»Nu har censur införts«

Reportage | 2012-03-05
Även publicerad i AmnestyPress #1/2012

The Citizen har ställts inför domstol över 20 gånger.

Kränkningar av press- och yttrandefriheten blir allt vanligare i Sydsudan. En del ser det som de första stegen mot en diktatur.

Nhial Bol, redaktör på den sydsudanesiska dagstidningen The Citizen, är minst sagt pessimistisk över utvecklingen i landet:
– Vi går samma väg som Eritrea – en befrielserörelse utvecklas till en repressiv regim när den kommer till makten, säger han när vi träffas på redaktionen i huvudstaden Juba.
I 21 år slogs SPLM, Sudan People’s Liberation Movement, mot regimen i Sudans huvudstad Khartoum för ett självständigt Sydsudan. År 2005 ingicks ett fredsavtal och Sydsudan fick en autonom regering dominerad av SPLM.

Den 9 juli 2011 blev landet självständigt. Konstitutionen garanterar pressfrihet men The Citizen har ställts inför domstol över 20 gånger sedan tidningen grundades 2005.
– Det gäller framförallt artiklar som kritiserar korruption, regering och rättssäkerhet, säger Nhial Bol.
Samtliga gånger har tidningen friats. Nhial Bol har även arresterats sju gånger och han har hotats och misshandlats av säkerhetspoliser.
– Det har hänt även på öppen gata. En tekniker på tidningen blev så svårt misshandlad att han fick föras till Nairobi för vård, säger han.

Hot och trakasserier mot journalister har blivit vardag i Sydsudan.
På bilden ses The Citizen’s chefredaktör Nhial Bol med två medarbetare.

Några dagar före vårt möte, i början av februari, fick The Citizen besök av säkerhetstjänsten som informerade om nya, oskrivna regler.
– De sade att de hade direkt order från presidenten att granska alla artiklar före publicering. Efter det har de dykt upp regelbundet. Senast igår censurerade de en artikel, säger Nhial Bol.
Enligt honom har säkerhetstjänsten ställt samma krav på andra redaktioner.
– Nu, för första gången, har censur införts. Hur ska Sydsudan kunna bli en demokrati om det inte finns en öppen plattform för olika röster och åsikter? En diktatur tar sin början när pressfriheten försvinner, säger han.

Biel Boutros.

I en annan del av Juba huserar South Sudanese Human Rights Society of Advocacy, SSHURSA. Gruppens ordförande, Biel Boutros, menar att konstitutionen bäddar för diktatoriska fasoner:
– Den ger presidenten fria händer att vidta åtgärder om något hotar den nationella säkerheten.

I början av november, 2011, ledde presidentens tolkning om vad som är »hot mot rikets säkerhet« till att tidningen »Destiny« miste sitt utgivningstillstånd. Redaktören Peter Ngor och journalisten Dengdit Ayok fängslades i Nationella Säkerhetshögkvarteret i Juba. Anledningen var att Dengdit Ayok hade ifrågasatt presidentdotterns äktenskap i en opinionsartikel.
– Presidenten blev kränkt, men vad har det med rikets säkerhet att göra? frågar sig Biel Boutros.
SSHURSA nekades att besöka journalisterna i fängelset. Först efter att bland annat Amnesty International och utländska medier hade belyst fallet släpptes journalisterna. Båda hävdar att de blev torterade under fångenskapen.

Sydsudan saknar medielag, trots att ett utkast har legat på parlamentets bord sedan 2005.
– Det finns ingen vilja att anta den, vilket är mycket allvarligt. Om den antas skulle journalister få rätt att granska korruption – det största problemet i Sydsudan. En medielag skulle även höja kvaliteten på journalistiken, säger han.

På SSHURSA anser man att det är dåligt ställt med mänskliga rättigheter överlag i Sydsudan. Biel Boutros pekar framförallt på godtyckliga arresteringar och att folk fängslas utan rättegång. Han vill dock inte måla fan över hela väggen.
– Medier, NGO:s och internationella människorättsorganisationer måste gemensamt föra dialog med regeringen. Det finns fortfarande utrymme för det. Det är dock viktigt att det internationella samfundet stödjer lokala initiativ – journalisterna på Destiny släpptes ur fängelset tack vare internationella påtryckningarna, anser Biel Boutros.

Text: Bengt Sigvardsson Bild: Jesper Klemedsson

Reportage | 2012-03-05
Även publicerad i AmnestyPress #1/2012