Fjorton år för sin kärlek
ledare | 2010-06-03 Av: Ulf B Andersson Även publicerad i AmnestyPress #2/2010 |
Göteborg har länge haft rykte om sig att vara en stad där det är svårt att leva som hbt-person. Hatbrotten, inklusive brutala mord, har varit många. Onsdag 12 maj låg regnmolnen tunga över staden och vinden ven iskallt men inne på hbt-festivalens invigning på Gothia Towers var det vår i luften. ”Nu tar vi över Göteborg” var festivalens motto och festivalgeneralen Tasso Stafilidis sken som en sol när mängder av artister och talare avlöste varandra. Skratt blandades med allvar som när den lesbiska göteborgsveteranen Berit Larsson sade att hon aldrig i sin vildaste fantasi hade trott att hon skulle uppleva den dag när regnbågsflaggor vajade längs hela Avenyn. Författaren och genusforskaren Arne Nilsson var glad över flaggorna men undrade om två personer av samma kön skulle kunna gå hand i hand längs Avenyn utan att råka illa ut.
Kommunalrådet Carina Liljesand (KD) presenterades som ”stolt bögmorsa” och berättade om den oro en mamma kan känna för en son som vågar avvika från de gängse normerna.
– För mig handlar det om mänskliga rättigheter, sade hon och framhöll att Göteborgs kommun nu satsar på intern utbildning i hbt-frågor.
Längdhopparen Peter Häggström frågade sig vilket som var jobbigast: Att prestera bra resultat i OS i Sydney eller komma ut som öppen bög i idrottsvärlden?
Amnesty hade en självklar plats på hbt-festivalen med tält bland många andra organisationer på Götaplatsen och ett välbesökt seminarium om hbt-situationen i Östeuropa.
Det har gått nästan 20 år sedan Amnesty under stor vånda till sist beslöt att arbeta för homosexuella som samvetsfångar. Idag är arbetet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter en del av Amnestys arbete mot diskriminering. I Sverige finns projekt som Sneställt för att motverka fördomar bland skolelever och Amnestyakademin ger normkritiska kurser för lärare. Alla människors rätt till sin sexuella läggning och könsidentitet är en självklar del i det globala arbetet för mänskliga rättigheter.
När Steven Monjeza och Tiwonge Chimbalanga av en domstol i den malawiska staden Blantyre den 20 maj dömdes till 14 års hårt straffarbete lovade Amnesty att outtröttligt arbeta för att de båda samvetsfångarna ovillkorligen och skyndsamt friges. De båda männens brott var att de den 28 december 2009 hade hållit en trolovningsceremoni.
Ulf B Andersson
Presstopp: Den 29 maj benådade Malawis president Steven Monjeza och Tiwonge Chimbalanga!
ledare | 2010-06-03 Av: Ulf B Andersson Även publicerad i AmnestyPress #2/2010 |