Omöjligt för rohingyer att återvända till Myanmar enligt FN-experter

Myanmar fortsätter att bedriva en oacceptabel politik mot rohingyer som kännetecknas av straffrihet och som möjliggör folkmord. Därför är det i nuläget omöjligt för flyktingar att återvända till hemlandet uppger FN-experter.

Yanghee Lee, som är FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar, är besviken på ledningen i Myanmar. Foto: UN News Service

Yanghee Lee, som är FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar (Burma), uttrycker besvikelse över agerandet från Myanmars regering och dess ledare Aung San Suu Kyi. Enligt henne har förhoppningarna om att behandlingen av den muslimska minoritetsgruppen skulle förbättras kommit på skam.

– Regeringen har i allt högre grad visat att man inte har något intresse av att skapa en demokrati som är fullt fungerande för alla folkgrupper, sade Yanghee Lee vid en presskonferens den 26 oktober.

Hon sade vidare att fredspristagaren Aung San Suu Kyi, som är statskansler i Myanmar, lever i ”total förnekelse” i fråga om de trakasserier och det våld som lett till att cirka 700 000 rohingyer tvingats på flykt över gränsen till Bangladesh sedan augusti 2017.

– Om rättsstaten fungerade så skulle alla människor i Myanmar, oavsett deras position, ställas till svars enligt opartiska lagar, straffrihet skulle inte råda, och lagarna skulle inte utnyttjas som ett förtryckande vapen, sade FN-rapportören.

Marzuki Darusman, som leder en FN-utredning om situationen i Myanmar, uttryckte liknande kritik och menar att regeringens ”hårdnande” inställning utgör det största problemet.

– Frågan om ansvar handlar inte bara om dåtid utan också om framtid, och om inte det blir ett slut på straffriheten kommer cyklerna av våld att återkomma, varnade han.

Båda experterna menar att en av de bidragande orsakerna till det etniska våld som blossat upp i landet är det krympande demokratiska utrymmet. När Reuters-journalisterna Wa Lone och Kyaw Soe Oo greps fick det stor internationell uppmärksamhet, men samtidigt uppges myndigheterna ha slagit till mot många fler journalister och människorättsförsvarare. I det senaste fallet greps de tre journalisterna Nayi Min, Kyaw Zaw Linn och Phyo Wai Win, som anklagas för förtal. Om de åtalas och fälls riskerar de upp till två års fängelse.

Rohingyer som tvingades på flykt undan våldet förra året anländer till Shahparir Dip i Teknaf i Bangladesh. Foto: IPS

FN-experterna menar att det fortsatt råder apartheidliknande förhållanden i Myanmar, vilket bland annat innebär att rohingyers rörelsefrihet begränsas samtidigt som de nekas tillgång till både sjukvård och skolor.

Myndigheterna uppges vara på väg att bygga nya bostäder för rohingyer, både de som finns kvar i landet och dem som tvingats på flykt. Men enligt Yanghee Lee är dessa bostäder vanligtvis avskilda från majoritetsbefolkningen. Och om denna segregering fortsätter finns det en risk för att detta kommer att resultera i nya övergrepp.

– Det är ett pågående folkmord, sade Marzuki Darusman.

Den FN-granskning som gjorts av det våld som drabbade rohingyer förra året visar att flera kriterier för ett folkmord fortfarande är uppfyllda.

Ett exempel är de restriktioner mot rohingyer som infördes år 2015 och som innebär att kvinnor åläggs att vänta 36 månader mellan sina graviditeter, med tillhörande tvångsförskrivning av preventivmedel. Denna regel infördes efter att en statlig rapport kommit fram till att ”den snabba befolkningsökningen bland bengaler (som myndigheterna kallar rohingyer) utgör ett extremt allvarligt hot”.

Innan detta hade myndigheterna infört en tvåbarnsgräns för rohingyer i delstaten Rakhine. FN-experterna menar att det är omöjligt för flyktingarna att återvända till sina hem så länge nuvarande lagar och förhållanden råder.

– Repatriering är inte möjlig nu, slog Yanghee Lee fast.

Hon uppmanade samtidigt Myanmars regering att stifta nya lagar som säkerställer alla medborgares mänskliga rättigheter och underströk att Aung Suu Kyi bör utnyttja all sin ”moraliska och politiska makt” för att förändra situationen.

Enligt Marzuki Darusman står Myanmar nu inför ett vägskäl:

– De kan agera som en ansvarsfull FN-medlem och agera i enlighet med kraven på ansvarsskyldighet – eller så kan de fortsätta på samma självdestruktiva väg.

Enligt Yanghee Lee skulle två viktiga åtgärder vara att släppa gripna journalister och människorättsförsvarare – och dessutom bör myndigheterna tillåta att humanitära organisationer och FN-utredare får möjlighet att resa fritt i landet.

– Vi står vid en punkt där rätt val kan avgöra framtiden för Myanmar men också för freden i regionen och världen, sade Yanghee Lee.

Tharanga Yakupitiyage
IPS/New York

Läs mer

Myanmar: Three journalists arrested in latest assault on press freedom (Amnesty International 10 oktober 2018)

Myanmar arrests three journalists from Eleven Media (Committee to Protect Journalists 10 oktober 2018)

Myanmar: UN Rights Council Backs Atrocity Victims (Human Rights Watch 27 september 2018)

UN: Major step towards accountability for atrocity crimes in Myanmar (Amnesty International 27 september 2018)

Myanmar: Aung San Suu Kyi in shameful defence of Reuters journalists’ conviction (Amnesty International 10 september 2018)

Läs också

Tatmadaw leaders must be investigated for genocide, crimes against humanity, war crimes – UN report (OHRHR 27 augusti 2018)

UN report adds to mountain of evidence of Myanmar’s atrocities against ethnic minorities (Amnesty International 27 augusti 2018)

UN Security Council Should Seek Justice for Myanmar Atrocities (Human Rights Watch 27 augusti 2018)

Läs mer om Myanmar (Burma) från Amnesty Press

”Vi kan inte vänta” – krav på snabba åtgärder mot Myanmar (5 september 2018)

Rohingyakrisen fortsätter – trots internationellt stöd (26 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Det är det värsta jag har sett” (6 juli 2018)

Den etniska rensningen av rohingyer fortsätter i Burma (19 mars 2018)

Kachinstaten, Burma: Jenny Hedström forskar om kvinnors roll i väpnade konflikter (6 mars 2018 – även i nummer 1/2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

Lägren i Bangladesh: Hårdnande konkurrens för långvariga rohingya-flyktingar (22 december 2017)

Amnesty anklagar: “Rohingyerna utsätts för apartheid, Rakhine-staten är en brottsplats” (28 november 2017)

Amnestyrapport: ”Apartheid i Rakhine” (21 november 2017)

Burma: Rohingya-krisen väcker rädsla hos muslimer i Mandalay (29 oktober 2017)

Religiösa spänningar sprider sig i Burma (28 oktober 2017)

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp (13 oktober 2017)

Aung San Suu Kyis sista chans (27 september 2017)

På flykt undan terrorn i Burma (9 september 2017)

Fortsatta fängslanden och trakasserier mot journalister i Burma (26 juli 2017)

FN ska utreda övergrepp mot rohingyas – Indien och Kina tar avstånd (31 mars 2017)

Burma: FN oroas över upptrappat våld mot folkgruppen rohingya (10 februari 2017)

Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh (7 december 2016)

Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet” (30 november 2016 – också i nummer 4/2016)

Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)

Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010)