När Rukio Hafow Ghedi fick sitt sjätte barn

En mamma och hennes sjuke son får vård på barnavdelningen vid Läkare Utan Gränsers sjukhus i Marere i Somalia.

Så fort 23-åriga Rukio Hafow Ghedi började blöda insåg hon att hon behövde läkarhjälp. Klockan var drygt ett på dagen, och hon var chockad och rädd att förlora barnet som hon väntat i nästan nio månader. Tre långsamma och stötiga timmar senare på flaket av en öppen jeep nådde hon fram till sjukhuset, där en läkare efter en snabb undersökning lämnade henne med ett av de svåraste beslut hon någonsin tvingats ta. Han förordade ett akut kejsarsnitt, och varnade samtidigt för att både hennes eget och barnets liv var i fara.
I krigets Somalia är det inte bara våldet som dödar. Den sexton år långa konflikten har ödelagt allt vad statliga institutioner heter, och bristen på sjukvård gör Somalias kvinnor och barn till några av de mest utsatta i världen.
Rukio Hafow Ghedi hade ändå tur. Till skillnad från de flesta kvinnor, män och barn i Somalia bor hon i närheten av kvalificerad sjukvård. Hjälporganisationen Läkare Utan Gränsers sjukhus i Marere i Jubadalen i södra Somalia är en av endast ett fåtal fungerande kliniker i hela landet. Sexton års inbördeskrig och anarki har fullständigt raderat ut tidigare statliga institutioner, och det finns i dag ingen hälsovård alls att tala om i Somalia utöver det lilla som erbjuds av ett par internationella hjälporganisationer.

– Våra åtta projekt i landet är som små öar i ett stort hav av nöd, säger Colin McIlreavy, chef för den holländska grenen av Läkare Utan Gränser i Somalia.
Bristen på sjukvård är en av de främsta orsakerna till att gravida kvinnor och små barn i Somalia hör till de mest utsatta i världen. Var tionde kvinna riskerar att dö i barnsäng, och mer än vart femte barn dör innan det fyllt fem år. Det är höga siffror även med afrikanska mått mätt, och efter den senaste tidens förnyade strider i huvudstaden Mogadishu och påföljande flyktingkris varnar FN för att situationen är »ytterst kritisk«.
Enligt Läkare Utan Gränsers egen statistik är spädbarnsdödligheten i Jubadalen dubbelt så hög som i det våldsdrabbade Darfur i västra Sudan, känt som »världens värsta humanitära kris«.
– Det är säkert lika illa just nu på ett tjugotal ställen runt om i Somalia, men ingen vet säkert eftersom det inte finns någon regering, ingen som rapporterar om hur läget är, påpekar Colin McIlreavy.

Krigets förödelse är uppenbar på sjukhusets barnavdelning, där ett trettiotal kvinnor camperar med sina sjuka småbarn på tunna madrasser på golvet. Några av småbarnen har uppsvullna fötter och smalben, ett tecken på att deras matsmältningssystem näst intill kollapsat på grund av sjukdom och brist på föda. Andra är smala och rangliga, också de uppenbart tärda av hunger.
– Barnen blir undernärda när kvinnorna slutar att amma dem. Därefter får de bara te och majsmjöl, vilket knappt innehåller någon näring alls, påpekar brittiska sjuksköterskan Christina McVeigh.

Mormor Jowhara Abdullahi Abdi vakar över sju månader gamla dotterdottern Hawa, som förlorade sin unga mamma vid födseln.

Sju månader gamla Hawa är ett av inbördeskrigets yngsta offer. Hon förlorade sin mamma redan vid födseln och på sjukhusets barnavdelning är det nu hennes mormor, Jowhara Abdullahi Abdi, som vakar vid hennes sida.
– Hennes mamma var väldigt sjuk under graviditeten, berättar mormodern.
– Hon hade hosta och astma och hon dog samma dag som hon födde, tillägger hon.
Två-åriga Ali Sidi är ett av de många somaliska barn som aldrig når femårsåldern. I flera dagar hänger han lealös över sin mammas axel eller ligger tyst på den tunna madrassen på sjukhusgolvet. Han är inte större än ett spädbarn, och lider av diarré, blodbrist och feber. De sista timmarna får han tillbringa på sjukhusets intensivvårdsavdelning för barn, en stor, ekande tom sal med rader av stålsängar som sprutas med skarp klorin efter pojkens död.

För barnmorskan Ismahan Abdi Ali känns det extra värdefullt att arbeta med kvinnliga patienter, eftersom hon anser att kvinnorna i Somalia bär den tyngsta bördan av kriget.

Ofta skriver läkarna ut dödsdömda barn så tidigt som möjligt, därför att de vet att modern behövs i hemmet för att ta hand om syskonen.
– Eftersom det inte finns någon regering i Somalia gör kvinnorna i familjen allt. Alla förlitar sig på dem, berättar barnmorskan Ismahan Abdi Ali.
Tillsammans med kollegan Barlin Dek Ibrahim tar hon dagligen emot minst ett tjugotal kvinnliga patienter i det rum som är sjukhusets mödravårdscentral och gynekologmottagning. En del av kvinnorna söker vård för efterbehandling av missfall och amatörmässigt utförda aborter, andra för könssjukdomar. Nästan alla kvinnor i Somalia är också omskurna, vilket komplicerar barnafödsel ytterligare, och det är inte ovanligt att det till sjukhuset kommer in medvetslösa kvinnor som nästan förblött efter svåra födslar i hemmet.
– Kvinnorna äter inte tillräckligt, arbetar för hårt på fälten och har inte tillgång till sjukvård, förklarar Ismahan Abdi Ali. Ibland kan de inte ta sig hit på grund av osäkerheten och våldsamheter.

Ett trettiotal sjuka barn, deras mödrar och syskon camperar på golvet på sjukhusets barnavdelning.

I Jubadalen, längs med Jubafloden som mynnar ut i havet vid kuststaden Kismayo, rasar i nuläget inte samma häftiga strider som i huvudstaden Mogadishu. I perioder har dock krigsherrarna och deras miliser härjat fritt och det var först när de så kallade islamisterna tog makten över regionen mot slutet av förra året som ett relativt lugn infann sig. Några månader senare drevs dock islamisterna på flykt igen av den FN-stödda övergångsregeringens etiopiska stödtrupper och amerikanskt flygvapen. Sedan dess råder en spänd oro bland bygdens invånare.
– Jag tror att Somalia kommer att vara fortsatt instabilt. Övergångsregeringen har inget folkligt stöd, säger
Mahamed Mahamud Ysuf, en manlig sjuksköterska på sjukhuset i Marere.

23-åriga Rukio Hafow Ghedi hinner bara diskutera läkarens fråga om kejsarsnitt med sina kvinnliga släktingar en kort stund innan Ismahan Abdi Ali rycker in. Även hon undersöker den blödande kvinnan, och finner till skillnad från läkaren inte något skäl till ett kirurgiskt ingrepp. Istället drar hon slutsatsen att blödningen beror på att livmoderkakan brustit och ligger i vägen för barnet på väg ut. Med en försiktig hand löser hon situationen, och sedan tar det inte ens tio minuter innan Rukio Hafow Ghedi fött sitt sjätte barn, en dotter.
När den nyblivna mamman efteråt vilar ut på det kala cementgolvet i mottagningsrummet håller barnmorskan stolt den nyfödda i sin famn, och skrattar åt den lilla flickans dramatiska entré i världen.
– Hon ska heta Ismahan, nästan viskar en utmattad men lycklig Rukio Hafow Ghedi,

Bakgrund: Kriget i Somalia

Somalia har varit utan fungerande statliga institutioner sedan diktatorn Siad Barre störtades 1991. Därefter har landet präglats av häftiga klanstrider mellan olika krigsherrar, anarki och laglöshet. Den stora FN-styrka som skickades till Somalia 1992 för att säkra biståndstransporter till civilbefolkningen lämnade landet 1995 sedan ett stort antal soldater, främst från USA och Pakistan, hade dödats.
I augusti 2004 tillsattes en övergångsregering som resultatet av ett fjortonde försök att skapa fred i Somalia. Regeringen består av representanter för olika klaner och krigsherrar och har alltid varit splittrad och svag. Till att börja med hade den säte i Kenyas huvudstad Nairobi men flyttade senare till staden Baidoa i centrala Somalia.
I mitten av 2006 tog de så kallade Samlade Islamska Domstolarna, en samling politiska och militära krafter under gemensam religiös kraft, makten i huvudstaden Mogadishu och därefter också över stora delar av södra och centrala Somalia.
Islamisterna vann snabbt ett brett folkligt stöd eftersom de införde en slags lag och ordning, även om deras mer extrema idéer inte alltid var populära. Bland annat förbjöd de fotbolls-tv och den vanligt förekommande drogen khat.
Övergångsregeringen och USA hävdar att islamisterna har starka kopplingar till det internationella terrornätverket al-Qaida, något som islamisterna förnekar. Kring årskiftet besegrades islamisterna av etiopiska trupper och amerikanskt flygvapen på uppdrag av övergångsregeringen.
I slutet av april rasade de häftigaste striderna i Mogadishu någonsin, mellan etiopisk militär och förmodade islamister. Mer än 300 civila
dödades på drygt en vecka, och 350 000, en tredjedel av befolkningen, uppgavs ha flytt ut ur huvudstaden.

Text och bild: Anna Koblanck