Lägren i Bangladesh: Hårdnande konkurrens för långvariga rohingya-flyktingar

Varje morgon ställer sig Afia i kön och väntar på att få vatten från de humanitära hjälparbetarna. Hon är en av de tusentals burmesiska rohingyer som i flera år har levt i läger i Bangladesh, och vars situation har blivit ännu svårare till följd av den stora tillströmningen av flyktingar.

En av de många ickefungerande brunnar som finns i flyktinglägret Kutupalong. Foto: Sohara Mehroze Shachi/IPS

Afia, som egentligen heter något annat, berättar om att hon en morgon hade med sig fyra tomma vattenkrus. Hon ställde upp dem och väntade på att få dem fyllda, då en annan flykting blev upprörd och sparkade bort hennes krus. Det ledde till att ett stort bråk bröt ut.

Samma kväll fick Afia ett besök av den andra kvinnans pojkvän. Han sparkade henne i magen och slog henne med en stol. Gärningsmannen hotade samtidigt Afia med att han skulle kidnappa och våldta henne om hon berättade för någon om händelsen.

Sedan slutet av augusti 2017 har långt över en halv miljon rohingyer tvingats på flykt till Bangladesh från hemlandet Burma (Myanmar). Afia är inte en av dem. Hon är en av de tusentals rohingyer som sedan flera år tillbaka levt i bangladeshiska flyktingläger, och som under de senaste månaderna har tvingats uppleva en allt hårdare konkurrens om vattnet.

Inne i lägren blir det oftast männens uppgift att hämta upp matransoner och vatten. Men Afia får sköta den sysslan själv, eftersom hennes man för tre år sedan begav sig till Malaysia i jakt på ett arbete. Sedan dess har hon inte hört ett ord från honom och tvingats överleva på egen hand i flyktinglägret, där konflikterna om vattenresurserna blivit allt hårdare.

Det finns vattenpumpar i lägren. Men många av dessa fungerar inte längre eftersom brunnarna är för grunda och inte längre ger något vatten, eller på grund av att pumparna har gått sönder.

Rohingyakvinnor i Balukhali på väg mot toaletten – något det råder stor brist på i flyktinglägren, och som slår särskilt hårt mot flickor och kvinnor. Foto: Umer Aiman Khan/IPS

Ett annat problem som slår särskilt mot kvinnor är den stora bristen på toaletter. Även detta har förvärrats i takt med att allt fler flyktingar tvingats från hemlandet till följd av våldet. Tidigare fungerade den grundläggande servicen för de flyktingar som har bott här länge, men den extrema tillströmningen av nya flyktingar har gjort situationen mycket svår. Dessutom har många nya läger snabbt tillkommit, där det råder brist på det mesta.

– Det saknas separata toaletter för kvinnor och de som finns har inga lampor, ligger långt från lägren och saknar fullständigt privata utrymmen, säger Shouvik Das, som arbetar för FN:s flyktingorgan UNHCR i Bangladesh.

Han berättar att en del kvinnor till och med drar sig för att äta den mat som delas ut eftersom de inte vill behöva gå på toaletten mer än absolut nödvändigt.

De internationella och lokala biståndsorganisationer som jobbar med att gräva brunnar och bygga nya toaletter har dessutom ofta byggt dessa för nära varandra – vilket ökar riskerna för sjukdomar.

– Nyligen visade en mätning från Världshälsoorganisationen (WHO) att över 60 procent av de vattenprover som tagits i lägren innehöll kolibakterier. Till stor del beror detta på de grunda brunnar som ligger i närheten av toaletter, säger Olivia Headon, som arbetar för FN-organet IOM.

Rohingyerna har av FN beskrivits som världens mest förföljda folkgrupp, och har länge saknat många grundläggande rättigheter i Burma, däribland rätten till sjukvård. En stor andel av de flyktingar som anländer till Bangladesh är därför drabbade av sjukdomar som hepatit B och C samt polio, och tvingas nu leva i mycket tätbefolkade läger.

Detta i kombination med de svåra förhållandena i lägren, samt bristen på rent vatten och fungerande toaletter, gör att många bedömare varnar för att sjukdomar ska bryta ut. Och det är i första hand kvinnorna, som har begränsade resurser och möjligheter att ta sig vidare, som löper störst risk.

De kvinnliga flyktingarna drabbas särskilt svårt i samband med sin menstruation, då många av dem tvingas återanvända gamla klädbylten eller bomullsstycken som menstruationsskydd. Denna brist innebär också enligt UNHCR att kvinnor får svårare att röra sig fritt – tillsammans med alla andra risker, som att de ska falla offer för kidnappare eller bli trakasserade.

Biståndsorganisationer försöker därför nå ut med bindor och tamponger, men många av flyktingkvinnorna har aldrig tidigare haft tillgång till detta och vet därför inte hur de ska användas.

Sohara Mehroze Shachi
IPS/ Cox’s Bazar, Bangladesh

Fotnot: Nyhetsbyrån IPS bevakar i en artikelserie situationen för flyktingarna längs gränsen mellan Bangladesh och Burma. Satsningen får stöd av FN-organet Unescos Internationella program för utveckling av kommunikation IPDC.

Läs också

Myanmar: ‘Outrageous’ denial of access to top UN official (Amnesty International 20 december 2017)

UN: China fails to scupper resolution on Myanmar’s persecution of Rohingya (Amnesty International 5 december 2017)

Läs mer från Amnesty Press

Amnesty anklagar: “Rohingyerna utsätts för apartheid, Rakhine-staten är en brottsplats” (28 november 2017)

Amnestyrapport: ”Apartheid i Rakhine” (21 november 2017)

Burma: Rohingya-krisen väcker rädsla hos muslimer i Mandalay (29 oktober 2017)

Religiösa spänningar sprider sig i Burma (28 oktober 2017)

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp (13 oktober 2017)

Aung San Suu Kyis sista chans (27 september 2017)

På flykt undan terrorn i Burma (9 september 2017)

Fortsatta fängslanden och trakasserier mot journalister i Burma (26 juli 2017)

FN ska utreda övergrepp mot rohingyas – Indien och Kina tar avstånd (31 mars 2017)

Burma: FN oroas över upptrappat våld mot folkgruppen rohingya (10 februari 2017)

Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh (7 december 2016)

Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet” (30 november 2016 – också i nummer 4/2016)

Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)

Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010)