Rysslandsdagarna: ”Det är inte bara i storstäderna som människor protesterar”

Under de senaste åren har den ryska regimens angrepp mot oliktänkande ökat. Samtidigt fortsätter människor att protesterna. Det är inte bara i de största städerna som folk ger sig ut på gatorna, betonade deltagarna under årets Rysslandsdagar, som arrangeras av Östgruppen.

reportage | 2019-11-05
Av: Charlie Olofsson

Journalisten och aktivisten Liza Alexandrova-Zorina var i Stockholm under Rysslandsdagarna. Hon har deltagit i och rapporterat från flera protester runtom i Ryssland. Foto: Charlie Olofsson

Journalisten Liza Alexandrova-Zorina visar bilder från vårens och sommarens demonstrationer i Ingusjien, Rysslands minsta delrepublik.

− Aktivister i storstäder, som Moskva eller Sankt Petersburg, får ofta en hel del internationell uppmärksamhet men kring de som greps i Ingusjien har det varit alldeles för tyst, säger hon.

Protesterna i Ingusjien startade redan hösten 2018 och återupptogs i mars i år. Bakgrunden är ett utbrett folkligt missnöje med ett nytt gränsavtal mellan Ingusjien och Tjetjenien. Totalt har 33 personer gripits i samband med de fredliga protesterna, enligt Liza Alexandrova-Zorina.

Aktivisten Zarifa Sautieva sitter i häkte i Kabardinien-Balkariens huvudstad Naltjik sedan i juli. Foto: Memorial

Hon avslutar sin presentation med en stor bild av aktivisten Zarifa Sautieva, den enda kvinnan bland de gripna. Efter protesterna hösten 2018 blev hon av med sitt jobb som museidirektör och nu sitter hon häktad sedan i somras.

− Hon åtalas för upplopp som har lett till våld mot polis. Jag skulle vilja se fler aktioner till stöd för henne. Vi vet fortfarande inte när rättegången ska hållas, säger Liza Alexandrova-Zorina i en intervju med Amnesty Press efter seminariet.

Samtal om protester: Amanda Valentin, biträdande generalsekreterare på SILC (Swedish international liberal centre) och Liza Alexandrova-Zorina, journalist och författare. På duken syns en bild från demonstrationerna i Ingusjien. Foto: Charlie Olofsson

Rysslandsdagarna arrangeras varje höst i Stockholm av Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter. Årets dagar hölls 22-24 oktober, med flera olika seminarier. Bland de ryska gästerna fanns förutom Liza Alexandrova-Zorina även bland annat Svetlana Gannusjkina, som presenterades som en veteran inom människorättsrörelsen. Hon är grundare av organisationen Civic Assistance Committee och fick Right Livelihoodpriset år 2016.

Under Rysslandsdagarna deltog hon bland annat i ett panelsamtal om situationen för ryssar som söker asyl i Europa. Paneldeltagarna konstaterade samstämmigt att det saknas kunskap på migrationsmyndigheterna i de västeuropeiska länderna om hur repressionen fungerar i Ryssland. Okunskapen leder till att människor som har flytt löper stor risk att skickas tillbaka till fortsatt förföljelse eller fängelsestraff, menar de.

Enligt Svetlana Gannusjkina är många av de som söker asyl i Europa offer för förtrycket i Tjetjenien. Republikens president Ramzan Kadyrov har flera gånger pekats ut för sina odemokratiska och våldsamma metoder.

Samtal om asyl: Svetlana Gannusjkina, grundare av Civic Assistance Committee, Philipp Galtsov, människorättsaktivist och flykting, Daniel Carnestedt, jurist vid Asylbyrån som försvarat bland annat Pussy Riot, Jens Sjölund, advokat vid Prio advokatbyrå. Foto: Charlie Olofsson

Många som flyr från Ryssland är också politiska aktivister som har utsatts för fabricerade åtal, menar Svetlana Gannusjkina. Bredvid henne i panelen satt Philipp Galtsov, som själv har flytt från Ryssland och fick asyl i Sverige år 2013. Nu hjälper han andra asylsökande från bland annat Ryssland, Vitryssland (Belarus) och Ukraina.

Philipp Galtsov menar att svenska Migrationsverket saknar kunskap om hur den ryska regimen använder fabricerade åtal för att tysta oliktänkande. Många ryska aktivister misstänkliggörs under asylprocessen i Sverige, menar han. Om man till exempel har pekats ut som terrorist eller extremist i Ryssland utgår handläggarna på Migrationsverket ofta från att det nog ligger något i det.

− Det behövs större kunskap om hur den ryska staten använder brottsbalken mot människor, säger han.

Med i panelen var även advokaten Jens Sjölund, som samarbetar med den tjetjenska organisationen Vayfond. Han beskriver hur vissa personer som har flytt från Ryssland riskerar att utsättas för fortsatt förföljelse efter att de lämnat landet. Så verkar det till exempel ha varit för Zelimkhan Khangoshvili, en asylsökande georgisk man med bakgrund i Tjetjenienkriget som mördades i Berlin 23 augusti.

− Mycket tyder på att den ryska statsmakten ligger bakom det på något sätt, säger Jens Sjölund.

Mordet i Berlin är ett extremt fall, men alla som på något sätt står i opposition till Putins parti Enade Ryssland vet att priset kan bli högt, menar journalisten Liza Alexandrova-Zorina. Hon beskriver hur regimen under de senaste tre åren har skärpt sin hållning gentemot protester och manifestationer. Det har till exempel blivit mycket vanligare att personer grips och åtalas bara för att de har befunnit sig i närheten av en demonstration, menar hon.

− De här gripandena är inga misstag utan de görs medvetet för att avskräcka folk från att delta, säger hon och tillägger att metoden har gjort det närmast omöjligt att bevaka protesterna som oberoende journalist utan att riskera åtal.

Liza Alexandrova-Zorina har själv blivit gripen flera gånger och hamnat i polispiket. Där brukar hon slås av hur unga hennes medpassagerare är.

− Vissa av aktivisterna som jag träffar i polisbilarna var inte födda när jag började dejta, säger hon.

Samtal om stöd till ryska organisationer: Thomas Hammarberg (S), Håkan Svenneling (V), Martin Uggla, ordförande för Östgruppen,och Andrej Jurov, internationell människorättsförsvarare. Foto: Charlie Olofsson

Hon trycker på behovet av internationellt stöd till civilsamhället i Ryssland. Den frågan är aktuell för Sverige i och med att regeringen ska snart komma med en ny biståndsstrategi för Ryssland.

− Det är viktigt att man prioriterar stöd till dem som går längst fram och tar de största stötarna, säger Martin Uggla, ordförande för Östgruppen.

Frågan om biståndet till ryska organisationer diskuterades under ett panelsamtal med rubriken ”Hur kan vi stödja det ryska civilsamhället?” Under samtalet nämndes den så kallade ”agentlagen”, som infördes i Ryssland år 2012. Utifrån lagen stämplas alla organisationer som tar emot pengar från andra länder som ”utländska agenter” - och märkningen gör det svårare att bedriva verksamhet.

Martin Uggla ser en tendens till att givarorganisationer på grund av agentlagen väljer att styra om sina bidrag till verksamheter som inte retar regimen. Det är fel väg att gå och inget människorättsaktivister i Ryssland ber om, menar han.

− Vi ser att det går att ge pengar trots agentlagen, säger han.

Han påpekar även att ryska organisationer har rätt att ta emot ekonomiskt bistånd enligt folkrätten. En FN-deklaration från 1998 slår fast att människorättsförsvarare har rätt att söka utländsk finansiering utan att drabbas av repressalier.

− Det är viktigt att Sveriges regeringen står upp för den här internationella rätten och inte sviker de modigaste organisationerna, säger han.

Charlie Olofsson
[email protected]

Läs också