Energibolag lämnar Myanmar

Den 21 januari meddelade två av världens största energibolag, franska TotalEnergies och amerikanska Chevron att de tänker lämna Myanmar. Beskedet kom inför ettårsdagen, den 1 februari, av militärkuppen i Myanmar. Bolagen har varit verksamma i landet i över 25 år och under det tidigare militärstyret ställdes krav på att de skulle avbryta sin verksamhet. Även nederländska Shell avbryter sin verksamhet.

Ett av militärens fordon patrullerar den 2 februari 2021, dagen efter kuppen. Foto: KMK from Myanmar/Wikimedia

Den 21 januari meddelade två av världens största energibolag, franska TotalEnergies och amerikanska Chevron att de tänker lämna Myanmar. Beskedet kom inför ettårsdagen, den 1 februari, av militärkuppen i Myanmar. Bolagen har varit verksamma i landet i över 25 år och under det tidigare militärstyret ställdes krav på att de skulle avbryta sin verksamhet. Även nederländska Shell avbryter sin verksamhet.

Statens intäkter från gasutvinningen som bolagen bedriver är betydande. Enligt Svenska Burmakommittén uppskattas att gasexporten står för cirka hälften av statens intäkter i utländsk valuta. Bolagen motiverar sitt beslut med människorättsövergrepp och en försämring av rättssäkerheten i Myanmar sedan militären tog makten den 1 februari 2021.

En talesperson för TotalEnergies sade enligt Reuters att ”juntan har kontroll och att vår analys är att den dessvärre är här för att stanna” trots civila motståndsrörelser.

I ett brev från TotalEnergies till Human Rights Watch, som offentliggjordes den 20 januari, kom också det överraskande beskedet att företaget stödjer riktade sanktioner för att hindra militärkontrollerade företag att få del av inkomster från gasutvinningen.

– Det faktum att både TotalEnergies och människorättsgrupper nu stödjer sanktioner mot Myanmars gasintäkter gör att USA och EU inte har några ursäkter för att fördröja detta, sade John Sifton från Human Rights Watch.

TotalEnergies har också bett det franska utrikesdepartementet att införa sanktioner.

Protest i USA i april 2021 mot Chevrons verksamhet i Myanmar. Nu lämnar företaget Myanmar. Foto: Twitter

I september 2021 meddelade norska Telenor att de kommer sälja sin verksamhet i Myanmar då de har utsatts för påtryckningar från militärjuntan att aktivera övervakningsteknologi.

Kritik har dock kommit mot att Telenors tänkta köpare i Myanmar anses ha kontakter med militärjuntan.

Det japanska bryggeriet Kirin Holdings meddelade i februari 2021 att företaget skulle avbryta sitt samarbete med Myanmar Economic Holdings, som ägs av militären. Ölmarknaden i Myanmar har varit en viktig inkomstkälla för Kirin. Den 15 december 2021 sade Yoshinori Isozaki, vd för Kirin, att företaget hoppas kunna fortsätta sin verksamhet i Myanmar med ny partner som är oberoende av militären. Företaget anser att fortsatt verksamhet i landet kommer att främja mänskliga rättigheter.

Kirins drycker har varit populära i Myanmar.

– Om Kirin lämnar tror jag att människor i Myanmar kommer bli besvikna, sade Yoshinori Isozaki till Nikkei Asia.

Sedan militären tog makten 1 februari 2021 har enligt AAPP, The Assistance Association for Political Prisoners, 1 507 civila dödats av militären och nästan 9 000 personer är fängslade. I delar av landet pågår strider mellan militären och PDF, väpnade motståndsgrupper.

I samband med ettårsdagen av kuppen krävde Amnesty att FN:s säkerhetsråd måste börja agera genom att införa ett globalt vapenembargo och riktade sanktioner mot militära ledare. Amnesty vill också att säkerhetsrådet genast hänskjuter situationen i Myanmar till Internationella brottmålsdomstolen, ICC.

– Dessutom behöver både lokala och utländska företag som samarbetar med Myanmars militär eller militärägda företag på ett ansvarsfullt sätt avsluta dessa partnerskap för att strypa inflödet av resurser som militären använder för att stödja dödliga insatser, sade Ming Yu Hah, biträdande regional kampanjchef på Amnesty International.

Ulf B Andersson

På ettårsdagen av militärkuppen i Myanmar den 1 februari hade oppositionen uppmanat till strejk och Strand Road i landets största stad Yangon låg öde. Foto: AP/TT

Läs mer om Myanmar från Amnesty Press Så kan generalerna i Myanmar åtalas internationellt (27 januari 2022)

Myanmar i juntans grepp (26 januari 2022)

MRDAGARNA 2021: Facebook stäms av rohingyer (9 december 2021)

”FN:s generalsekreterare borde åka till Myanmar” (5 maj 2021)

Myanmar: ”Gripna journalister måste släppas fria” (23 mars 2021)

Demonstranter i Myanmar vädjar om internationellt stöd (3 mars 2021)

Övergreppen fortsätter i Myanmar (24 februari 2021)

Rohingyabarn i läger drömmer om att få gå i skolan (31 augusti 2020)

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Myanmar: Internationella domstolen kräver skydd för rohingyer (6 mars 2020)

Aung San Suu Kyi reser till Haag (10 december 2019)

Militären i Myanmar anklagas (19 juni 2019)

Myanmar: Unesco-pris för Rakhine-bevakning (19 juni 2019)

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord (7 december 2018)

Omöjligt för rohingyer att återvända till Myanmar enligt FN-experter (29 oktober 2018)

”Vi kan inte vänta” – krav på snabba åtgärder mot Myanmar (5 september 2018)

Rohingyakrisen fortsätter – trots internationellt stöd (26 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Det är det värsta jag har sett” (6 juli 2018)

Den etniska rensningen av rohingyer fortsätter i Burma (19 mars 2018)

Kachinstaten, Burma: Jenny Hedström forskar om kvinnors roll i väpnade konflikter (6 mars 2018 – även i nummer 1/2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

Lägren i Bangladesh: Hårdnande konkurrens för långvariga rohingya-flyktingar (22 december 2017)

Amnesty anklagar: “Rohingyerna utsätts för apartheid, Rakhine-staten är en brottsplats” (28 november 2017)

Amnestyrapport: ”Apartheid i Rakhine” (21 november 2017)

Burma: Rohingya-krisen väcker rädsla hos muslimer i Mandalay (29 oktober 2017)

Religiösa spänningar sprider sig i Burma (28 oktober 2017)

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp (13 oktober 2017)

Aung San Suu Kyis sista chans (27 september 2017)

På flykt undan terrorn i Burma (9 september 2017)

Fortsatta fängslanden och trakasserier mot journalister i Burma (26 juli 2017)

FN ska utreda övergrepp mot rohingyas – Indien och Kina tar avstånd (31 mars 2017)

Burma: FN oroas över upptrappat våld mot folkgruppen rohingya (10 februari 2017)

Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh (7 december 2016)

Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet” (30 november 2016 – också i nummer 4/2016)

Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)

Bertil Lintners bok ger nya insikter om Burma (8 september 2014)

ALMEDALEN: Är Burma verkligen på väg mot fred och demokrati? (1 juli 2014)

”Vi kan förlåta men inte glömma” (30 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Stående ovationer för en av Burmas frigivna fångar (13 maj 2014)

Tomás Ojea Quintana: ”Militärens tid är förbi i Burma” (4 maj 2014)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)

Burmas väg mot demokrati (5 mars 2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)

Nu vågar hbtq-personer komma ut i Burma (10 oktober 2013)

Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010) Skakande filmdokument från Burma hösten 2007 (13 mars 2009)

Tvångsarbete i Burmas armé (28 december 2007)

Amnesty kräver vapenembargo (15 november 2007)

Burma får inte bli bortglömt igen (15 november 2007)

Volontär i diktaturen (11 oktober 2007)

En tyst timme för Burma (8 oktober 2007)

Manifestation för Burmas folk (28 september 2007)

I Burma fortsätter slavarbetet (4 mars 2004)