 oktober 2018)

”Vi kan inte vänta” – krav på snabba åtgärder mot Myanmar (5 september 2018)

Rohingyakrisen fortsätter – trots internationellt stöd (26 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Det är det värsta jag har sett” (6 juli 2018)

Den etniska rensningen av rohingyer fortsätter i Burma (19 mars 2018)

Kachinstaten, Burma: Jenny Hedström forskar om kvinnors roll i väpnade konflikter (6 mars 2018 – även i nummer 1/2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

Lägren i Bangladesh: Hårdnande konkurrens för långvariga rohingya-flyktingar (22 december 2017)

Amnesty anklagar: “Rohingyerna utsätts för apartheid, Rakhine-staten är en brottsplats” (28 november 2017)

Amnestyrapport: ”Apartheid i Rakhine” (21 november 2017)

Burma: Rohingya-krisen väcker rädsla hos muslimer i Mandalay (29 oktober 2017)

Religiösa spänningar sprider sig i Burma (28 oktober 2017)

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp (13 oktober 2017)

Aung San Suu Kyis sista chans (27 september 2017)

På flykt undan terrorn i Burma (9 september 2017)

Fortsatta fängslanden och trakasserier mot journalister i Burma (26 juli 2017)

FN ska utreda övergrepp mot rohingyas – Indien och Kina tar avstånd (31 mars 2017)

Burma: FN oroas över upptrappat våld mot folkgruppen rohingya (10 februari 2017)

Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh (7 december 2016)

Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet” (30 november 2016 – också i nummer 4/2016)

Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)

Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010)

Reportage | 2019-06-19
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019