Ekonomisk utveckling kontra mänskliga rättigheter i Vietnam

reportage | 2010-05-27

Giang Nguyen, chef för den vietnamesiska avdelningen på BBC i London, besökte på onsdagen Civil Rights Defenders i Stockholm för att berätta om situationen för mänskliga rättigheter i Vietnam. I Socialistiska Republiken Vietnam är journalister ytterst begränsade, arbete för mänskliga rättigheter helt förbjudet och landets ekonomiska utveckling har fått gå före demokrati.

Journalisten Giang Nguyen har sedan år 1999 arbetat för det brittiska public service-företaget BBC. Hans specialområden har varit politik, dagsaktuella frågor och medier - teman som är högst aktuella i dagens vietnamesiska samhälle. På onsdagen besökte Giang Nguyen Civil Rights Defenders lokaler i Stockholm, för att berätta om hur den kommunistiska regeringen ser på medierapportering och demokrati- och människorättsaktivism.

  • Vietnams snabba ekonomiska utveckling som tog fart under 1990-talet är en succé. Däremot har inte utvecklingen för mänskliga rättigheter motsvarat den ekonomiska, konstaterade Giang Nguyen.

Varje år rankar organisationen Freedom House världens stater utifrån hur fria de är i fråga om politiska och medborgerliga rättigheter. Enligt 2010 års rankning får Vietnam en sjua för politiska rättigheter och en femma för de medborgerliga rättigheterna. Då en etta betyder ”fritt” och en sjua betyder ”inte fritt”, kan man konstatera att Giang Nguyens slutsats om att utvecklingen för mänskliga rättigheter har halkat efter, inte är helt tagen ut luften.

Giang Nguyen__ från BBC:s vietnamesiska avdelning i London, besökte Civil Rights Defenders för att berätta om människorättsläget i Vietnam. Samtalsledare var __Benedicte Berner, medieanalytiker och vice ordförande för Civil Rights Defenders.

Vietnam är ett kommunistiskt land och enpartistat, som styrs av Vietnams kommunistiska parti. Giang Nguyen påpekade att turister som kommer till Vietnam kan ha svårt att se tydliga tecken på att landet är kommunistiskt, men att ideologin styr både innehåll i utbildning och hur regeringen hanterar media.

  • Utländska medier kan verka relativt fritt i Vietnam, men om vi vänder blicken mot medier på vietnamesiska är det en helt annan bild, sade Giang Nguyen.

Det finns dock ett visst mått av handlingsutrymme, främst inom de urbana områdena i huvudstaden Hanoi och landets största stad Ho Chi Minh-staden (Saigon). Men den enda gången nationella medier skriver om människorättsförsvarare, är i samband med att en aktivist åtalas för något brott. Då publiceras en bild och en kommentar från regeringen. Men att befolkningen skulle se dessa personer som bråkmakare, att regeringen lyckas med att smutsa ner deras namn, är Giang Nguyen skeptisk till.

För utländska medier är det relativt riskfritt att kontakta regimkritiker för intervju. Undantaget är om regeringen satt personen i husarrest, vilket främst händer inför val till nationalförsamlingen. Då går det endast att kontakta honom eller henne via mobiltelefon med stor försiktighet. Men även om utländska medier inte stöter på problem om de kontaktar regimkritiker, kan personen i fråga råka ut för trubbel.

All aktivitet med syfte att kämpa för mänskliga rättigheter eller demokrati är totalt förbjuden i Vietnam. Polisen trakasserar aktivister för att få dem att upphöra med sitt arbete. Ibland får dock offentliga aktioner mer omfattande konsekvenser.

  • Så kallad ”land grabbing”, då staten tar ifrån människor marken de lever på, har blivit vanligare och upp till 1 miljon människor har drabbats. Problemet är att människor inte har äganderätt till sina områden då ingen mark är privatägd. De tvingas lämna sina hem och fenomenet har kommit att bli en människorättsfråga. Under en protest mot ”land grabbing” grep polisen flera demonstranter och sju personer åtalades för störande av allmän ordning. Det här är en vanlig brottsrubricering och kan ge tre till fem års fängelse eller höga böter, berättade Giang Nguyen.

Vietnamesiska arbetare på den statligt ägda klädfabriken Thang Long i Hanoi, Vietnam. Foto: © APGraphicsBank / Amnesty International.

Vietnams regering tar emot hjälp från internationellt håll - men bara då det gäller frågor som utbildning och miljö. Giang Nguyen nämnde bland annat att länder som Tyskland och USA och den svenska myndigheten Sida har projekt i landet.

  • Men om de går över gränsen och börjar tala om politik så hittar regeringen sätt för att motverka och avskräcka sådana diskussioner, sade Giang Nguyen.

Även om situationen för mänskliga rättigheter i Vietnam blir allt värre talar regeringen öppet om frågan. Det är inte som i exempelvis Burma, Kina och Nordkorea, där man bara lägger locket på, konstaterade Giang Nguyen.

  • I april intervjuades Vietnams ambassadör i USA och han svarade på alla frågor som rörde mänskliga rättigheter. Varför? De kan ämnet och Vietnam vill framstå som ett kommunistiskt land som förändras på egen hand, sade Giang Nguyen.

På Reportrar utan gränsers index för pressfrihet från 2009, ligger på Vietnam på 116:e plats av sammanlagt 177 länder. Precis som flera andra länder som är lågt rankade enligt pressfrihets-index, har vietnamesiska myndigheter på senare tid blockerat webbsidor på internet. Den 20 januari i år dömdes sju vietnamesiska bloggare, ”cyber-dissidenter” och människorättsaktivister för att ha ”äventyrat den nationella säkerheten” av en domstol i Ho Chi Minh-staden. Straffen varierade från fem till 16 års fängelse.

  • Vietnamesiska myndigheter har påbörjad en fullskalig häxjakt på demokratiaktivister och en demonisering av internet, vars potential för att sprida nyheter och information skrämmer dem, sade Reportrar utan gränser i ett uttalande i samband med domarna den 20 januari.

Men även om regeringen lägger kraft på att straffa personer som lägger ut regeringskritiskt material på internet, tror inte Giang Nguyen att försöken att stoppa människor från att gå runt bevakningen kommer att lyckas.

  • Regeringen låtsas att den har kontroll, men den har inte total kontroll. Några webbsidor är blockerade, men aktivister hittar alltid vägar kring det. Speciellt unga människor hittar sätt att uttrycka sig på, konstaterade Giang Nguyen.

Text och Bild: Malin Eriksson

Läs mer:

Ho Chi Minh City court upholds jail sentences for dissidents
(Reportrar utan gränsen 14 maj 2010)

Vietnamese Catholic priest should be unconditionally released
(Amnesty International 16 mars 2010)

Vietnamese dissidents' trial a mockery of justice
(Amnesty International 20 januari 2010)

Pressfrihetsindex 2009 (Reportrar utan gränser)

Landrapport: Vietnam (Freedom House, Map of Freedom 2010)

reportage | 2010-05-27