Myanmar i juntans grepp

Den 1 februari är det ett år sedan militären tog makten i Myanmar. Trots att 1 494 personer har dödats fortsätter motståndet runt om i landet. Landet är nu på väg mot total kollaps.

Reportage | 2022-01-26
Av: Axel Kronholm
Även publicerad i AmnestyPress #4/2021

Kyaw Moe Tun är Myanmars FN-ambassadör, utsedd av Aung San Suu Kyis regering. Foto: Zoom

När Kyaw Moe Tun morgonen den 26 februari satte sig i sin diplomatskyltade bil, på väg mot FN-skrapan i New York, visste varken hans fru eller medarbetare vad han hade planerat. Sedan militären i Myanmar gripit makten i en kupp den 1 februari och fängslat de demokratiskt valda ledarna hade den burmesiske FN-ambassadören grubblat över hur han skulle agera. En sak var klar: han tänkte inte stödja juntan.

– Jag var väldigt besviken och arg. Anledningen de uppgav, att det skulle ha förekommit valfusk, var löjlig. Jag var själv inblandad i valförberedelserna. När kuppen var ett faktum började jag fundera på vad jag kunde göra för att få maximal effekt, berättar Kyaw Moe Tun för Amnesty Press i en intervju över Zoom.

Gentemot militärregimen hemma i huvudstaden Naypyidaw upprätthöll ambassadören en fasad och lät generalerna tro att han stod på deras sida. Han fortsatte arbeta som vanligt och inför mötet i FN:s generalförsamling skickade han hem påhittade talepunkter till utrikesministeriet. Samtidigt förde han i hemlighet samtal med de avsatta, folkvalda, parlamentarikerna och förberedde ett eget tal.

– I bilen på väg till FN berättade jag för min kollega på att jag inte tänkte läsa upp militärens tal utan att jag hade något annat att säga. Han log och sade att han var stolt över mig, säger Kyaw Moe Tun.

När han vid 10-tiden den 26 februari fick ordet inne i FN:s generalförsamling låg pappren med talet som militären godkänt kvar i bilens baksäte, och Kyaw Moe Tun tog till orda:

– Vi vädjar till FN, FN:s säkerhetsråd och det internationella samfund som strävar efter att bygga ett fredligt och civiliserat globalt samhälle, att använda alla tillgängliga medel för att agera mot Myanmars militär och erbjuda skydd och säkerhet för befolkningen, sade han, samtidigt som rösten började spricka.

Myanmars FN-ambassadör Kyaw Moe Tun fick applåder när han i FN:s generalförsamling tog avstånd från kuppen. Foto: UNTV/AP/TT

Mot slutet av talet bytte han till burmesiska, höll upp tre fingrar i den protestgest som anammats av demonstranterna, och sade ”revolutionen måste lyckas”. Talet fick spontana applåder av andra länder i generalförsamlingen, och kort därefter lämnade Kyaw Moe Tun salen, gick in på toaletten och sköljde ansiktet med kallt vatten.

– Det var väldigt många känslor. Jag tänkte på min egen framtid och på alla svårigheter och utmaningar som nu väntade, men jag var också nöjd över att jag klarat av att göra det jag gjorde, säger han.

När Kyaw Moe Tun höll sitt tal i februari fanns ännu inom proteströrelsen i Myanmar en förhoppning om att omvärlden skulle komma till undsättning. Demonstranter höll upp plakat på vilka det stod ”R2P”, med hänvisning till den folkrättsliga principen om världssamfundets ”skyldighet att skydda” civilbefolkningar från övergrepp. Men månaderna gick och militären behöll makten medan antalet dödade civila steg.

Fram till 26 januari har 1 494 civila dödats och närmare 12 000 personer har fängslats. Trots riktade sanktioner från EU, Storbritannien, USA och Kanada styr juntan fortfarande. Kyaw Moe Tun är besviken:

– Jag ska vara helt uppriktig: FN har inte levt upp till sitt ansvar. Det tog mer än tre månader för generalförsamlingen att anta en resolution om Myanmar, och när det skedde var den rejält urvattnad. Vi är tacksamma för de medlemmar i säkerhetsrådet som försökt stoppa kuppen, men vi konstaterar samtidigt att vissa permanenta medlemmar anser att detta är en intern angelägenhet.

I brist på starkare stöd från omvärlden valde till slut National Unity Government (NUG), den underjordiska skuggregering som upprättats av de avsatta folkvalda parlamentarikerna och som Kyaw Moe Tun numera företräder, att den 7 september uppmana till uppror mot juntan, i ett ”folkets försvarskrig”, över hela landet.

Anhöriga väntar 19 oktober utanför Insein-fängelset i Yangon (Rangoon) på frigivningar av fångar. Juntaledaren, general Min Aung Hlaing, hade meddelat att 5 000 fångar skulle friges. Det var oklart hur många som verkligen frigavs och 110 personer greps på nytt. Foto: EPA/TT

I dag finns omkring 250 grupper runtom i Myanmar som utför väpnade attacker på militärregimen. Det rör sig om allt från mindre motståndsceller med några få medlemmar till större, relativt välorganiserade miliser med moderna skjutvapen. Enligt NUG dödade dessa styrkor, tillsammans med etniska väpnade grupperingar, över 1 700 regimsoldater under sommaren. Dessa miliser har även attackerat infrastruktur, bland annat har ett hundratal mobilmaster saboterats.

Svaret från militären har inte sällan varit förödande. Sedan februari har juntan genomfört flygangrepp mot byar, massmordbränder, begränsat tillträdet för medicinsk och humanitär hjälp samt använt sexuellt våld mot civilbefolkningen, skriver FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar, Thomas Andrews, i en rapport till FN:s generalförsamling den 2 september 2021.

Enbart i den västra delstaten Chin, som gränsar till Indien, har över 70 000 människor tvingats på flykt från militärens attacker. Enligt lokala människorättsorganisationer har uppemot 150 civila dödats sedan kuppen och hela städer tömts på folk där militären ryckt fram i jakt på motståndsmiliser. Enligt Thomas Andrews finns det trovärdiga rapporter om att juntan ska ha använt civila som mänskliga sköldar under ett anfall mot en stad i Chin-staten.

Hus står i brand i staden Thantlang i Chin-staten efter attacker från armén den 29 oktober. 190 byggnader ska enligt Chin Human Rights Organization ha förstörts. Foto: CHRO

I en ny rapport från International Crisis Group den 20 oktober; ”The Deadly Stalemate in Post-coup Myanmar” bedömer man att striderna mellan motståndsgrupper och militären kommer att fortsätta under många månader, och varnar för ett farligt ”dödläge”.

Detta samtidigt som landets ekonomi är i fritt fall och fattigdom och hunger ökar. Enligt rapporten fortsätter regimstyrkorna också att genomföra nattliga räder i samhället i jakt på aktivister, dissidenter och misstänkta medlemmar i milisgrupper. ”I vissa fall griper de familjemedlemmar som gisslan om de inte kan hitta personen de söker. Vissa blir summariskt avrättade på plats, och de som grips torteras rutinmässigt i förhörscenter, ibland till döds”, skriver International Crisis Group.

För att undvika att gripas i en sådan räd valde Hser Hser, generalsekreterare för kvinnonätverket Women’s League of Burma, WLB, att fly två veckor efter att kuppen ägt rum. Hon hörde ryktas om att militären letade efter henne och hade inte mycket tid att förbereda sig.

Hser Hser är på flykt undan juntan. Foto: Privat

– Jag tog min två år gamla dotter, packade ner min laptop, mjölk till dottern och två uppsättningar kläder till var och en av oss, och så flydde vi från vårt hem i Hpa-An [i Karenstaten], berättar Hser Hser över telefon för Amnesty Press.

I fyra dagar färdades hon med dottern genom djungel och över floder; med motorcykel, båt, bil och ibland också till fots tog de sig till ett område nära gränsen till Thailand.

– Det var en tuff resa, jag hade bara ris att äta och min dotter drack mjölken jag hade tagit med mig, säger Hser Hser.

Hennes man håller sig gömd i en annan del av Myanmar. Hser Hser tror att han är oskadd, men de har inte kunnat ha kontakt på länge. Själv har hon och dottern fått flytta flera gånger för att undvika upptäckt. Under en månad sökte de skydd hos den etniska väpnade gruppen Karen National Union. Idag lever de gömda på hemlig plats.

– Det är väldigt stressigt och tröttsamt att flytta runt såhär. Jag är både mamma och ledare för Women’s League of Burma, så det är mycket ansvar att bära, berättar hon.

WLB är en paraplyorganisation som samordnar kvinnoorganisationer runtom i landet. Flera av deras lokala ledare och medlemmar befinner sig på flykt undan regimen. Trots det håller de fortfarande igång mycket av sina aktiviteter med hjälp av digitala möten.

– Vi stöttar kvinnliga människorättsförsvarare och hjälper folk som strejkar från arbetet inom rörelsen för civil olydnad (CDM). Vi förser dem med mat, husrum, och vi hjälper särskilt kvinnor med bindor och sjukvård för gravida, säger Hser Hser.

På den Internationella kvinnodagen 8 mars hängdes kläder som används av kvinnor upp som en protest mot militärkuppen. ”Vi använder våra htameins för att visa att kvinnor kämpar i denna revolution”, sade Hser Hser till tidskriften Vice. Foto: Aung Kyaw Htet/SOPA/TT

Även medierna har hamnat under attack från militärregimen. Sedan kuppen har över 100 journalister gripits och enligt Reportrar utan gränser satt fortfarande 53 av dem fängslade i början av oktober. En av dem är journalisten Han Thar, medgrundare av Kamayut Media, som greps i början av mars. Under två veckor hölls han i ett förhörscenter där han torterades allvarligt innan han flyttades till det ökända Insein-fängelset i Yangon (Rangoon). Han Thars syster, Kyi Thar, säger att hon var lättad att han i alla fall levde:

– De första veckorna hade vi ingen aning om var han hölls, eller ens om han levde. Hela familjen var väldigt oroad för hans liv, eftersom vi visste att många människor hade dödats.

Senast hon träffade honom var dagen före gripandet, berättar Kyi Thar:

– Jag vädjade till honom om att inte åka in till kontoret. Det var sista gången vi pratade.

Han Thar (till höger) är en av Myanmars journalister som fängslats. Foto: Privat

Nathan Maung, medgrundare till Kamayut Media och amerikansk medborgare, greps tillsammans med Han Thar men släpptes senare. Via en advokat som fått träffa Han Thar i fängelset har Kyi Thar förstått att det drabbade brodern hårt att bli kvar i fängelset.

– Han blev väldigt ledsen och deprimerad över att sitta kvar i fängelset. Vi tror också att han smittats med covid-19 i fängelset, säger hon.

Familjen har kunnat skicka mat och mediciner till Han Thar, men eftersom han hålls i isoleringscell har de inte kunnat träffa honom. Trots att det snart gått tio månader sedan gripandet drar rättegången ut på tiden. Kyi Thar vill tro att hennes bror är stark nog att klara av tiden i fängelset.

– Han mediterar och ber varje dag, säger hon.

Trots våldet från regimen sker det fortfarande demonstrationer runtom i Myanmar, både i städer och på landsbygden. Många har också fortsatt att delta i kampanjen för civil olydnad genom att strejka från arbetet eller vägra betala skatt.

– Militärens kupp har inte lyckats, de kan fortfarande inte styra landet, konstaterar Khaing Zar, ledare för fackförbundet Industrial Workers Federation Myanmar.

På besök i Sverige tidigare i höst är hennes budskap att militären är mer försvagad än vad man kan tro:

– Regimen är tvungen att flytta runt trupper över hela landet för att attackera etniska väpnade grupper och lokala miliser. Den blöder pengar. Om vi kan få omvärlden att lägga mer press på regimen tror vi att vi har goda chanser att avsätta den.

Fackliga aktivisten Khaing Zar arbetar för att isolera juntan i Myanmar. Foto: Twitter

Khaing Zar och hennes kollegor i fackföreningsrörelsen jobbar enträget med att få juntan utestängd från internationella samarbetsorgan. Internationella arbetsorganisationen ILO har redan vägrat ge Myanmars generaler representation och nu lobbar man för att exkludera dem även från Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organisationer.

I slutet av oktober nobbade den sydostasiatiska samarbetsorganisationen ASEAN juntaledaren Min Aung Hlaing från att delta i ett toppmöte, och meddelade att Myanmar var välkommet att skicka en ”icke-politisk representant” istället.

Ambassadör Kyaw Moe Tuns framtid i FN är i skrivande stund oklar. Juntan har försökt ersätta honom med en egen representant, men än så länge sitter Kyaw Moe Tun kvar. Enligt flera medierapporter skulle USA och Kina ha nått en överenskommelse inför generalförsamlingens öppnande i september 2021 som skjuter fram valet mellan de två kandidaterna som båda vill representera Myanmar.

Generalförsamlingens så kallade fullmaktskommitté, där bland andra Sverige ingår, ska nu granska deras meriter och komma med en rekommendation, som sedan behandlas av generalförsamlingen, men det är oklart när ett beslut kan fattas.

Kyaw Moe Tun känner sig emellertid trygg:

– Majoriteten av länderna vill inte ha militären representerad i generalförsamlingen. Jag litar på att FN kommer att respektera folkets vilja.

Militärjuntans egen färdplan är nu att en övergångsregering ska styra landet fram till 2023, då nya val utlovats. Mycket talar för att valsystemet kommer att ändras för att garantera juntaledaren och den självutnämnde premiärministern Min Aung Hlaing möjlighet att fortsätta styra landet. Den avsatta statskanslern Aung San Suu Kyi står åtalad för brott som kan sätta henne i fängelse för resten av livet, och regimens valkommission har antytt att den kan komma att upplösa hennes parti, Nationella demokratiförbundet, NLD.

Den amerikanske journalisten Danny Fenster, redaktör för Frontier Myanmar, dömdes den 12 november till elva års fängelse vid en stängd rättegång i Insein-fängelset. Den 15 november blev han överraskande frigiven och tilläts lämna Myanmar. Foto: Familjen Fenster/AP/TT

Militären har tidigare förordat ett nytt, proportionellt valsystem som skulle göra det svårare för stora partier som NLD att vinna så stora majoriteter som de gjorde i de två senaste valen. FN-ambassadören Kyaw Moe Tun säger att det är otänkbart för dem att delta i något nytt val 2023:

– Det kommer inte på frågan. Vi vill att de respekterar 2020 års valresultat.

Axel Kronholm
[email protected]

Fotnot: Artikeln publiceras också i nummer 4/2021. Några siffror har uppdaterats efter publiceringen i papperstidningen.

Läs också

Så kan generalerna i Myanmar åtalas internationellt (27 januari 2022)

Seminarium 1 februari

Burma/ Myanmar – ett år efter kuppen, Palmecentret arrangerar webbinarium 1 februari kl 12.30. Axel Kronholm leder ett samtal med Tin Tin Nyo; chef för nyhetsbyrån Burma News International (BNI), Debbie Stothard; grundare av Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma) och Michael Hauer; regionchef för Palmecentret i Asien.
Mer information här.

Inget avgörande

Den 1 december 2021 meddelade FN:s fullmaktskommitté att inga beslut hade fattats när det gäller förändring vem som ska representera Afghanistan och Myanmar i FN. Det innebär att tills vidare kommer inte talibanerna i Afghanistan eller militärjuntan i Myanmar inta ländernas plats i FN. Kommittén, som leds av Sveriges FN-ambassadör Anna Karin Eneström, sköt upp besluten och Eneström ville inte säga när ett beslut kommer. Nio länder; Bahamas, Bhutan, Chile, Kina, Namibia, Ryssland, Sierra Leone, Sverige och USA, ingår för närvarande i kommittén.

FAKTA – Kuppen i siffror

1 494 dödade civila (26 januari 2022)
11 776 gripna (26 januari 2022)
8 783 i fängelse (26 januari 2022)
3 miljoner människor i behov av humanitär hjälp
1,2 miljoner jobb förlorade
50 procents minskning av valutans värde
Källa: ILO, AAPP

Land: Myanmar

Huvudstad: Naypyidaw
Politik: Självständigt från Storbritannien 1948 under namnet Burma. Militären tog makten 1962 och BSSP, Burmas socialistiska programparti, blev enda tillåtna parti. Efter omfattande protester för demokrati 1988 hölls 1990 val.
NLD, Nationella demokratiförbundet, vann en storseger men militären vägrade erkänna resultatet och NLD:s ledare Aung San Suu Kyi sattes i husarrest. I november 2015 hölls fria val och NLD vann. Den 1 februari 2021 tog militären makten igen.

Yta: 676 578 km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 53,6 miljoner.

Tre fingrar

Protesttecknet med tre fingrar dök första gången upp i Thailand vid protester mot militärkuppen 2014. I Myanmar blev det en vanlig gest efter kuppen 1 februari. De tre fingrarna som protest mot förtryck kommer från filmerna ”The Hunger Games”.

ASEAN

Bildades 1967 och har idag tio medlemsstater: Brunei, Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Myanmar, Singapore, Thailand och Vietnam.

R2P

År 2005 antog FN:s generalförsamling enhälligt en princip om ”The Responsibility to Protect”, R2P. Alla stater har en skyldighet att skydda sin egen befolkning och världssamfundet ska kunna ingripa när människor utsätts för folkmord eller andra allvarliga övergrepp. FN:s säkerhetsråd är enligt principen den enda instans som har rätt att fatta beslut om militära interventioner.

WLB

The Women's League of Burma, Burmas kvinnoförbund, grundades 1999 och är en paraplyorganisation för kvinnliga gräsrotsorganisationer. 13 organisationer med olika etnisk, religiös och kulturell bakgrund ingår.
Freds- och försoningsarbete är ett av WLB:s arbetsområden och de har lyft frågan om kvinnors delaktighet i fredsförhandlingar.

CDM

Civil Disobedience Movement, en ledarlös rörelse för civil olydnad, som var väldigt aktiv de första månaderna efter kuppen. Hundratusentals människor beräknas ha följt uppmaningar om att göra motstånd genom strejker och andra icke-våldsprotester.

Läs också

One Year On from the Myanmar Coup (International Crisis Group 25 januari 2022)

UN Security Council Should Act on Myanmar Atrocities (Human Rights Watch 25 januari 2022)

Myanmar: Urgent Action Needed to Block Foreign Revenue (Human Rights Watch 25 januari 2022)

Våldet fortsätter – storföretag lämnar Myanmar (Sveriges radio 21 januari 2022)

Myanmar’s Coup Shakes Up Its Ethnic Conflicts (International Crisis Group 12 januari 2022)

Cambodia: PM Hun Sen should cancel Myanmar trip, avoid ‘empty gestures’ (Amnesty International 6 januari 2022)

Inbördeskrig i Myanmar – unga ansluter sig till motståndet (Sveriges radio 28 december 2021)

After coup, Myanmar military puts chokehold on people’s basic needs (Amnesty International 17 december 2021)

Myanmar: Unbridled destruction of freedoms as Aung San Suu Kyi sentenced (Amnesty International 6 december 2021)

Läs mer om Myanmar från Amnesty Press

MRDAGARNA 2021: Facebook stäms av rohingyer (9 december 2021)