Serbien: Nedtonad Prideparad i Belgrad skyddades av 6 000 poliser

Det som den 17 september skulle ha blivit en stor folkfest i Serbiens huvudstad Belgrad blev ett antiklimax. Efter flera veckor av stora protester från högerextremister och serbisk-ortodoxa kyrkan förbjöds alla demonstrationer i Belgrad, inklusive EuroPride-paraden. Till sist kunde ett tusental personer gå på avspärrade gator en kortare sträcka skyddade av 6 000 poliser som angreps av högerextremister. 64 personer greps och tio poliser skadades.

artiklar | 2022-09-18

Pridefirande i Belgrad 18 september 2021. Foto: Mickey Mystique/Wikimedia

När Serbiens huvudstad Belgrad till blev årets EuroPride-stad var det första gången en stad på Balkan fick den äran.

Förhoppningarna var stora att den 17 september skulle bli dagen då Serbien visade att att hbtqi-personer har börjat accepteras och att tiotusentals deltagare i en fredlig parad skulle bli en viktig signal i en stad där Pride sedan 2001 då och då har kännetecknats av våld även om situationen har normaliserats sedan 2014. Att Serbiens premiärminister Ana Brnabić, öppet lesbisk, själv har gått i paraden har sett som viktigt även om lagstiftning när det gäller hbtqi-personers rättigheter ligger långt efter många andra länder i Europa.

Några veckor innan EuroPride skulle inledas meddelade Serbiens president Aleksandar Vučić överraskande att Serbien drar sig ur EuroPride och att paraden skulle ställas in eller skjutas upp.

Den försämrade situationen mellan Kosovo, som utropade självständighet 2008, och Serbien, den ekonomiska situationen, samt risken för våldsamheter den 17 september angavs som skäl. Arrangörerna meddelade att presidenten inte kan ställa in paraden och att ett förbud skulle överklagas och att marschen ändå skulle hållas.

Ett tusental personer deltog i en förkortad EuroPride-manifestation i Belgrad den 17 september 2022. Foto: Zorana Jevtic/Reuters/TT

Den 13 september meddelade inrikesdepartementet att paraden hade förbjudits. Arrangörerna överklagade till domstol. Frågan om årets parad ledde också till olika signaler från regeringen. Premiärminister Ana Brnabić blev, enligt RFE/RL, utbuad på en konferens om mänskliga rättigheter som arrangerades av EuroPride men sade att ”ingen kan stoppa er från att gå då detta är en grundläggande mänsklig rättighet”. Inrikesminister Aleksandar Vulin sade att alla medel som tillåts av lagen skulle användas mot den som stör allmän ordning.

När den begränsade paraden till sist genomfördes den 17 september menade Aleksandar Vulin att förbudet hade upprätthållits och att folk på den förkortade marschvägen bara ”hade eskorterats till en konsert”.

På lördagseftermiddagen samlades enligt RFE/RL omkring 1 000 personer som i ett regnigt Belgrad gick några hundra meter från Konstitutionsdomstolen till parken Tasmajdan, där en konsert skulle hållas. 6 000 poliser hade skickats ut för att hålla motdemonstranter borta. Sammanstötningar förekom när motdemonstranter kastade flaskor och rökbomber och slog sönder fordon när de försökte bryta igenom polisavspärrningarna. 64 personer greps och tio poliser skadades.

Premiärminister Ana Brnabić sade efteråt att hon var ”stolt” över polisens arbete och att ”vi lyckades undvika allvarliga incidenter”.

Tusentals personer har de senaste veckorna protesterat mot EuroPride i Belgrad. Här lyssnar folk till den serbisk-ortodoxa kyrkans patriark Porfirije vid ett protestmöte 11 september 2022. Foto: Darko Vojinovic/AP/TT

Sedan mitten av augusti har högerextrema grupper och serbisk-ortodoxa kyrkan mobiliserat tusentals personer till stora protester för att ”rädda Serbien” och försvara den traditionella familjen. Protesterna har också riktats mot EU och Nato och innehållit krav på att Kosovo ska förbli en del av Serbien och ett stöd för Ryssland. Dessa grupper hade lovat fortsatta protester den 17 september.

I ett gemensamt stödbrev till EuroPride meddelade 21 ambassader i Serbien att de hoppades att det skulle bli ”en fredlig, laglig och säker” marsch den 17 september. Brevet undertecknades av Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Japan, Kanada, Kroatien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Ukraina, USA och Österrike.

Organisationer som Amnesty International, Civil Rights Defenders, och Human Rights Watch protesterade också mot den serbiska regeringens agerande för att stoppa marschen.

Serbiens premiärminister Ana Brnabić i Prideparaden i Belgrad 2019. Foto: Mickey Mystique/Wikimedia

Årets EuroPride visade att hbtqi-frågorna i Serbien åter har drabbats av ett bakslag. Efter det besinningslösa våldet som drabbade det första försöket med Pride 2001 och de omfattande högerextrema kravallerna 2010, hade arrangörerna i år hoppats att en folkfest i Belgrad skulle ge stöd för förändringar i samhället. Istället visade extrema nationalister och konservativa religiösa grupper att de fortfarande kan mobilisera stöd som gör att regeringen följer deras agenda.

Nästa års EuroPride kommer att hållas i Malta.

Ulf B Andersson